Rättsfall

Här samlar vi olika rättsfall från Mark- och miljööverdomstolen som kan vara vägledande vid prövning av vindkraftsärenden.

För varje ämnesområde finns en sammanfattning av rättsläget. Rättsfallen bevakades och sköttes till och med 2019 av Nätverket för vindbruk i samarbete med Peter Ardö, chefsrådman vid Mark- och miljödomstolen, Växjö tingsrätt. Rättsfall från 2020 och framåt bevakas och sköts av Jan Darpö, professor emeritus vid Juridicum, Uppsala universitet.

Här hittar du en lista med rättsfallen sorterade i kronologisk ordning

+

MÖD 2016-12-21, M 1413-16 Vindpark Holmevattnet Dals-Eds och Färgelanda

I huvudsak fråga om tjäderspelplats i närheten av etableringen, samt nattskärra och smålom.

MÖD uttalade bland annat följande.

Nio spelande tjädertuppar har observerats i området, med en större spelplats om cirka 10 ha i den södra kanten av området mellan verksplatserna 2–4 och 6. Spelplatsen ligger med sitt centrum mellan 150–750 m från de närmsta verksplatserna. Så stora tjäderförekomster och spelplatser är ovanliga så långt söderut i Sverige. Ytterligare spelplats finns, området är rikt på tjäder. Tjädern har en begränsad manövreringsförmåga och kolliderar förhållandevis ofta med vindkraftverkstorn eller slungas till marken av turbulensen från rotorbladen. Tjädern anses särskilt störningskänslig på spelplatsen och Naturvårdsverket rekommenderar en skyddszon på 1 km mellan vindkraftverk och större tjäderlekar (fler än 5 tjädertuppar). Det är ovanligt att det i dessa delar av landet finns en så rik tjäderförekomst. Området är därför särskilt skyddsvärt. Att enbart studera hur vindkraftverken påverkar tjädern är inte tillräckligt.

Inventeringen av nattskärra skedde bara vid ett tillfälle vilket är en brist.

Beskrivning av smålom, som finns i området, är bristfällig.

MÖD:s bedömning blev att den ovanligt höga tjäderförekomsten i kombination med bristerna i fråga om utredningen av nattskärra och smålom medför att sökanden inte visat att platsen är lämplig. Ansökan avslås.

+

MÖD 2016-12-14 – Uppvidinge Karskruv

M 4596-15

Buller

MÖD hänvisar till avgörandena Rosenholm Horshaga i Uppvidinge (MÖD 2016-03-02 M 1064-15, M 1067-15) och de allmänna utgångspunkterna vid tillståndsskrivning för flera verksamhetsutövare med kumulativt buller. MÖD har vidare öppnat för alternativa bullervillkor som gjorts beroende av om tillstånden för närliggande parker förfaller.

Förhållanden 8 m/s på 10 meters höjd utgör ett referensförhållande som väljs i enlighet med praxis för ljudnivåmätningar finns ej skäl att ändra det.

Villkor om lågfrekvent buller anges. Det sägs dock att det är låg sannolikhet för att verksamheten ska ge upphov till störningar på grund av lågfrekvent buller. Den lämpligaste regleringen för att säkerställa att bostäder i omgivningen inte utsätts för oacceptabla nivåer av sådant buller är ett åtgärdsinriktat villkor. Värdena baseras på Folkhälsomyndighetens allmänna råd men ska anges explicit i villkoret. Viss delegation till tillsynsmyndigheten om kumulativt lågfrekvent buller.

Boxmodell

Boxmodell medges med hänvisning till MÖD 2014:34 (2014-10-23 M 4107-14 Fröskog Åmål).

 

Notera senare avgörande MÖD 2017-06-19 M 4276-16 som får sägas ha minskat utrymmet att medge tillstånd enligt boxmodell.

+

MÖD 2016-12-14 – Uppvidinge Marhult

M 1344-16

 

Buller

MÖD hänvisar till avgörandena Rosenholm Horshaga i Uppvidinge (MÖD 2016-03-02 M 1064-15, M 1067-15) och de allmänna utgångspunkterna vid tillståndsskrivning för flera verksamhetsutövare med kumulativt buller. MÖD har vidare öppnat för alternativa bullervillkor som gjorts beroende av om tillstånden för närliggande parker förfaller.

Ändring av skrivning om lågfrekvent buller (bara bolaget klagade)

Ekonomisk säkerhet och nedmontering

Den ekonomiska säkerheten har inte sänkts som bolaget yrkat utan ligger fast på beloppen underinstansen sagt det vill säga 700 000 kr per verk men om det är hybridtorn med betong ska säkerheten var 1 000 000 kr per verk.

+

MÖD 2016-12-02 – Motala

M 6204-16

Frågan i MÖD gällde om kommunens tillstyrkan var villkorad i strid med 16 kap. 4 § MB.

Motala kommunstyrelse beslutade den 25 mars 2014 att tillstyrka ansökan under förutsättning att plan- och miljönämndens yttrande och kommunens riktlinjer i det tematiska tillägget till översiktsplan beaktas. MÖD konstaterade att det enligt ordalydelsen var en tillstyrkan. MÖD konstaterade vidare att det är naturligt att en miljönämnd yttrar sig i sådana här mål och att hänvisningen till miljönämndens yttrande i tillstyrkan inte var så omfattande eller långtgående att den förtog innebörden av kommunstyrelsens tillstyrkande. Beslutet var därmed inte villkorat och inte i strid med bestämmelsen i 16 kap. 4 § MB.

+

MÖD 2016-11-28, M 946-16 Ludvika

Fråga om förbud mot avverkning med mera under perioden 20 maj–15 september med hänsyn till fågellivet behövs eller inte.

MÖD bedömde att förbudet behövdes med hänsyn till nattskärran som är en av de särskilt skyddsvärda arterna i fågeldirektivet och fridlyst. Den avsatta tiden motsvarar nattskärrans häckningsperiod. Nattskärran är sällsynt i det aktuella området (Dalarna).

+

MÖD 2016-11-18 – Trelleborg

P 3659-16

Kommunen hade avslagit bygglovsansökan för ett vindkraftverk bl.a. p.g.a. den inte stämde med ÖP:s riktlinjer om att kommunen ska verka för att vindkraftverk placeras i grupper. MÖD bedömde att bara den omständigheten att ett verk inte ingick i en grupp inte var tillräckligt för avslag. En riktlinje utformad på det sättet i en översiktsplan kan inte i sig utgöra hinder mot att bygglov ges. Målet återförvisades till MMD för fortsatt prövning. Jfr även MÖD den 30 november 2012 i mål P 78-12, Eslöv med annan utgång men troligen med annorlunda utformning på ÖP:n.

+

MÖD 2016-10-12, M 3668-16 Öland

Anmälningsärende. Fråga om fågelinventeringen varit tillräcklig.

Utredningen ska vara tillräcklig för att kunna bedöma om verksamheten är tillåtlig, inklusive uppgifter om påverkan på fåglar. utredningen ska baseras på områdets betydelse som fågellokal samt kända uppgifter om förekomst av fåglar i området.

Befintlig höghöjdsrygg skapar vindförhållanden som är gynnsamma för bland annat rovfåglar. Stor mängd olika rovfåglar har setts och rapporterats in i det direkta närområdet. Arter som är upptagna i bilaga 1 till rådets direktiv (79/409/EU) om bevarande av vilda fåglar har funnits och dessa är särskilt skyddsvärda. Områdets karaktär och uppgifter om rödlistade arter medför således att höga krav kan ställas på utredningen.

Två fågelinventeringar har utförts, dock ej under tid som är lämplig för att studera bivråk. Ifråga om havsörn och röd glada är inventeringsresultatet otydligt och innehåller delvis motstridiga uppgifter.

Underlaget var inte tillräckligt för att bedöma tillåtligheten. Målet återförvisades till kommunen för fortsatt handläggning.

+

MÖD 2016-10-11 – Kristianstad

M 11136-15

P 11134-15


Riksintressen, landskapsbild m.m.


Tre verk 150 meter totalhöjd, 600 meter till bostad.

Verken kommer att bli väl synliga från flera håll och innebära en påverkan på landskapsbilden framför allt för de närboende. Uttalanden om att viss påverkan på landskapsbilden får accepteras.

Konflikter med motstående intressen finns ofta i vindkraftsetableringar och att sådana konflikter ska undvikas kan inte anses vara styrande för bedömningen i målet.

(återförvisades till kommun på grund av fladdermusfråga)


Fåglar och fladdermöss

Artrik förekomst av fladdermöss inom det aktuella etableringsområdet. Även flera individer av den sällsynta arten Barbastella barbastellus.
 

Fältinventering ska ske under yngelkolonitiden (juni-juli). Så har inte skett. En mer utförlig inventering av förekomsten av fladdermöss och analys av effekterna av en etablering och de restriktioner man föreslår behöver göras, särskilt mot bakgrund av förekomst av flera högriskarter samt den påvisade förekomsten av barbastell – en art som enligt EU:s art- och habitatdirektiv kräver särskilt skydd.
 

Målet blev (i lst) återförvisat till kommunen för ytterligare utredning om fladdermöss såväl enligt PBL som enligt MB. Detta stod sig i MD och MÖD.

+

MÖD 2016-09-21

M 10647-15

Tillämplig nivå för buller är 40 dB(A) vid bostad. Bullernivån vid jaktstugor i sämre skick var över 40 dB(A). Dessa skulle enligt MÖD ej bedömas som bostäder vid tillämpningen av bullervillkoret.

Vid kumulativt buller ska, om överenskommelse enligt MB 16:8 ej finns, varje tillståndshavare ha egna bullervillkor. Hänsyn tas till andra lagakraftvunna tillstånd till vindkraftparker som finns inom samma påverkansområde. På i domen angivna platser skulle bullret från nu aktuell anläggning uppgå till högst 39 dB(A). Vid övriga bostäder högst 40 dB(A).

+

MÖD 2016-05-25 Juktan Sorsele

M 9916-15

Moderbolagsborgen från Vattenfall AB har godkänts som säkerhet enligt MB 16:3.

MÖD redogör i domen för vad som allmänt kan ställas för krav på en säkerhet och uttalade bland annat följande.

En moderbolagsborgen kan godtas som en i sig möjlig form av säkerhet. Det åligger sökanden att visa att den ställda säkerheten är tillräcklig och även i övrigt godtagbar samt att tillhandahålla den utredning som behövs för prövningen. Sökanden ska presentera

den utredning om säkerheten som gör att prövningsmyndigheten inte behöver ha egen kompetens att göra de analyser och ekonomiska bedömningar som en del former av säkerhet kan kräva.

Det kan i många fall, särskilt då det inte finns extern bedömning från

kreditvärderingsinstitut, krävas att sökanden tillhandahåller ytterligare underlag, till exempel utlåtanden av extern finansiell expertis.

I det aktuella fallet var det Vattenfall som skulle gå i borgen som moderbolag. Det aktuell borgensåtagandet var litet i förhållande till hela koncernens ställning, omsättning och tillgångar. Moderbolagsborgen från Vattenfall godkändes.

Om moderbolagets finansiella ställning skulle komma att försämras på ett sådant sätt att det kan ifrågasättas om moderbolagsborgen fortfarande är en betryggande säkerhet har länsstyrelsen möjlighet att begära att säkerheten ställs i en annan form, jfr 24 kap. 5 § första stycket 12 miljöbalken.

MÖD avslog länsstyrelsens begäran om att fastställa lägsta ratingnivå för att godkänna moderbolagsborgen samt kraven på att bolaget årligen skulle komma in med årsredovisning och uppgift om rating. Det fick länsstyrelsen istället själva kräva in med stöd av 26 kap. 21 § miljöbalken vid den löpande tillsynen av om säkerheten var tillräcklig.

+

MÖD 2016-03-29 – Myggedalen/Norra Hunna

M 6039-15

Målet rörde fyra verk. Fråga var om byggnader skulle räknas som bostäder och därmed beröras av bullervillkoret eller inte. Även fråga om hur man bedömer ett bygglov som ännu inte vunnit laga kraft.

Nya omständigheter ska beaktas. Fyra mindre byggnader som ska användas för tillfällig övernattning för vilka bygglov meddelats och vunnit laga kraft var inte av sådan beskaffenhet att de kan jämställas med bostäder vid bedömningen av tillståndsansökans bullervillkor. De utgjorde därmed inte hinder för bygglovet. Bygglov för fritidshus som ännu inte vunnit laga kraft utgjorde inte hinder för tillståndet enligt MB.

+

MÖD 2016-03-02 – Rosenholm och Horshaga i Uppvidinge kommun

M 1064-15

M 1067-15

 

Buller

Avsåg 16 respektive 11 verk som delvis påverkade samma område.

Den forskning som för närvarande pågår kring amplitudmodulerat ljud från vindkraftverk har ännu inte föranlett någon ändring i Naturvårdsverkets vägledning för buller från vindkraft eller utmynnat i andra vägledande råd eller liknande från annan myndighet. Det har heller inte framkommit andra skäl att i detta mål föreskriva om lägre begränsningsvärde vid förekomst av amplitudmodulerat ljud.

Om flera vindkraftsparker påverkar samma område måste villkorsregleringen säkerställa att boende inte riskerar att utsättas för högre bullernivåer än vad som kan godtas från hälso- och miljösynpunkt. Vid samtidig prövning av två parker räknas båda med samt redan lagakraftvunna tillstånd som påverkar samma område. Tillståndshavaren ska ha egna begränsningsvärden att förhålla sig till. I nu aktuella fall fick respektive verksamhetsutövare angivna nivåer (36,37,38,39 dBA) i angivna punkter (kartbilaga). Detta syftade till att ingen bostad sen skulle få över 40 dBA vilket vid bostäder i praxis har bedömts godtagbart för att förhindra olägenheter för människors hälsa och miljön.

Ljudnivåmätningar vid en vindstyrka om 8 m/s på 10 meters höjd är ett referensförhållande som väljs i enlighet med praxis och är som Naturvårdsverket påpekat sådana förhållanden då bullret typiskt sett upplevs som mest störande. Det finns inte skäl att föreskriva om mätningar vid andra vindstyrkor, höjder och temperaturer.

Villkor för lågfrekvent buller sattes för olika tersband. MÖD angav dock i motiveringen att det är en låg sannolikhet för att verksamheten ska ge upphov till störningar på grund av lågfrekvent buller. I ett av målen angavs kringboendes oro som skäl till att det ändå föreskrevs villkor om lågfrekvent buller. Med dagens kunskaper har det inte funnits anledning att regelmässigt föreskriva villkor om lågfrekvent buller vid vindkraftverksamheter.

Gemensamt tillstånd

Avsåg 16 respektive 11 verk som delvis påverkade samma område.

Tillståndshavaren ska själv kunna råda över de villkor som prövningsmyndigheten föreskriver. Gemensamma villkor enligt 16 kap. 8 § miljöbalken är ett undantag från det, sådana villkor förutsätter att det finns en överenskommelse mellan verksamhetsutövarna.

 

Skilda verksamheter som prövas samtidigt ska som utgångspunkt ha samordnad prövning av den gemensamma miljöpåverkan som verksamheterna orsakar, jfr 16 kap. 11 § miljöbalken, jämkning kanske. Gäller ej redan lagakraftvunna tillstånd.

+

MÖD 2016-02-11 – Rosenholm och Horshaga i Uppvidinge kommun

P 9468-15

Upphävande av detaljplan för gruppstation för vindkraft till havs ca 7 km från land.

Fråga om rätt för en ideell förening (MB 16:13) att överklaga beslut om upphävande av detaljplan (PBL 13:12). Även fråga om kopplingen till MB-tillstånd för vindkraft inom området och påverkan från unionsrätten om rätt till överklagande.

Rätten att överklaga gäller planer som kan antas medför betydande miljöpåverkan. MÖD uttalade att frågan om betydande miljöpåverkan ska anses föreligga måste avgöras utifrån vad som kan antas bli följden av att detaljplanen upphävs. Konsekvensen i nu aktuellt fall var att området blev oreglerat, Beslutet kan därför inte anses medföra någon betydande miljöpåverkan eftersom det inte innebär att området får tas i anspråk för någon sådan verksamhet eller åtgärd som anges i 4 kap. 34 § PBL. Att upphävandet fick konsekvenser för tillståndsdomen (MB) i fråga om vindkraftverkens totalhöjd medför ingen annan bedömning eftersom prövningen av denna påverkan redan har skett i tillståndsärendet. Eftersom den ideella föreningen var part i tillståndsärendet (MB) var föreningens rättigheter enligt unionsrätten tillgodosedda i tillräcklig utsträckning.

Det var inte fråga om ett beslut som kunde antas medföra betydande miljöpåverkan. Föreningen saknade därmed klagorätt. Överklagandet avvisades.