Frågor och svar om styrel

På den här sidan har vi samlat de vanligaste frågorna och svaren som handlar om styrelplanering. Om du saknar en särskild fråga går det bra att kontakta oss via e-post: sty...@energimyndigheten.se

Styrel genomförs i planeringsomgångar som startar vart fjärde år och genomförs enligt en process. I planeringsprocessen sammanställs uppgifter om samhällsviktiga elanvändare i planeringsdokument så att elnätsföretagen får ett underlag till sin planering för manuell förbrukningsfrånkoppling.

  • I vår kommun behövs mer kompetens om styrel för att genomföra planeringsomgången. Kan vi anlita konsulter som stöd för vårt styrel-arbete?

    Det går bra att anlita konsulter som på olika sätt kan stödja i genomförandet av styrel. Det är kommunen själv som är ansvarig för de planeringsdokument som tas fram. Informationssäkerheten bör regleras med konsulten, särskilt om säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter skulle förekomma i uppdraget.

  • Kan man använda äldre planeringar att utgå ifrån eller måste man börja om från början vart fjärde år?

    Underlaget från den senaste planeringsomgången bör användas som en utgångspunkt tillsammans med andra underlag om samhällsviktig verksamhet, exempelvis från risk- och sårbarhetsanalys.

    Använd planeringsdokumenten för den innevarande planeringsomgången. Uppgifter kan kopieras från tidigare planeringsdokument 1 till den aktuella versionen av planeringsdokumentet.

    Planeringsdokument och stöd

  • Om det finns flera elnätsbolag i samma kommun, ska underlag skickas till det bolag som äger störst del av nätet eller till alla och sedan sammanfogas?

    Kommunen ska överlämna ett planeringsdokument per elnätsföretag så att varje företag bara får uppgifter om sina egna kunder. På samma sätt lämnar länsstyrelsen den slutliga planeringen (planeringsdokument 4) med rangordning av elledningar till respektive elnätsföretag.

  • Måste hela planeringsdokumenten uppdateras och skickas till elnätsbolagen vart fjärde år?

    Skulle det räcka med att meddela eventuella revideringar i underlaget?

    Vid revidering lämnar länsstyrelsen ett komplett planeringsdokument 4 till elnätsföretagen. Företagen har inte möjlighet att gå igenom och hitta förändringarna utan behöver ett komplett underlag varje gång.

    Aktörer inom styrel kan utgå från sina senaste styrel-underlag för en revidering.

  • Ska regionen lämna underlag till respektive kommun eller samlat till länsstyrelsen?

    Detta är inte tydligt reglerat i författningarna och båda varianterna förekommer. Ta kontakt med länsstyrelsen i ditt län och ha dialog om vart regionens underlag ska lämnas.

  • Hur ska verksamheter som är viktiga för Sveriges försvar identifieras och prioriteras?

    Det är Försvarsmakten och övriga försvarsmyndigheter som ska göra identifiering och prioritering inom sina respektive ansvarsområden. Underlagen lämnas till berörda länsstyrelser för att ingå i länets identifiering och prioritering av samhällsviktiga elanvändare. Om försvarsmyndigheterna väljer att inte lämna något underlag ska ingen prioritering av deras verksamheter göras av någon annan aktör.

  • Ska elanvändare ses rent organisatoriskt eller utifrån geografisk placering (som kan vara spridd)?

    Ett regionsjukhus kan exempelvis ha verksamhet på flera orter och satellitverksamhet. Det är den samhällsviktiga elanvändarens anslutningar till elnätet som ska ingå i styrel-underlagen så att elledningarna kan rangordnas. Om en verksamhet som ska prioriteras finns på flera platser ska flera anslutningar prioriteras. Det kan även gälla om verksamheten är på en plats men har flera anslutningar.

  • Hur ska vi sammankoppla detta arbete med underlaget från tidigare genomförd risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) samt kontinuitetsplaner?

    Underlag med identifierad samhällsviktig verksamhet bör gås igenom för att identifiera vilka verksamheter som har ett kritiskt elberoende och vilken prioritetsklass de hör till. När styrel-underlagen är framtagna kan de vara utgångspunkten för verksamheter som behöver ha kontinuitetshantering.

  • Om en verksamhet befinner sig på samma adress som förra planeringsomgången, är GSRN-koden densamma eller kan den ha ändrats trots att objektet befinner sig på samma adress?

    Det är troligt att GSRN-koden inte ändras om elanvändaren har samma adress, men helt säkert är det inte. Om en verksamhet byter lokal kan GSRN-koden ändras men adressen kan fortfarande vara densamma. För elanvändare i prioritetsklasserna 1 och 2 är det mest angeläget att kontrollera så att GSRN-koderna är korrekta.

    Även övriga prioritetsklasser bör kontrolleras, åtminstone till nästa planeringsomgång. Annars kan felaktiga GSRN-koder ackumuleras över flera planeringsomgångar och leda till felaktig rangordningen av elledningarna i länet.

  • Har kommunen, regionen, länsstyrelsen eller någon annan, tolkningsföreträde när det gäller prioritering av samhällsviktiga elanvändare?

    Länsstyrelsen har rätt att höja prioritetsklassen för en elanvändare, när rangordning av elledningar ska göras för länet, utan att det är nödvändigt att förankra detta med kommunen. I övrigt har ingen ett tolkningsföreträde och styrel bygger på att aktörerna har dialog med varandra för en gemensam prioritering av elanvändare.

  • Om en kommun inte lämnar något styrel-underlag den här planeringsomgången kommer elnätsföretaget att använda det förra underlaget?

    Kommunernas underlag sammanställs av länsstyrelsen till en rangordning av elledningar för länet. Om en kommun inte lämnar underlag till länsstyrelsen kan det gamla underlaget återanvändas (i rätt version av planeringsdokumenten).

    Om det inte finns något tidigare underlag blir det övriga kommuners underlag som avgör rangordningen av elledningar i länet. Länsstyrelsen kan prioritera elanvändare även i kommuner som inte lämnar underlag och om så sker, kan samhällsviktiga elanvändare där ändå ingå i styrel-planeringen.

  • Ska kommunerna utgå från de planeringsdokument som länsstyrelserna överlämnat i slutet av 2019 eller får de nya underlag?

    Det är planeringsdokumenten som överlämnades 2019 som ska användas om inte länsstyrelsen meddelar annat.

  • Är det lämpligt att ha en sammanställd lista över all samhällsviktig verksamhet i en kommun som är känd så brett?

    Ledningen bör ha tillgång till all väsentlig information, även den mest skyddsvärda, för att kunna leda kommunen eller regionen. Man kan göra olika versioner där en version är öppen eller har lägre skyddsvärde för bredare spridning.