Stort behov av nationell samordning

Kapaciteten i elnätet kan på sina håll vara ett hinder för aktörer som vill bygga ut laddinfrastrukturen. Att bygga ut kapaciteten i elnät på rätt sätt och i rätt tid kräver samarbete och en nationell samordning, det menade flera aktörer på Energimyndighetens dialogmöte om laddinfrastruktur och elnätskapacitet.

Fredagen den 29 november anordnade Energimyndigheten ett dialogmöte i Stockholm, för aktörer som på olika sätt arbetar med elnät och laddinfrastruktur. Mötet diskuterade hur elnäten behöver utvecklas för att tillgodose tillräcklig effekt för laddstationer för tunga transporter, samt hur laddstationer i sin tur behöver planeras för att tillgodose elnätsägarnas möjlighet till en effektiv utbyggnad.

Under dialogmötet presenterade Fredrik Svensson från Sveriges Åkeriföretag och Martin Olin från Energiföretagen problembeskrivningen från varsitt perspektiv.

Stort behov av nationell samordning

Sveriges Åkeriföretag argumenterade för att behovet för samordnade och genomtänkta åtgärder är stort.

­– Behovet av laddning växer väldigt snabbt. Nu krävs proaktiva satsningar på en utbyggnad av kapaciteten i elnätet och en tydlig nationell samordning så att tillräckligt med effekt finns på rätt plats i rätt tid, säger Fredrik Svensson, hållbarhetsansvarig vid Sveriges Åkeriföretag.

Fredrik Svensson, Sveriges Åkeriföretag. Foto: Sveriges Åkeriföretag

Mängden anslutningsärenden till elnätet har ökat kraftigt de senaste åren och Energiföretagen ser allt fler platser med kapacitetsutmaningar. Utöver laddinfrastruktur och industrier är det även många batterier samt sol- och vindparker som står i kö för anslutning. Det gör att det uppstår nya flaskhalsar i elnätet och nätberäkningar är komplexa för elnätsföretagen, menar Martin Olin från Energiföretagen, som ser ett stort behov av en nationell samordning.

– För att underlätta elektrifieringen av samhället är samverkan avgörande och att elnätsföretagarnas och kundernas planer och projekt går i takt. En samordnad nationell laddplan skulle underlätta för elnätsföretagen att lägga relevanta nätutvecklingsplaner. En sådan plan skulle också kunna möjliggöra en proaktiv nätutbyggnad till de platser där vi förväntas oss stora effektökningar framöver, säger Martin Olin.

Martin Olin, Energiföretagen. Foto: Energiföretagen

Enklare och snabbare

En diskussionspunkt på mötet var också att det kan skilja mycket mellan landets olika elnätsägare kring hur processen kring nya ansökningar hanteras.  

– Åkerinäringen efterfrågar enhetliga och transparenta processer för elnätsanslutningar. Ska expansionen av laddstationer för tung trafik gå så snabbt som vi behöver, så behöver det också vara mindre krångel, säger Fredrik Svensson.

Energimyndighetens arbete med laddinfrastruktur

Energimyndigheten har fått i uppdrag att samordna frågor om laddinfrastruktur för vägtransporter i syfte att främja och påskynda en användarvänlig och ändamålsenlig utbyggnad. Arbetet sker genom ett nytt samordningskansli för laddinfrastruktur. Just nu har samordningskansliet bland annat fokus på frågor kopplat till elnät som hinder och möjliggörare för en utbyggd laddinfrastruktur.

– Dialogmöten är ett utmärkt sätt att låta aktörerna själva mötas och utbyta erfarenheter. Som samordnande myndighet har vi ett ansvar att samla ihop bästa möjliga kunskap, men min erfarenhet är att det är när aktörerna som själva är inblandade möts och hör varandras perspektiv som vi verkligen börjar närma oss lösningarna, säger Clara Irons Wallin som arbetar i samordningskansliet för laddinfrastruktur på Energimyndigheten.

Hittills har två dialogmöten anordnats, båda i Stockholm, men fler dialoger är planerade, förmodligen till början av 2025.

– Uppslutningen på de två dialogmöten vi haft hittills har varit väldigt god, med kommuner, regioner och näringsliv som representerar hela Sverige. Det hoppas vi kunna bygga vidare och fördjupa ännu mer på framtida dialogmöten. Exakt var och när dessa blir ber vi att få återkomma till, säger Gustaf Länn, uppdragsledare för samordningskansliet för laddinfrastruktur på Energimyndigheten.

+

Sveriges Åkeriföretags rekommendationer

  • Sverige behöver en nationell kraftsamling och strategi för att säkerställa att elnätskapaciteten kan möta det ökade effektbehovet för laddning av tunga lastbilar, både på kort och lång sikt.
  • Det finns behov av en tydlig nationell samordning av elnätsutbyggnaden som tar hänsyn till vart de större effektbehoven för laddning av tunga fordon kommer att uppstå. Detta bör baseras på analyser av fordonsflottans utveckling och transportflöden och omfatta behovet av både depå- och terminalladdning samt snabbladdning längs vägnätet. Tunga fordon måste kunna ladda när de stannar, inte stanna för att ladda.
    Därför är en proaktiv elnätsplanering i samverkan med åkeribranschen nödvändig. Sveriges Åkeriföretag vill samverka med Energimyndigheten för att försöka fastställa varifrån lastbilarna utgår och bidra till att etablera en prognos för depå-/hemmaladdningsbehovet.
  • Ansökningsprocesser för elnätsanslutningar måste bli mer enhetliga och transparenta med tydliga tidsramar för handläggning. Att ansluta laddpunkter för tung trafik måste bli enklare och gå snabbare för att kunna koordineras med fordonsbeställningar och driftsättning av laddinfrastruktur.
  • Det är viktigt att funktionskrav för elnätsanslutningar fastställs på en nivå som motsvarar åkerinäringens specifika behov. Överdimensionerade krav riskerar att skapa orimligt höga kostnader för anslutning av laddinfrastruktur och därmed hindra utbyggnaden av nödvändig laddinfrastruktur.
  • Det behövs ökad tydlighet kring hur och när villkorade avtal kan användas för att påskynda kapacitetstilldelning, samt vilka krav och åtaganden som gäller för elnätsbolag och åkerier.  
+

Energiföretagens rekommendationer

Elektrifieringen av tunga transporter är avgörande för att Sverige ska klara klimatmålen. Laddning av tunga fordon kräver dock höga effekter och kommersiella aktörer har höga tillgänglighetskrav. För att lyckas med denna omställning behövs därför en omfattande utbyggnad av robust laddinfrastruktur.

Samtidigt har vi idag i en situation med kapacitetsbrist på många platser i elnätet och långa ledtider för elnätsförstärkningar. För att elsystemet ska möjliggöra en storskalig elektrifiering av tunga transporter behövs åtgärder på både kort och lång sikt.

  • Inför etablering av laddinfrastruktur bör kunden kontakta elnätsföretaget så tidigt som möjligt. I vissa fall kan det finnas närliggande platser som lämpar sig bättre ur ett elnätperspektiv. Genom tidig grovsortering kan mindre lämpade anslutningar uteslutas och elnätföretagets resurser kan läggas på de anslutningar som har störst potential att realiseras.

  • I vissa delar av elnätet är det ont om kapacitet, och långa ledtider för elnätsförstärkning gör det svårt att utöka kapaciteten på kort sikt. Om effektbehovet från elnätet kan minskas ökar sannolikheten för tidigare anslutning. Utvärdera därför i tidigt skede om:

    Lastbalansering mellan laddpunkter kan minska effektbehovet från elnätet?

    Effekten per laddpunkt kan sänkas något?

    Utbyggnaden av laddinfrastrukturen kan ske successivt över tid?

    Stationärt batteri kan installeras i anslutning till laddarna för att kapa effekttopparna vid laddning och minska effektbehovet från elnätet?

    Villkorat nätavtal kan vara ett alternativ?
    Då skapas förutsättningar för anslutning även på platser med kapacitetsbrister. Med villkorat nätavtal har elnätsföretaget möjlighet att tillfälligt styra ned effekten för laddstationen (vid till exempel en driftstörning).

  • För att klara en storskalig elektrifiering av tunga fordon på längre sikt ser vi behov av samordnad nationell planering kring när, var och vilken typ av laddning som kommer att behövas. Detta gäller särskilt snabbladdning längs vägarna samt laddning vid stora depåer och lastbilscentraler som kräver höga effekter i framtiden. Om många olika aktörer kan ge sina perspektiv på vilka laddbehov som kommer finnas vid dessa platser kan elnätsföretagen bättre planera för de nätförstärkningar som krävs.

Nyheter