El från kärnkraft
Sverige har idag sex kärnkraftsreaktorer i drift som tillsammans står för cirka 30 procent av Sveriges elproduktion. Kärnkraften tillsammans med vattenkraften bidrar med viktiga stabiliserande komponenter för elsystemets funktion.
Kärnkraften fungerar framför allt som en fossilfri baskraft vilket innebär att den producerar el på maximalt installerad effekt under större delen av året, med undantag för planerade revisioner vilket oftast sker under sommaren när elbehovet är lägre. Kärnkraften kan i stort sett producera oavsett väderförhållanden, vilket gör den viktig för elsystemets försörjningstrygghet och leveranssäkerhet. Den bidrar även till elsystemet genom att upprätthålla frekvens- och spänningsstabilitet.
Ny kärnkraft
Det har inte byggts någon ny kärnkraft i Sverige sedan 1980-talet och de kärnkraftsreaktorer vi har idag förväntas kunna livstidsförlängas fram till 2040–2050 talet så länge de uppfyller säkerhetskraven. Regeringen har antagit en färdplan för ny kärnkraft i syfte att säkerställa långsiktiga förutsättningar för ny kärnkraft.
Regeringen lanserar en färdplan för ny kärnkraft i Sverige, regeringen
Vårt arbete inom kärnkraft
Energimyndigheten följer utvecklingen inom kärnkraftsområdet. Det är ett viktigt underlag för våra utredningar, scenarier och prognoser. Energimyndigheten representerar även Sverige inom Nuclear Energy Agency (NEA) som ligger under Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).
Vi finansierar forskning och innovation inom hela livscykeln för kärnkraft, från bränsleproduktion till avfallshantering, inom naturvetenskap, teknik, samhällsvetenskap och humaniora. Forskningen syftar till att främja produktion av kärnenergi, både i nya kärnkraftverk och befintliga anläggningar genom att öka effektnivå, förlänga drifttid och förbättra metoder för drift och underhåll.
