Frågor och svar om ändrade regler för ursprungsgarantier till följd av REDIII

Förordningen träder i kraft 1 januari 2026, med en övergångsordning till och med 31 december 2026. Föreskrifterna träder i kraft 1 februari 2026.

Enligt den reviderade standarden CEN-EN 16325:2025 får ett beslut om utfärdande av ursprungsgarantier gälla i högst fem år. Syftet är att säkerställa att uppdaterade uppgifter om anläggningen finns registrerade samt att minska risken för felaktigt utfärdande av ursprungsgarantier.

Efter fem år krävs en ny ansökan. Om ett nytt beslut finns innan den föregående periodens beslut löper ut kommer ursprungsgarantier fortsatt att utfärdas. Om ett nytt beslut om utfärdande av ursprungsgarantier inte fattas innan beslutets slutdatum, upphör utfärdandet av ursprungsgarantier för anläggningens produktion.

Vi planerar att utveckla en lösning lik den som finns för EECS-ursprungsgarantier för el idag, där ansökningsförfarandet är förenklat om det inte skett några förändringar i anläggningen. Observera att du som producent är skyldig att meddela förändringar i anläggningen som påverkar utfärdandet av ursprungsgarantier till Energimyndigheten inom 14 dagar.

Om ursprungsgarantin är utfärdad efter konvertering eller inte är en ny uppgift som måste finnas på alla ursprungsgarantier. När ursprungsgarantier kan utfärdas för flera olika energibärare kan en konvertering i vissa fall behöva göras. Det gäller exempelvis i vissa fall där förnybar el för vilken ursprungsgarantier har utfärdats används för att producera vätgas. Ursprungsgarantierna som utfärdats för elen kan då konverteras till ursprungsgarantier för vätgas. Ursprungsgarantierna för vätgas märks då med uppgiften att de är utfärdade efter konvertering.

Det innebär att du behöver hålla koll på slutdatumet för produktionsperioden på dina ursprungsgarantier. Vanligtvis är slutdatumet den sista dagen i en månad, men ibland kan produktionsperioden skilja sig från standardperioden.

Om slutdatumet för produktionsperioden på en ursprungsgaranti är till exempel 15 januari 2026, kommer ursprungsgarantin att förfalla 15 januari 2027. Därmed är 14 januari 2027 sista dagen du kan annullera eller överföra ursprungsgarantin.

Att en ursprungsgaranti förfaller innebär att den annulleras automatiskt på kontot. En förfallen ursprungsgaranti kan inte längre överföras eller annulleras av kontoinnehavaren, och går inte längre att använda för ursprungsmärkning. 

Till följd av utvidgningen av systemet för ursprungsgarantier ökar kostnaderna för att förvalta systemet. Kostnaderna för kontoföringsverksamheten ska täckas av dem som väljer att delta.

Om du bara får ursprungsgarantier för el ska du betala en kontoavgift. Om du utöver ursprungsgarantier för el även får ursprungsgarantier för gas, värme eller kyla ska du betala två kontoavgifter. För ursprungsgarantier för gas, värme och kyla tas bara en kontoavgift ut.

Framtagande av produktionskapacitet skiljer sig åt mellan olika energibärare. I föreskrifterna i 16 § för el, 17 § för gas och 18 § för värme och kyla framgår det vad produktionskapaciteten är för de olika energibärarna. Tidigare har man angett installerad effekt vid ansökan om utfärdande av ursprungsgarantier för el. Då systemet med ursprungsgarantier utökas till att även innefatta gas, värme och kyla har benämningen ändrats till produktionskapacitet, en benämning som är applicerbar för alla energibärare.

Ansök senast 31 augusti 2026 för att säkerställa att det inte uppstår ett uppehåll i utfärdandet av ursprungsgarantier för produktionen i din anläggning. Alla beslut om utfärdande av ursprungsgarantier daterade innan 1 januari 2026 upphör att gälla senast 31 december 2026, om inte en ny ansökan lämnas in senast 31 augusti 2026.

Har du ett slutdatum mellan 1 januari 2026 och 31 augusti 2026 på ditt nu gällande beslut behöver du ansöka i god tid innan ditt slutdatum för att det inte ska uppstå ett uppehåll i utfärdandet av EECS-ursprungsgarantier. När ditt beslut om EECS-ursprungsgarantier löper ut kommer du att få ursprungsgarantier (inte EECS-ursprungsgarantier) utfärdade till dess ett nytt beslut om EECS-ursprungsgarantier finns, om du har skickat in en ny ansökan senast 31 augusti 2026.

Om du har ett beslut om utfärdande av ursprungsgarantier daterat innan 1 januari 2026 och ansöker om ursprungsgarantier på nytt efter 31 augusti 2026 kan Energimyndigheten inte säkerställa att din ansökan hinner handläggas innan 31 december 2026. Om inget nytt beslut finns kommer utfärdandet att upphöra 1 januari 2027 och fram till dess att ett nytt beslut om utfärdande finns.

Enligt artikel 19 i förnybartdirektivet är det möjligt att begränsa vilka anläggningar som kan få ursprungsgarantier utfärdade. För många små producenter är det inte lönsamt att vara med i systemet. Den ökade komplexiteten i elproduktion och eldistribution, som nyttjandet av batterier och flexibilitetstjänster, samt nya krav gällande egenanvänd el fördyrar ytterligare korrekt rapportering av mätvärden. Nuvarande krav på den sökande gör att systemet inte lämpar sig för produktion i mindre skala.

Regeringskansliet beräknar i sin promemoria att om ursprungsgarantier utfärdas för hela produktionen kan ursprungsgarantierna för en anläggning som producerar 16 000 kilowattimmar el på ett år generera en intäkt på 128 kronor.

Promemoria: En ny förordning om ursprungsgarantier för energi (pdf, regeringen.se) 

Med kontoavgiften på 200 kronor per år är det för många små producenter därmed inte lönsamt att vara med.

Beslutet om utfärdande av ursprungsgarantier kommer att upphöra att gälla 1 januari 2026. Du behöver inte göra något, utan kommer få ett meddelande från Energimyndigheten om att utfärdandet av ursprungsgarantier upphör. Du kan ha ursprungsgarantier kvar på ditt konto efter detta datum, som du kan annullera eller överföra som vanligt fram till det datum de förfaller.

Du kommer inte att faktureras någon kontoavgift för år 2026, eftersom kontoavgiften tas ut om producenten har en anläggning som är godkänd för att få ursprungsgarantier utfärdade.

Egenanvänd el är el som förbrukas för slutanvändning inom samma elnät som den produceras i, men som inte utgör hjälpkraft.

Om du exempelvis har en solcellsanläggning på taket till en industribyggnad och den producerade elen används direkt i byggnadens eller industrins verksamhet, till exempel för att driva maskiner, belysning eller ventilation, räknas detta som egenanvänd el. Däremot räknas inte el som används för att driva själva solcellsanläggningen (till exempel växelriktare eller styrsystem) som egenanvänd el. Det är hjälpkraft. 

Ett annat exempel är en pappersfabrik som har en egen bioenergianläggning som eldar restavfall för att generera el. Den el som produceras används direkt i fabriken för att driva industriella processer, som torkning av pappersmassa och drift av pumpar och styrsystem. Eftersom elen förbrukas inom samma elnät där den produceras – och inte matas ut på det allmänna elnätet – räknas den som egenanvänd el. Däremot, om en del av elen används för att driva själva bioenergianläggningen, till exempel för att mata in bränsle eller kyla generatorn, räknas den delen som hjälpkraft och inte som egenanvänd el.  

Den reviderade standarden CEN-EN 16325:2025 ställer krav på att ursprungsgarantier ska innehålla uppgift om hur energin har distribuerats. Ursprungsgarantier som utfärdas för egenanvänd el måste märkas upp för att kunna särskiljas från ursprungsgarantier som utfärdas för el som har gått ut på ett distributions- eller transmissionsnät. 

Alla som använder delar av den egenproducerade elen själva, eller som säljer delar av den producerade elen till en annan som tar ut elen på samma icke koncessionspliktiga elnät som den produceras i, behöver varje månad deklarera andelen egenanvänd el. Detta gäller endast om ursprungsgarantier har utfärdats för den egenproducerade elen.

Till följd av det nya regelverket kommer alla producenter att behöva ansöka om ursprungsgarantier på nytt för att fortsatt få ursprungsgarantier utfärdade. Om du redan vid ansökan vet att all producerad el kommer att användas för egen förbrukning, det vill säga att egenanvändningen är 100 procent, ska detta anges direkt i ansökan. Du behöver då inte deklarera din egenanvändning eftersom all uppmätt el betraktas som egenanvänd.

Om förutsättningarna senare förändras och egenanvändningen inte längre uppgår till 100 procent, är du skyldig att anmäla detta till Energimyndigheten.

När du ansöker om att få ursprungsgarantier utfärdade anger du att du kommer använda en del av den uppmätta elproduktion för egenanvändning. Du kommer sedan varje månad behöva deklarera i Cesar hur stor del av den uppmätta producerade elen som har gått till egen konsumtion. Först efter att du har gjort månadens deklaration av egenanvändningen kommer ursprungsgarantier för den månaden kunna utfärdas.

Du kan få ursprungsgarantier både för egenanvänd el och för resterande el som gått ut på det koncessionspliktiga nätet.

Det är frivilligt att få ursprungsgarantier utfärdade för egenanvändning av el. Om det inte är av intresse är det möjligt att mäta produktionen i anslutningspunkt till koncessionspliktigt nät alternativt använda sig av flera mätare för att beräkna en mätserie som exkluderar egenanvändningen, så kallad virtuell mätning.

Du kan till exempel ändra punkten från vilken du mäter och rapporterar till Energimyndigheten. Om du rapporterar elproduktionen från anslutningspunkten till det koncessionspliktiga nätet behöver du inte rapportera din egenanvändning.

Ett annat alternativ är att ändra så att inget uttag av el sker mellan din mät- och rapporteringspunkt och anslutningspunkten till det koncessionspliktiga elnätet. Då blir det korrekt att svara ’nej’ på frågan ”Förekommer det egenanvändning av den producerade elen från er anläggning?” i ansökan. Glöm inte att meddela ändringen till Energimyndigheten genom att skapa ett förändringsärende på Mina sidor.

Se också frågan:

Behöver jag deklarera min egenanvändning av el om den alltid är 100 procent?

Det kommer inte finnas möjlighet att välja vilka ursprungsgarantier som märks med egenanvändning. Ursprungsgarantier blir proportionerligt märkta med förnybart eller fossilt ursprung utifrån de energikällor som angivits i bränsledeklarationen, som förstås ska spegla de verkliga förhållandena. Om det förekommer delvis egenanvändning krävs en månatlig deklaration där man anger en procentuell fördelning av hur stor del av elproduktionen som är egenanvändning och hur stor del som har gått ut på nätet.

Exempel: Bränslemixen i en produktionsanläggning en viss månad består av 50 procent förnybart och 50 procent fossilt ursprung. Anläggningsinnehavaren har den aktuella månaden använt hälften av den producerade elen för egen användning, medan resterande hälft har matats ut på det koncessionspliktiga nätet. Detta innebär att ursprungsgarantierna som utfärdas för den producerade elen delas upp i två lika stora delar. Den första delen, som motsvarar elen som använts för eget bruk, märks med egenanvändning. Inom denna kategori kommer hälften av ursprungsgarantierna att ha förnybart ursprung och den andra hälften fossilt ursprung, i enlighet med bränslemixen. Även den andra delen av ursprungsgarantierna, som motsvarar elen som matats ut på nätet, fördelas lika mellan förnybart och fossilt ursprung.

Den reviderade standarden CEN-EN 16325:2025 ställer krav på att ursprungsgarantier endast får utfärdas för nettoproduktion av el, gas, värme och kyla. Enligt denna tekniska standard ingår inte hjälpkraft i nettoproduktion av el. Om hjälpkraft ingår i de mätvärden som rapporteras till Energimyndigheten dras den av med en korrektionsfaktor.

Ursprungsgarantier för el får endast utfärdas för nettoproduktion. Det innebär att ursprungsgarantier inte får utfärdas för så kallad hjälpkraft – det vill säga el som förbrukas av komponenter inom produktionsanläggningen och som är nödvändig för att anläggningen ska kunna producera el. Om elproduktionen mäts vid en punkt innan uttag av hjälpkraft och förluster i transformatorer används en korrektionsfaktor för att säkerställa att ursprungsgarantier endas utfärdas för nettoproduktionen. 

Eftersom elmätare kan vara placerade antingen före eller efter uttag av hjälpkraft och förluster i transformatorer, finns särskilda regler som definierar vad som ska betraktas som nettoproduktion. Enligt dessa regler avses med nettoproduktion antingen 

• el som mäts vid en punkt efter uttag av hjälpkraft och transformatorförluster, eller 
• el som mäts före sådana uttag, men som har justerats med en korrektionsfaktor. 

Syftet med korrektionsfaktorn är att säkerställa att ursprungsgarantier inte utfärdas för el som förbrukats som hjälpkraft inom anläggningen. För mer information, se separata avsnitt om vad som avses med hjälpkraft och hur korrektionsfaktorn beräknas. 

Hjälpkraft är el som förbrukas av komponenter i en produktionsanläggning och som är nödvändig för att anläggningen ska kunna producera el. Exempel på hjälpkraft är el som används för att driva transformatorer, likriktare och växelriktare, magnetisera generatorn, lanternor på vindkraftverk, pumpa olja, kyla teknisk utrustning i anläggningen eller mata in bränsle i den. Hjälpkraft räknas inte som en del av anläggningens nettolevererade produktion och ursprungsgarantier för el får därför inte utfärdas för den produktionsandelen. 

För ursprungsgarantier för el dras hjälpkraft av via en korrektionsfaktor. Om mätpunkten för utfärdande av ursprungsgarantier sitter innan anslutningspunkt till koncessionspliktigt nät och det tas ut hjälpkraft mellan dessa två punkter, ska en korrektionsfaktor användas. Korrektionsfaktorn bestäms antingen genom en schablon eller genom att beräkna den faktiska andelen hjälpkraft.

Schablonen är en procentsats som är reglerad i 6 § tredje stycket i föreskrifterna om ursprungsgarantier för energi. Den faktiska andelen hjälpkraft kan beräknas och metoden ska redovisas i en verifieringsrapport till Energimyndigheten. Om en anläggning har en korrektionsfaktor på 97 procent innebär det att om anläggningen producerar 100 MWh el en månad så utfärdas ursprungsgarantier för 97 MWh.

Alla anläggningar godkända för utfärdande av ursprungsgarantier med en mätpunkt i icke koncessionspliktigt nät kommer att få en automatisk korrektionsfaktor enligt schablon den 1 januari 2026. I den nya ansökan som ska skickas in under 2026 kan du påvisa att inget uttag av hjälpkraft förekommer mellan mätpunkt och anslutningspunkt till det koncessionspliktiga nätet. Korrektionsfaktorn tas då bort när ett nytt beslut fattats.

För anläggningar över 10 MW krävs från och med 1 januari 2027 en beräknad korrektionsfaktor.

Anläggningar godkända för utfärdande av EECS-ursprungsgarantier berörs inte eftersom kravet på att ursprungsgarantier endast får utfärdas för nettoproduktion av el redan finns i EECS-reglerna.

Korrektionsfaktorn för nettoproduktion av el ska beräknas med hänsyn tagen till förbrukning i anläggningens hjälpsystem och förluster i anläggningens transformatorer. Beräkningen ska genomföras av en i förhållande till producenten oberoende och självständig aktör. Korrektionsfaktorn ska anges som den procentandel av rapporterad el som motsvarar nettoproduktion av el.

Observera att beräkning av korrektionsfaktor även ställer krav på att en verifieringsrapport tas fram och bifogas i ärendet. Vad verifieringsrapporten ska innehålla framgår av 6 § andra stycket i föreskrifterna om ursprungsgarantier för energi.

Att behålla möjligheten till mätning både innan och i direkt anslutning till det koncessionspliktiga nätet skapar goda förutsättningar för alla aktörer att anpassa utfärdandet av ursprungsgarantier utifrån sina specifika förutsättningar. Det är alltså fullt möjligt att välja mätpunkten i anslutning till det koncessionspliktiga nätet. Genom att göra detta undviker man det eventuella behovet av att tillämpa en korrektionsfaktor och deklarera sin egenanvändning.

Regelverket hade visserligen blivit enklare och mer överskådligt om mätning enbart tilläts i direkt anslutning till det koncessionspliktiga nätet. Ett sådant upplägg skulle däremot hindra producenter som själva använder en stor andel av sin producerade el från att erhålla ursprungsgarantier för den elen.

Genom att tillåta mätning inom det icke koncessionspliktiga nätet möjliggörs dessutom hantering av energilager i produktionsanläggningar.

Om du inte vill ha en korrektionsfaktor för din anläggning kan du byta mätpunkt för utfärdande av ursprungsgarantier. Antingen till en mätpunkt i det icke koncessionspliktiga nätet som ligger efter uttag av hjälpkraft och förluster i transformatorer, eller till en mätpunkt i anslutning till koncessionspliktigt nät. Då ställs inga krav på korrektionsfaktor eftersom den rapporterade elen utgör anläggningens nettoproduktion av el. Prata med din rapportör eller nätägaren i det område där din anläggning är belägen om du vill byta mätpunkt.

Glöm inte att meddela Energimyndigheten genom att skapa ett förändringsärende på Mina sidor om att du byter mätpunkt för utfärdande av ursprungsgarantier. Energimyndigheten kommer att granska ärendet och kan komma att kräva in underlag som styrker mätpunktens placering. 

I förordningen ställs krav på att ursprungsgarantier bara ska utfärdas för nettoproduktion. För att Energimyndigheten ska kunna säkerställa detta behöver vi ha information om mätpunktens placering. Denna information krävs redan i dagsläget för anläggningar som ansöker om EECS-ursprungsgarantier.

Om du ansöker om ursprungsgarantier för el krävs att du svarar på om energilager finns inom samma icke koncessionspliktiga nät som anläggningen och om energilagren kan laddas med el från koncessionspliktigt nät. Energimyndigheten behöver säkerställa att ursprungsgarantier bara utfärdas för nettoproduktionen av el, och inte för el som har laddats från nätet. 

Anläggningar med energilager

Nej, ursprungsgarantier utfärdas endast för el som producerats i anläggningen. 

Man kan inte använda en korrektionsfaktor för att korrigera för el från nätet som laddats till ett batteri. Anledningen är att det kan variera mycket över tid hur mycket el som laddas in i batteriet från nätet.

Det är möjligt att genom virtuell mätning mäta inmatad el i batteriet och räkna bort denna från den mätserie som rapporteras till Energimyndigheten. Detta regleras i 35 § i föreskriften: ”Om det finns energilager inom samma icke koncessionspliktiga nät som en produktionsanläggning, kan den lagrade elen endast ligga till grund för utfärdande av ursprungsgarantier om elen är producerad i produktionsanläggningen.”.

Distributionen av energi avser den fysiska leveransen av energi från anläggningen. Denna uppgift finns redan i dag på alla EECS-ursprungsgarantier. Från och med 1 januari 2026 läggs uppgiften till på alla ursprungsgarantier, som då märks enligt följande:

• Anläggningar med mätpunkt i icke koncessionspliktigt nät tilldelas uppgiften ”Överfört via ett annat typ av nät”.
• Anläggningar med mätpunkt i koncessionspliktigt nät tilldelas uppgiften ”Överfört via ett distributions- eller transmissionsnät”.

När du har inkommit med en ansökan enligt det nya regelverket kommer ursprungsgarantierna att märkas i enlighet med informationen du lämnar.

Enligt 8 § lagen (2010:601) om ursprungsgarantier för el ska ursprungsgarantier utfärdas, överföras och annulleras elektroniskt. Det innebär att ursprungsgarantier från ett annat land behöver överföras till det svenska kontoföringsregistret Cesar för att de ska kunna annulleras för ursprungsmärkning av konsumtion i Sverige. När lagen (2010:601) om ursprungsgarantier för energi träder i kraft 1 januari 2026 kommer 8 § även vara giltig för ursprungsgarantier för gas.

För gas kommer det vara möjligt att importera och exportera ursprungsgarantier från och till Sverige när vårt medlemskap blir accepterat i AIB.

En leverantör kan skapa ett konto i Cesar för att ta emot ursprungsgarantier och sedan annullera dem till förmån för slutkund. För alla kontohavare i Cesar är det möjligt att annullera ursprungsgarantier till förmån för en annan aktör.
Det finns ännu inte någon dokumentation om certifikatregistret för gas, värme och kyla. Det kommer att utgå från samma IT-arkitektur som nuvarande Cesar.

För att få en uppfattning om hur processen går till är det möjligt att läsa om hur man ansöker om ett Cesar-konto för ursprungsgarantier för el på sidan Övriga kontohavare.

Övriga kontohavare

Energimyndigheten planerar att ansöka om medlemskap i AIB för att utfärda EECS-ursprungsgarantier för gas när det nya regelverket om ursprungsgarantier trätt i kraft. Innan medlemskapet i AIB:s gasgrupp är godkänt kan svenska EECS-ursprungsgarantier för gas inte utfärdas.

Ja, om en aktör vill ansöka om ursprungsgarantier för både värme och kyla för en och samma anläggning behöver två separata ansökningar göras.

Nej, det är inte möjligt att få ursprungsgarantier utfärdade för egenanvändning av värme och kyla. Vi ser inte att det finns ett behov av att ursprungsmärka sin egenanvändning av värme eller kyla.

Ja, den som har en verksamhet där spillvärme eller spillkyla uppstår i processen kan ansöka om ursprungsgarantier för spillvärmen eller spillkylan om denna distribueras. Men om spillvärmen eller spillkylan används inom anläggningen där den uppstår är det egenanvändning och då utfärdas inga ursprungsgarantier.

Observera att den som levererar spillvärme eller spillkyla till slutkund men inte äger processen där spillvärmen eller spillkylan uppstår inte kan få ursprungsgarantier för denna. Ursprungsgarantier utfärdas bara för sådan energi som har producerats i anläggningen.

Ursprungsgarantier som utfärdas för spillvärme och spillkyla klassas inte som vare sig förnybara eller fossila.

Utfärdande av ursprungsgarantier för värme och kyla förutsätter att aktören gör en månatlig bränsledeklaration där de energikällor som använts för att producera värmen eller kylan under månaden ska anges. Om bränslemixen är en blandning av förnybara och fossila källor, kommer utfärdade ursprungsgarantier att bli märkta med förnybart eller fossilt utifrån den procentuella fördelningen i bränslemixen. 

Utfärdande av ursprungsgarantier för värme och kyla förutsätter att aktören gör en månatlig bränsledeklaration där de energikällor som använts för att producera värmen eller kylan under månaden alltid ska anges. För kommunalt avfall och verksamhetsavfall, som har både ett fossilt och ett förnybart ursprung finns det en bränslekod för respektive ursprung som båda ska anges i bränsledeklarationen.  

Om kommunalt avfall används som en energikälla får aktören i bränsledeklarationen ange att det kommunala avfallet består av 40 procent fossilt ursprung och 60 procent förnybart ursprung. Av de ursprungsgarantier som utfärdas för värme producerad från kommunalt avfall blir 40 procent märkta med fossilt ursprung och 60 procent med förnybart ursprung.   

Om verksamhetsavfall används får producenten beräkna fördelningen mellan fossilt avfall och biomassa i enlighet med utsläppsrapporten för EU ETS. Hänvisningsvärden gällande fossila och biogena delar av verksamhetsavfall fastställs av Naturvårdsverket, normalt sett i slutet av samma år som utsläppen avser. Det innebär att en omfördelning behöver ske retroaktivt då ursprungsgarantier utfärdas löpande varje månad. Under löpande rapportering ska preliminära uppgifter användas och justeras när rapporten för EU ETS är fastställd för året. Retroaktiv justering utifrån fastställd rapport får göras under flera månader och för föregående år i de fall det krävs. 

Elen som används till värmepumpen ses som ett ingående bränsle och behöver därför ingå i den bränsledeklaration där aktören anger använda bränslen varje månad. Om 50 procent av den ingående elen är av fossilt ursprung och 50 procent är av förnybart ursprung anges det i bränsledeklarationen. Det resulterar i att 50 procent av ursprungsgarantierna som utfärdas för värmen som genereras av värmepumpen kommer att bli märkta med fossilt ursprung och 50 procent kommer att bli märkta med förnybart ursprung. 

Ursprungsgarantier för värme får som regel inte utfärdas för hjälpenergi, det gäller energi i form av el, gas, värme och kyla som används för produktionen av värme. Om hjälpenergi förekommer i ett kraftvärmeverk kan en allokering av hjälpenergin behöva göras, där man bestämmer vilken andel som använts för produktionen av el och vilken andel som använts för produktionen av värme. Energimyndigheten kommer att godkänna proportioneringsmetoden samt meråtgångsmetoden för allokering av hjälpkraft. 

Det finns ingen begränsning kopplad till vilket distributionsnät värmen eller kylan produceras eller konsumeras i. Ursprungsgarantier för värme och kyla kan överföras mellan konton i kontoföringssystemet Cesar.

Kravet på att utfärda ursprungsgarantier för värme och kyla kommer från förnybartdirektivet, och Sverige liksom övriga EU-medlemsstater är därmed skyldiga att införa ursprungsgarantier för värme och kyla. Eftersom det inte finns lagkrav på någon aktör att använda sig av ursprungsgarantier för värme eller kyla är systemet helt frivilligt, både för producenter och leverantörer av värme och kyla.

Nej, det är inte möjligt. Det finns inte EECS-ursprungsgarantier för värme och kyla inom Association of Issuing Bodies.

Det är inte möjligt att överföra ursprungsgarantier för värme eller kyla utanför Sverige. Det beror på att det saknas EECS-regler för värme och kyla, vilket gör att de inte kan överföras i AIB:s datahubb, där överföringar av ursprungsgarantier till andra länder sker. Det finns i dagsläget inga planer inom AIB på att möjliggöra gränsöverskridande handel med ursprungsgarantier för värme och kyla eftersom intresset är lågt.