Om det svenska elsystemet

Vi har produktionsanläggningar för el utspridda över hela landet. Vanligtvis har vi en välfungerande elmarknad och goda möjligheter att importera och exportera el. 

Flera faktorer påverkar utbud, efterfrågan och därmed priserna på energi.

Så fungerar det svenska elsystemet

Elen vi producerar i Sverige kommer från en mix av olika energikällor. Den största delen kommer från vatten-, kärn-, vind- och biokraft. Solkraft bidrar med en ytterst liten del, men den växer. Bara två procent av elen produceras normalt från fossilt bränsle, varav merparten är från avfallsförbränning och restgaser från stålindustrin. 

Tillförsel av energi i Sveriges energisystem

Vi har produktionsanläggningar utspridda över hela landet. Vanligtvis har vi en välfungerande elmarknad och goda möjligheter att importera och exportera el.  

Det svenska elsystemet är sammankopplat med flera andra europeiska länder. Därför påverkas våra elpriser av prisutvecklingen i Europa. Den europeiska elmarknaden är indelad i elområden med olika elpris. Sverige är i sin tur uppdelad i fyra elområden.  

Elområden

Sedan 2011 är Sverige uppdelat i fyra elområden. Svenska kraftnät behövde göra uppdelningen för att hantera begränsningar av överföring till resten av Europa vid tidpunkter där Sverige behövde all producerad el för egen användning.  

Vi har från norr till söder:

  • SE1 – Luleå 
  • SE2 – Sundsvall 
  • SE3 – Stockholm 
  • SE4 - Malmö

Elpriset i varje elområde bestäms på elmarknaden utifrån utbud och efterfrågan samt överföringskapaciteten mellan elområdena. Begränsningar i överförings-kapaciteten leder tidvis till olika priser för el. 

+

Vad menas med flaskhalsar i stamnätet (transmissionsnätet)?  

En flaskhals är en del av nätet som ofta riskerar att överbelastas. Det vill säga att marknadens önskemål om att föra över el från norr till söder är större än vad som är möjligt att genomföra.  

Förenklat är det svenska transmissionsnätet byggt för att överföra el producerad i norr till konsumenter i de södra delarna av Sverige. Behovet av överföring varierar.

Alla nät har en teknisk maximala kapacitet att överföra el. Den är dock inte konstant utan varierar beroende på om till exempel nätet är intakt eller om det sker underhåll, hur mycket produktion vi har nationellt samt konsumtion, import och export. 

Hur mycket som går att föra över timme för timme bestäms av Svenska kraftnät och tilldelas marknaden via elbörserna.

Vad är en flaskhals och varför uppstår flaskhalsar i transmissionsnätet? (svk.se) 

I norra Sverige produceras mer el än vad som används och i södra Sverige är det motsatsen. Under delar av året finns det inte tillräcklig kapacitet i elnätet för att föra över elen från överskottsområdet i norr till underskottsområdet i söder.  

Syftet med indelningen i olika elområden är att göra det tydligt var i Sverige det finns behov av att förstärka och bygga ut nätet och var i landet det finns behov av ökad elproduktion.  

Import och export av el

Export och import av el är en förutsättning för att kraftsystemet ska vara robust och hållbart. Det pågår en ständig överföring av el, både inom Sverige och mellan de nordeuropeiska länderna. Det är viktigt för att vi ska kunna ha en hög leveranssäkerhet. 

Möjligheten till både import och export minskar risken för störningar och avbrott i elförsörjningen, både för oss och för våra grannländer.  

Det måste hela tiden vara balans i elsystemet mellan användning och produktion av el. Import och export bidrar till den balansen, eftersom det inte finns möjlighet att lagra el. Sett över hela året har Sverige normalt ett stort elöverskott, även på vintern. Men vissa timmar räcker inte vår egen elproduktion till för att möta användarnas behov. 

Handel med el mellan Sverige och olika länder har skett under lång tid. Många av Sveriges utlandsförbindelser fanns redan före 1996 när elmarknaden avreglerades. Elsystemet i Sverige är uppbyggt under förutsättningen att det är möjligt att exportera och importera el från och till Sverige. 

+

Vem är det som bestämmer hur mycket el som ska produceras?

 Det är ingen som bestämmer hur mycket el som ska produceras. El handlas på en börs. De som vill ha el lägger in bud på hur mycket de vill ha och om de har ett maxpris. Producenter lägger in bud på vad de kan sälja och till vilket pris.  

Där utbud och efterfrågan möts blir det ett priskryss och därmed priset på el för den timmen för all el som producerats.  

Om du lagt in ett högre pris för din elproduktion än vad priskrysset blev kan du inte producera el den timmen, det samma gäller omvänt för elanvändningen.  

Prisskillnader mellan elområden

Orsakerna till de stora prisskillnaderna mellan elområden inom Sverige beror dels på de begränsningar av överföring som finns mellan norra och södra Sverige. Dels beror det på fossila bränslen och utsläppsrätter som till största del är kopplat till elproduktion i omkringliggande länder.  

Om man ser på hela året har vi ett stort elöverskott i Sverige. Men ibland räcker inte vår elproduktion till för att möte elanvändarnas behov. Eftersom elanvändningen och elproduktionen varierar stort i olika elområden pågår ett ständigt flöde och överföring av el, både inom Sverige och mellan de nordeuropeiska länderna.  

Utbud och efterfrågan samt överföringskapacitet mellan elområden bestämmer priset. I norra Sverige finns ett stort utbud av el från vatten- och vindkraft med låga driftkostnader som pressar ned priserna. I Södra Sverige stiger priserna därför att värdet på el ökar i Europa där betalningsviljan är hög.  

+

Ny metod för att beräkna elöverföring

Den 29 oktober 2024 infördes en ny metod för att beräkna hur mycket el som kan skickas genom det nordiska elnätet. Det gör att vi kan överföra mer el på ett driftsäkert sätt, vilket också påverkar elpriserna i Sverige. Metoden kallas för flödesbaserad kapacitetsberäkning och används även i andra delar av Europa som en följd av EU:s regelverk. 

Svenska kraftnät bedömer att den nya metoden är en förutsättning både för en trygg och konkurrenskraftig elförsörjning, och för att möjliggöra energiomställningen.

Ökad elöverföring med ny metod (svk.se)

+

Vad kan orsaka höga elpriser i Sverige?

Flera faktorer påverkar utbud, efterfrågan och därmed priserna på energi. Dessa faktorer är ofta svåra att förutse, som väder, händelser i omvärlden och hur energi används som maktmedel vid olika konflikter. Men med god försörjningstrygghet och effektiv energianvändning blir vårt samhälle mindre sårbart för det som kan inträffa. 

Det svenska elsystemet är sammankopplat med flera andra europeiska länder. Därför påverkas våra elpriser av prisutvecklingen och produktionen av el i Europa. Lägre utomhustemperaturer både i Sverige och Europa leder till en ökad efterfrågan och därmed högre priser på el. 

Flytta elanvändningen och spara pengar

När vi använder mindre el, eller flyttar användningen till de tider på dygnet då belastningen på elnätet är lägre, avlastar vi elsystemet. Tillsammans minskar vi då risken för frånkoppling, som orsakas av att användningen överskrider det vi kan producera och importera. 

För många är de höga elpriserna en tuff utmaning. Export och import av el påverkar alltid elpriset. Det kan både minska och öka priset. Genom att använda mindre el kan du spara pengar. En lägre efterfrågan på el påverkar generellt priset i en positiv riktning.  

Genom att minska vår elanvändning hjälper vi varandra i Sverige. Det finns även ett gemensamt regelverk för att säkerställa genomförandet av EU:s inre elmarknad som innebär att enskilda länder inte får begränsa exporten till övriga länder om det inte är nödvändigt för att upprätthålla driftsäkerheten i elsystemet.

Mer om regelverket:

EU:s inre elmarknad (svk.se)

+

Kan man spara el?

Vi använder oss av begreppet spara el. Det är en förenkling eftersom el måste användas i samma stund som den produceras.

Det vi gör när vi minskar vår elanvändning är att spara vatten i våra vattenkraftmagasin och bränsle som behövs för att producera el i ångturbiner. Samtidigt minskar vi elkostnaderna och gör systemet mindre sårbart för störningar.