Så påverkar REDIII transportmålet och hållbarhetskriterier

Här har vi samlat information om de ändringar som REDIII innebär för transportmålet och hållbarhetskriterier. Sidan kommer att uppdateras löpande.

Förnybartdirektivet ska främja användningen av förnybara energikällor inom EU . EU-kommissionens senaste revidering av förnybartdirektivet (REDIII) genomfördes som en del av Fit for 55-paketet.

Förnybartdirektivet innehåller ändringar kopplat till hållbarhetskriterier och transportmålet men även flera andra områden som ursprungsgarantier och accelerationsområden för förnybar energi. Regeringen har tagit fram ett förslag till hur direktivet ska genomföras i svensk lagstiftning när det kommer till transport och hållbarhetskriterier. 

Remiss av promemorian Hållbarhetskriterier för vissa bränslen och en ny reduktionsplikt (regeringen.se)

+

Transportmålet

EU:s medlemsstater ska införa styrmedel för att säkerställa att man når 29 procent andel förnybar energi eller 14,5 procent minskad utsläppsintensitet för all energi som används inom transportsektorn år 2030. Av detta ska minst 5,5 procent vara avancerade biodrivmedel (producerade av vissa utpekade råvaror) eller syntetiska bränslen tillverkade med hjälp av förnybar el (RFNBO). El från publika laddstationer ska också kunna få krediter som kan användas för att räknas mot de styrmedel som införs.

I Sverige är reduktionsplikten ett viktigt styrmedel som kommer att förändras för att uppfylla dessa krav. Regeringen har presenterat ett förslag om höjd reduktionsplikt till 10 procent och att inkludera elkrediter i systemet. I regeringens förslag kommer fossilfri el från publika laddstationer att få krediter som kan användas mot reduktionsplikten. Närmare detaljer om hur andelen fossilfri el ska beräknas och elens klimatnytta ska värderas kommer att preciseras i Energimyndighetens föreskrifter.

+

Hållbarhetskriterier

För verksamheter som använder biobränslen har det tidigare varit nödvändigt att visa att hållbarhetskriterierna är uppfyllda för anläggningar som är större än 20 MW. Den gränsen sänks nu till 7,5 MW, vilket innebär att fler verksamheter kommer att omfattas av kraven.

Nya begrepp för gammal skog, urskog och hedmark har tillkommit i REDIII. Skogsstyrelsen har presenterat ett förslag på definition av gammal skog.

Underlag för kostnadseffektivt genomförande av förnybartdirektivet – slutredovisning (pdf, skogsstyrelsen.se)

En annan nyhet är att de så kallade ”no-go-areas” som nämns i hållbarhetskriterierna numera även gäller skoglig biomassa (tidigare endast jordbruksgrödor). Skoglig biomassa får alltså inte komma från mark som är eller har varit någon av följande marktyper sedan 2008:

  • Urskog och gammal skog
  • Skog med stor biologisk mångfald
  • Gräsmark med stor biologisk mångfald
  • Hedmark
  • Våtmark
  • Torvmark

Ett förslag hur de reviderade hållbarhetskriterierna ingår i remissen av Regeringens promemoria.

+

Unionsdatabasen

EU-kommissionen ska driftsätta en unionsdatabas som syftar till att bidra till bättre spårbarhet hos biodrivmedel och råvaror och begränsa risken för bedrägerier. Bestämmelserna om unionsdatabasen har i REDIII fått en egen artikel och avgränsningen har också utökats till att omfatta alla förnybara drivmedel (även gasformiga) samt återvunna kolbränslen.

Unionsdatabasen 

+

Förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och återvunna kolbränslen

Förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung (RFNBO) och återvunna kolbränslen (Recycled carbon fuels, RCF) behöver uppfylla hållbarhetskriterier och växthusgaskrav. Definitionen av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung har utökats från att tidigare endast omfattat drivmedel. Nu omfattas bränslen för andra ändamål som produktion av el, värme eller bränslen och även icke-energiändamål (exempelvis vätgas som används för reduktion av järnmalm vid fossilfri stålproduktion).

Eftersom ingen biomassa används för att producera RFNBO och RCF finns det inga markkriterier, men bränslena måste uppfylla minst 70 procent utsläppsminskning jämfört med sin fossila motsvarighet för att kunna betraktas som hållbara. För RFNBO är det också nödvändigt att säkerställa att den el som används för att producera bränslet kommer från förnybara källor. Det finns därför två EU-förordningar som anger metoder för att beräkna växthusgasutsläpp i livscykelperspektiv för dessa bränslen och regler för att säkerställa att elen som används för RFNBO-produktion är att betrakta som förnybar.

Förordningarna gäller direkt i hela EU och kommer inte att implementeras i svensk lagstiftning. Energimyndigheten kommer dock sannolikt att vara tillsynsmyndighet även för dessa bränslen, och det kommer därför att vara möjligt att ansöka om hållbarhetsbesked för dem. Enligt regeringens förslag kommer lagen om reduktionsplikt ändras så att även RFNBO kan användas för att uppfylla plikten.

Lag (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel (regeringen.se)

Förordning (EU) 2023/1184 om en unionsmetod med närmare regler för produktion av förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung (europa.eu)

Förordning (EU) 2023/1185 om fastställande av ett minimitröskelvärde för minskningen av växthusgasutsläpp från återvunna kolbaserade bränslen och genom specificering av en metod för bedömningen av minskningen av växthusgasutsläpp från förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung och från återvunna kolbaserade bränslen (europa.eu)