Frågan om kompetensförsörjning ser olika ut i olika delar av elektrifieringen, inom olika branscher och i olika delar av landet
Hur elektrifieringen påverkar dynamiken i en sektor, bransch eller ett enskilt företag är avgörande för de förändringar i kompetensbehov som uppstår. Det som ska hända ska hända på en specifik plats, och där måste rätt förutsättningar säkras.
Flera av utmaningarna hanteras bäst på lokal eller regional nivå. Lösningarna hittas många gånger i samverkan mellan olika aktörer med hög kännedom om de lokala förutsättningarna och med stort förtroendekapital sinsemellan.
Kompetensbehovet är omfattande
Elektrifieringen skapar ett brett kompetensbehov som omfattar en mängd olika yrken och typer av kompetens, från elektriker till ingenjörer och forskare. Den inledande kartläggningen som gjordes i detta uppdrag identifierade 35 bristyrken som bedömdes vara särskilt viktiga för samhällets elektrifiering. Dessa är bristyrken i meningen att efterfrågan kommer att överstiga utbudet.
Den ökade efterfrågan på kompetens avser både traditionella och nya kompetenser. Det är också viktigt att synliggöra behovet av spetskompetens och experter, vilka är nödvändiga för att attrahera satsningar till Sverige.
Indirekt kompetensförsörjning är en stor utmaning
Redan i uppdragets första delrapport konstaterades att elektrifieringen skapar ringar på vattnet i form av kompetensbehov i andra sektorer. Om det direkta kompetensbehovet i huvudsak tillgodoses med inflyttning av arbetskraft ökar behovet av kommunal och regional välfärdskompetens i betydligt större utsträckning än om det direkta kompetensbehovet tillgodoses genom pendling som innebär att arbetskraften är bosatt på annat ställe än platsen för arbetet.
Att säkra även det indirekta kompetensbehovet handlar till stor del om att säkra en tillräcklig attraktivitet i kommunen för att kunna erbjuda inflyttade goda livsmiljöer och väl fungerande samhällen. Den indirekta kompetensförsörjningen skapar därmed förutsättningar för direkt kompetensförsörjning inom elektrifieringen.
Bristen på kompetens får både direkta och indirekta konsekvenser
Konsekvenserna av kompetensbristen syns exempelvis genom att rekryteringsprocesser tar längre tid och mer resurser i anspråk liksom att svårigheter med att rekrytera in rätt kompetens leder till att företag får tacka nej till uppdrag, inte kan skala upp verksamheten och i förlängningen att hela omställningen fördröjs.
Risken finns också att man i jakten på arbetskraft gör avkall på kompetenskrav vilket kan ge kvalitetsproblem i arbetet. Hög efterfrågan på arbetskraft leder också till att företag rekryterar av varandra vilket orsakar en hög personalomsättning.
Sned könsstruktur försvårar kompetensförsörjningen
Många av elektrifieringens bristyrken, och utbildningar som leder till dessa, domineras av män. Andelen kvinnor på gymnasieutbildningar såsom teknikprogrammet, industritekniska programmet och el-och energiprogrammet är låg. Detta återspeglas även i exempelvis antalet utfärdade certifieringar för elektriker. Den skeva könsstrukturen har varit bestående över tid.
Med en jämnare könsstruktur inom de sektorer som berörs av elektrifieringen har kompetensbehovet större möjligheter att tillgodoses.
Goda förutsättningar men låg synlighet
De som börjar arbeta i yrken med koppling till samhällets elektrifiering tenderar att stanna och utflödet av kompetens till andra sektorer är lågt vilket tyder på att det finns en god attraktivitet. Däremot präglas relevanta utbildningsvägar ofta av lågt söktryck vilket visar att insatser som ökar elektrifieringens synlighet bör prioriteras i kombination med att goda arbetsvillkor upprätthålls.
Mycket fungerar väl och mycket är på gång
Det finns mycket som fungerar väl och därmed utgör en positiv grund för kompetensförsörjningen. Den nya dimensioneringen av gymnasieskolan tar större hänsyn till arbetsmarknadens behov vilket är positivt.
