Så ska solcellspaneler och vindturbinblad bli mer hållbara

Avfall från solcellsparker och vindkraftverk behöver tas om hand på ett hållbart sätt. Nu föreslår Energimyndigheten bland annat skärpt producentansvar för solceller och en miljöfond för vindturbinblad.

Solceller och vindkraftverk

Bilden är ett montage av solcellspaneler och ett vindkraftverk. Foto: Anette Andersson och Hans Berggren

De senaste åren har installationer av solcellspaneler och vindkraftverk ökat kraftigt i Sverige, och etableringarna förväntas fortsätta öka. Energimyndigheten har tittat närmare på hanteringen av uttjänta solceller och vindturbinblad – och föreslår nu ett antal åtgärder för hur avfall från anläggningarna ska kunna tas om hand på ett cirkulärt sätt.

– Redan i dag finns det aktörer som har utvecklat eller håller på att utveckla olika lösningar för ökad cirkularitet. Genom att kartlägga dessa lösningar och arbeta gemensamt inom EU främjar vi utvecklingen. Samtidigt kan vi skapa förutsättningar för nya industriella värdekedjor för avfall här i Sverige, och på så sätt komma ett steg närmare det cirkulära samhället, säger Amanda Ros, projektledare för uppdraget på Energimyndigheten.

Goda möjligheter för återvinning av solceller

Dagens solceller bedöms ha så pass lång livslängd kvar att det finns gott om tid att hinna utveckla lämpliga lösningar för att nära 100 procent av solcellspanelerna ska kunna återvinnas på ett cirkulärt sätt. Det pågående arbetet med EU:s ekodesignkrav kommer att ge möjligheter till en effektiv hantering högt upp i avfallshierarkin.

Energimyndigheten har tagit fram flera förslag på åtgärder för att främja utvecklingen, till exempel att regeringen bör utreda om miljösanktionsavgifter ska införas för producenter av elutrustning som inte är anmälda till Naturvårdsverket och inte är anslutna till en producentansvarsorganisation. Ett annat förslag är att införa ett nationellt register för solcellsanläggningar.

Åtgärder krävs för att klara avfallet från vindturbinblad

Idag hanteras uttjänta vindturbinblad främst genom återanvändning i exempelvis nya vindkraftverk eller genom samförbränning i cementindustrin. Det förväntas bli en stor ökning i mängden avfall av glasfiberkompositer framöver, från vindturbinblad men även från bland annat fritidsbåtar. Efter 2030 behöver mer lämpliga alternativ för hantering av avfallet så högt upp i avfallshierarkin som möjligt finnas på plats. Då kommer avfallsmängderna vara så pass stora att det även bör gå att motivera en eller flera storskaliga lösningar för materialåtervinning här i Sverige, enligt Energimyndigheten.

– För att klara mängden avfall behöver vi genomföra ett antal åtgärder de närmaste åren. Bland förslagen finns en öronmärkt miljöfond för cirkulär avfallshantering av vindturbinblad, fortsatta medel för att kartlägga avfallsströmmar av olika kompositmaterial och nya regler med avfallskoder som kan underlätta handel med avfall inom EU-länder, säger Amanda Ros.

Energimyndighetens åtgärdsförslag

+

1. Förslag för en lönsam hantering

För att få på plats storskaliga anläggningar för avfallshantering i Sverige krävs ett stabilt inflöde av avfall. En kombination av åtgärder krävs för att nå tillräckliga volymer av avfall för lönsam hantering:

  • Tydligare vägledning för tillsynsmyndigheterna om undantag från deponiförbudet
  • Säkerställ att det avsätts tillräckliga medel för fortsatt kartläggning av avfallsströmmar så kompositmaterial från fler användningsområden kan samlas in
+

2. Förslag kring behov av stöd

För att snabba på utvecklingen mot cirkularitet och resurseffektivitet inom elproduktion i Sverige, däribland vindturbinblad och solcellspaneler, behövs det ytterligare forskning och utveckling.

  • Säkerställ fortsatt möjlighet till finansiering av forskning och utveckling för att möjliggöra högre återvinningsgrad av solcellspaneler och vindturbinblad
  • Utred förutsättningarna för en miljöfond för finansiering av cirkulär hantering av vindturbinblad
+

3. Förslag för ökad korrekt anmälan av producentansvaret för solcellspaneler

Genom ersättningen som producentansvarsorganisationerna får från solcellsaktörer byggs det upp ekonomiska medel. Dessa medel kan på sikt användas för att få till stånd en storskalig industriell lösning för cirkulär hantering av solcellspaneler. Det förutsätter dock att regelverket tillämpas korrekt och att solcellspanelerna anmäls på rätt sätt.

  • Tillägg av solcellspaneler som egen kategori i anmälan till Naturvårdsverket
  • Miljösanktionsavgifter för producenter av elutrustning som inte är anmälda till Naturvårdsverket
+

4. Förslag för bättre informationsunderlag

Med bättre informationsunderlag kan vi lättare förutse de framtida mängderna avfall och ta strategiska beslut kring investeringar i återvinningsanläggningar eller internationellt samarbete.

  • Inför ett nationellt register över solcellsanläggningar
  • Samordning av utökade krav på statistik med befintlig statistik i Vindbrukskollen
  • Framtida informationskrav om vindkraftverk bör ligga i linje med övrig ekodesignlagstiftning
  • I förhandlingar på EU-nivå överväga regler som underlättar inregränsöverskridande handel med avfall, exempelvis relevanta avfallskoder

 

Nyheter