Frågor och svar om hållbarhetskriterier

Du rapporterar enklast via e-tjänsten Mina sidor. Ansök om behörighet, och om du inte är firmatecknare, behövs en fullmakt. Det tar cirka 3 arbetsdagar att få behörigheten, så ansök i tid.

På Mina sidor under hållbara bränslen finns rapporteringsmallar. Använd alltid den senaste mallen och var noga med att fylla i dina värden i rätt enhet. Vid fel vid uppladdning, justera filen och försök igen. Se instruktionsvideorna i Mina sidor för mer information.

Mina sidor

Alla aktörer som är rapporteringsskyldiga enligt lagen om hållbarhetskriterier 3 kap. 1 § 1–4 ska lämna uppgifter till Energimyndigheten varje år. Aktörer som har ett så kallat frivilligt hållbarhetsbesked enligt punkt 5 ska inte lämna uppgifter. Alla som ska rapportera behöver söka om behörighet till ”hållbara bränslen” på mina sidor för att kunna använda e-tjänsten.

Lagen om hållbarhetskriterier 3 kap 1 § 1–4 (riksdagen.se)

Rapportering av föregående kalenderårs mängder ska vara Energimyndigheten tillhanda senast den 1 april varje år.

Rapporteringsskyldiga aktörer ska ange de drivmedelsmängder de är skattskyldiga för, både fossila och biogena delar.

Slutanvändare av biobränsle rapporterar endast den förnybara andelen för bränslen som förbrukats.

Hållbarhetsegenskaperna ska spåras genom hela produktionskedjan, och information som bränsletyp, användning, mängd, råvara och ursprungsland ska rapporteras. Energimyndigheten granskar rapporterna och använder dem för Sveriges EU-rapportering om förnybar energi.

Mer om vilka uppgifter som ska lämnas finns i instruktionsvideos om rapportering.

E står för växthusgasutsläppen från biodrivmedel och biobränslen och uttrycks i gram koldioxidekvivalenter per megajoule (g CO₂eq/MJ) av själva drivmedlet eller bränslet. Det omfattar hela livscykeln för bränslet, från produktion till användning.

EC avser däremot växthusgasutsläpp från energi som genereras av biobränslen, som uppvärmning eller elektricitet. Det uttrycks också i g CO₂eq/MJ, men för den slutliga energiprodukten som el eller värme. EC tar dessutom hänsyn till förluster som sker under energiomvandlingen, vilket innebär att verkningsgraden (effektiviteten) spelar en roll vid beräkningen.

Denna uppdelning hjälper till att särskilja utsläpp från själva bränslet och de som sker vid energiomvandling när biobränslet används för att producera el, värme eller kyla.

Skillnaden mellan normalvärden, delnormalvärden och faktiska värden är att normalvärden är förenklade standardvärden för hela kedjan av biodrivmedelsproduktionen medan faktiska värden istället beräknas från de verkliga data och specifika processer som används i varje del av produktionskedjan. Delnormalvärden specificerar utsläpp för enskilda delar av produktionskedjan och kombineras med faktiska värden för att beräkna utsläppsminskningen för hela produktionskedjan.

Anläggningar som driftsattes före den 5 oktober 2015 måste uppnå en minskning av växthusgasutsläpp på minst 50 %, medan de som driftsattes mellan den 5 oktober 2015 och 31 december 2020 behöver uppnå minst 60 % utsläppsminskning. För anläggningar som driftsattes efter den 1 januari 2021 är kravet en minskning på minst 65 %.

En verkningsgrad som överstiger 100 procent godkänns endast under förutsättning att det finns en ansluten rökgaskondensor som förklarar avvikelsen. Vid beräkning av EC (till exempel EC värme) med en verkningsgrad som överstiger 100 procent, ska verkningsgraden anges som 1 i nämnaren.

Eftersom ett kraftvärmeverk producerar både el och värme så genererar det två olika utsläpp, ett för EC värme och ett för EC el. Detta medför att vi har två olika hållbarhetsegenskaper för ett och samma parti varför vi delar upp partiet i två olika, EC el och EC värme. Uppdelningen viktas fram beroende på producerade mängder värme respektive el.