Vanliga frågor om broschyren beredskap för företag

Det beror förstås på vad ni redan har gjort. Ett första steg är att titta på de punkter som broschyren räknar upp. Värdera vilka som är relevanta för er, lätta att åstadkomma och viktigast att få på plats. Men se också till att ni vet vilka skyldigheter ni har och att ni har allt som det kan bli tillsyn på klart.

Information om ansvar och roller finns på Myndigheten för civilt försvars hemsida.

Företagens roll och ansvar vid kriser och krig (mcf.se)

Offentliga aktörers roll och ansvar vid kriser och krig (mcf.se)

Företag har en avgörande roll för samhällets beredskap för kriser, krigsfara och krig. För de flesta handlar det om att hålla i gång sin verksamhet. Vissa har även skyldigheter enligt avtal eller lag.

Skulle det värsta hända och vi hamnar i krig behöver alla vara en del i totalförsvaret. Omvärldsläget är ett helt annat än för några år sedan. Vi behöver skapa en beredskap och robusthet som gör att vi klarar ett krig, då klarar vi också en kris. Det är vårt gemensamma ansvar. Beredskap är inte bara för några få utan något vi gör tillsammans. För en del företag handlar det om att se till att hålla verksamheten i gång, för andra finns det skyldigheter enligt lag.

Utan el, värme, kyla, gas och drivmedel stannar allt från sjukvård till livsmedelsförsörjning och kommunikationer och vår försvarsförmåga. Därför är energiförsörjningen en avgörande del av totalförsvaret som måste kunna upprätthålla sin verksamhet även vid allvarliga störningar, kriser och ytterst krig.

Som sektorsansvarig myndighet ska Energimyndigheten leda, samordna och stärka energisektorns beredskap. Det spänner brett och syftar till att säkerställa att energiföretagen kan upprätthålla sina funktioner även under kraftigt störda lägen som i värsta fall kan vara i krig.

Vi är navet mellan staten, energibranschen, nätägare, kommuner och regioner samt andra myndigheter. Vi samlar in, strukturerar och delar information, skapar kontaktvägar och leder sektorns arbete i såväl fredstid som vid höjd beredskap.

Vi tar fram vägledningar, rekommendationer, övningspaket och styrande inriktningar inom bland annat områden som:
• energiplanering och robusthetsåtgärder
• prioritering av leveranser vid el- och drivmedelsbrist
• kontinuitetsplanering och krigsplacering
• cybersäkert och riskhantering. 

Det ger energibranschen en bra grund för sitt beredskapsarbete.

Ja. Broschyren riktar sig uttryckligen till alla företag i Sverige, oavsett ägandeform. Privata energiföretag är en central del av Sveriges energiförsörjning och därmed av det civila försvaret. 

I totalförsvaret gäller principen att: alla som behövs för att viktiga samhällsfunktioner ska fungera, har en roll. 

Nej, broschyren i sig innebär inga nya lag- eller regelkrav. Den sammanfattar bara:

• redan gällande ansvar
• befintlig lagstiftning
• politikens inriktning för civil beredskap.

Däremot gör den förväntningar på företag som bedriver samhällsviktig verksamhet tydligare, särskilt vid krigsfara och krig.

En gemensam utgångspunkt i Sveriges beredskapsplanering är att samhällsviktig verksamhet ska kunna upprätthållas i minst två veckor med främst egna resurser. Det är för att skapa handlingsutrymme i en inledande, mycket ansträngd fas.

För energiföretag innebär det att ha planering för exempelvis:

• personalförsörjning
• reservkraft och drivmedel
• kritiska insatsvaror
• prioritering av leveranser vid störningar enligt genom regeringens inriktning och nationell samordning.

Prioriteringarna och besluten vilka som är samhällsviktiga verksamheter görs i en process där både kommuner och länsstyrelser deltar samt via sektorsvis samordning.

Energimyndighetens roll är att samla lägesbilder från energisektorn, förmedla inriktning och prioriteringar när sådana beslutas samt bidra till helhetssyn mellan sektorer. 

Ja, huvudregeln är att anställda fortsätter att arbeta även vid krigsfara och krig. Undantag gäller för personer som är krigsplacerade med värnplikt eller civilplikt och/eller har särskilda uppdrag via frivilliga försvarsorganisationer.

Det är viktigt att företag planerar för bortfall, säkerställer att nyckelkompetenser kan ersättas och informerar personalen om vad som gäller. 

Broschyren trycker starkt på samverkan i fredstid. Det handlar bland annat om att:

• delta i etablerade samverkansforum
• bidra med lägesbilder vid störningar
• delta i övningar
• ha kända sambands- och kontaktvägar.

Energimyndigheten är en naturlig kontaktpunkt för frågor som rör energisektorn som helhet och deltar kontinuerligt i samverkan med andra myndigheter och branschen.  

Vid höjd beredskap gäller i huvudsak samma lagar som i fredstid, men regeringen kan aktivera fullmaktslagar, införa ransonering eller prisreglering samt ställa högre krav på vissa verksamheter.

Energiområdet är ett av de områden som då kan omfattas av särskild inriktning och styrning. 

Broschyren ersätter inte företagens egna planer. Den är tänkt som ett gemensamt ramverk och ett stöd för dialog. Det är ett sätt att skapa samsyn mellan företag, myndigheter och andra aktörer.

Företagens egna kontinuitets- och beredskapsplaner är fortsatt avgörande. 

En gemensam utgångspunkt i Sveriges beredskapsplanering är att samhällsviktig verksamhet ska kunna upprätthållas i minst två veckor med främst egna resurser. Det är för att skapa handlingsutrymme i en inledande, mycket ansträngd fas. 

För energiföretag innebär det att ha planering för exempelvis: 

• personalförsörjning
• reservkraft och drivmedel
• kritiska insatsvaror 
• prioritering av leveranser vid störningar.

En gemensam utgångspunkt i Sveriges beredskapsplanering är att samhällsviktig verksamhet ska kunna upprätthållas i minst två veckor med främst egna resurser. Det är för att skapa handlingsutrymme i en inledande, mycket ansträngd fas. 

För energiföretag innebär det att ha planering för exempelvis: 

• personalförsörjning
• reservkraft och drivmedel
• kritiska insatsvaror 
• prioritering av leveranser vid störningar.

Ja. Energimyndigheten har tagit fram övningspaket för olika energislag. Syftet är att stärka företags förmåga och motståndskraft i händelse av kris eller krig.

Övningspaket för energisektorn

Myndigheten för civilt försvar har tagit fram övningsstödet ”Öva enkelt!”. Det gör det möjligt för enskilda aktörer att själva öva med enkla förberedelser, begränsade resurser och utifrån egna behov och förutsättningar utvecklas inom ett antal förmågor.

Öva enkelt! (mcf.se)

Energisektorn är ett riskområde där cyberattacker kan få allvarliga konsekvenser. Därför behöver både beredskapen och den övergripande säkerhetsnivån höjas för att förebygga brister och sabotage.

Det bästa sättet att motverka angrepp är att ha ett kontinuerligt säkerhetsarbete för att förebygga och hindra intrång i IT- och OT-miljön. Det ökar också skyddet mot skadan som ett angrepp kan åstadkomma.

Som aktör inom energisektorn förväntas ni ha ordning på:

• systematiskt riskarbete med riskanalyser och säkerhetspolicys
• rutiner för incidenthantering, både förebyggande och hanterande
• kontinuitetsplanering och krishantering
• säkerhet kopplat till leverantörer, upphandling, utveckling, underhåll och sårbarhetshantering
• mätning och kontroll av hur effektiva säkerhetsåtgärderna är
• rutiner för rapportering av hot och sårbarheter även om det inte ledde till skada.

Informations- och cybersäkerhet

Ja. EU antog 2022 ett direktiv om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå inom unionen, det så kallade NIS2-direktivet. NIS2 har implementerats i svensk lagstiftning genom cybersäkerhetslagen och cybersäkerhetsförordningen.

Om cybersäkerhetslagen för verksamhetsutövare

Ja, det gör det:

• CERT-SE (CSIRT) – stöd under pågående IT-incident
  • Behöver ni stöd för att hantera en pågående IT-incident, vänd er till Sveriges nationella CSIRT (Computer Security Incident Response Team). Deras uppgift är att stödja samhället med att hantera och förebygga IT- incidenter.
    CERT-SE - Sveriges nationella CSIRT (cert.se)
• Nationellt cybersäkerhetscenter (NCSC) – information och råd.
  • NCSC stärker Sveriges förmåga att förebygga, upptäcka och hantera cyberhot. På deras hemsida kan ni få information och råd om hur organisationer kan jobba med cybersäkerhet.
    Nationellt cybersäkerhetscenter (ncsc.se)
• Tjänsten MISP-SE – plattform för delning av cyberhot.
  • MISP-SE är en nationell MISP-instans som svenska verksamhetsutövare kan ansluta sig till kostnadsfritt. Syftet är att stärka Sveriges samlade motståndskraft mot cyberangrepp genom delning av hotinformation.
    MISP-SE – Sveriges nationella plattform för delning av cyberhot (cert.se)

Ja. Se nedan:

• Energi - CERT Sverige - en gemensam entitet för hela energisektorn.
  • En entitet som verkar för att möta utmaningar som energisektorn möter och stärka cybersäkerheten i hela energisystemet. Arbetet sker i nära samverkan med myndigheter, leverantörer och europeiska partnerorganisationer.
    Energi-CERT (energicert.se)
• Insats IT/OT Energi – samverkansgrupp för säkerhet i cyberfysiska system kopplat till energi.
  • Samverkansgruppen ger fördjupad samverkan på operativ nivå, vilket innebär att Myndigheten för civilt försvar koordinerar möten, deltagarna delar analys av hot, pågående angrepp och sårbarheter och sektorn får stöd i att agera samlat vid större cyberincidenter.

Ja. Det finns en myndighet som arbetar med att stärka det psykologiska försvaret, Myndigheten för psykologiskt försvar. De erbjuder information, utbildning och stöd. 

Myndigheten för psykologiskt försvar (mpf.se)

Ja, i säkerhetsskyddslagen (2018:585).

Genom en säkerhetsskyddsanalys ska ni som bedriver säkerhetskänslig verksamhet identifiera behovet av fysiska säkerhetsskyddsåtgärder. Ni ska även dokumentera åtgärderna.

Fysisk säkerhet

CER-direktivet förväntas träda i kraft under 2026 och fokuserar på motståndskraft hos kritiska verksamhetsutövare och omfattar även fysisk säkerhet och personalsäkerhet.

CER står för Critical Entities Resilience och kompletterar cybersäkerhetslagen. CER handlar om motståndskraft såsom fysisk säkerhet och personalsäkerhet. Det bygger på samma principer som NIS-regleringen:

• systematiskt riskanalysarbete
• åtgärdsplanering
• incidentrapportering

Utredningen har föreslagit en ny lag om motståndskraft hos kritiska verksamhetsutövare med tillhörande förordning och föreskriftsbemyndigande för att implementera CER-direktivet.

Cybersäkerhetslagen och CER – vanliga frågor och svar

Myndigheten för civilt försvar har tagit fram stöd för att utveckla krigsorganisation.

Krigsorganisation (mcf.se)

Energimyndigheten har tagit fram en vägledning för krigsplacering av personal inom energisektorn. 

Krigsplacering av personal

Nej. I dagsläget finns inget sådant stöd.

Energimyndigheten arbetar tillsammans med regeringen för att företag ska kunna få stöd för beredskapsåtgärder. Finansiellt stöd gäller inte för åtgärder som är krav enligt lag.

Nej. I dagsläget finns inget sådant stöd. På Myndigheten för civilt försvars hemsida kan du läsa mer om hur du planerar för personalbehov.

Planera personal för företag (mcf.se)

För energiförsörjning är svaret i praktiken alltid ja, företaget bedriver samhällsviktig verksamhet.

Myndigheten för civilt försvar (MCF) rekommenderar att alla organisationer, offentliga som privata, tar reda på om verksamheten är samhällsviktig. 

Identifiera samhällsviktig verksamhet (mcf.se)

Ja, Energimyndigheten kan ge generellt stöd och vägledning, men klassificeringen görs inte enbart av myndigheten.

Energiverksamhet som bidrar till el, värme, kyla, drivmedel och bränslen, energidistribution eller -produktion, bedöms i regel vara samhällsviktig. Det handlar om import av råvaror, produktion, distribution, lagring och handel.

Myndigheten för civilt försvar har listat viktiga samhällsfunktioner.

Viktigaste samhällsfunktionerna (mcf.se)

Nej. Företag behöver planera för att kunna bedriva verksamhet oavsett vilken störning företaget utsätts för. Ett viktigt verktyg är kontinuitetsplanering. Om ni ser att det finns behov av reservkraft behöver ni vända er till en privat leverantör av reservkraft.

Nej. Den som bedriver samhällsviktig verksamhet ska – enskilt och i samverkan – stärka förmågan att med främst egna resurser upprätthålla de viktigaste samhällsfunktionerna i minst två veckor.

För frågor inom energisektorn:

• Elberedskap: Svenska kraftnät.
• Gas: Energimyndigheten.
• Drivmedel: Energimyndigheten.
• Fjärrvärme och -kyla: Energimyndigheten.

Vänd er till Myndigheten för civilt försvar för övergripande frågor om broschyren och civilt försvar.

Om ert företag söker stöd för att hantera reservkraft, men inte ingår i energisektorn, hänvisar vi er till sektorsansvarig myndighet för er sektor.

• Till exempel, om ert företag är en livsmedelsbutik och söker finansiellt stöd för reservkraft, kontakta i första hand Livsmedelsverket.