Rättvisa ett måste för en lyckad klimatomställning

Foto: Mostphotos

Sveriges klimatarbete gör framsteg. Men kantas även av konflikter, ofta skapade av en känsla att de beslutade åtgärderna är orättvisa. Forskningsprojektet ”Att navigera rättviseanspråk – mellan upplopp, strejker och status quo” har studerat varför, och vad politiker kan göra för att minimera kontroverserna.   

Målet om att Sverige ska vara fossilfritt senast 2045 klubbades i riksdagen 2017, och det med stor majoritet. På senare år, när politiska beslut har börjat omsättas i praktiken, har ambitionen dock mött ett allt större motstånd. Både från dem som inte vill ha vindkraft i sin närhet, från dem som inte anser att nya gruvor är förenligt med andra uppsatta mål eller från dem som tycker att omställningen bara leder till ökade kostnader.

Att stora samhällsomvandlingar inte kan genomföras utan kritik och oro är inget nytt, det är snarare regel än undantag. Därför är det föga överraskande att även klimatomställningen väcker frågor, och motstånd.  

Spelar det då någon roll att klimatomställningen skapar, eller upplevs skapa, orättvisor? Och kommer dessa att påverka möjligheten att genomföra den politiska ambitionen om att Sverige ska bara klimatneutralt redan om ett par decennier? Det är några av de frågor som forskningsprojektet ”Att navigera rättviseanspråk – Mellan upplopp, strejker och status quo” har studerat sedan 2019. Ett arbete som har bedrivits inom ramen för forskningsprogrammet ”Människa, Energisystem och Samhälle” (MESAM) som Energimyndigheten finansierar.  

– Begreppet rättvis omställning är centralt i klimatdebatten och om vi ska lyckas med att genomföra de mål som sattes upp i Paris 2015 är det viktigt att analysera vad det innebär, säger Eric Brandstedt som är lektor i mänskliga rättighetsstudier och docent i praktisk filosofi vid Lunds universitet, men även ansvarig för forskningsprojektet.

Verktyg för att hantera klagomål

Projektet syfte har varit att öka förståelsen av och förbättra samhällets möjligheter att rättvist hantera de klagomål som den pågående energiomställningen har gett upphov till, både nationellt och internationellt. Men även att kritiskt granska de invändningar som väckts mot energi- och klimatomställningen.

Ett annat mål har varit att utveckla verktyg som kan ge beslutsfattare vägledning om hur dessa klagomål både kan förstås och bemötas.

Projektet har studerat både kritiken mot omställningen till en fossilfri framtid, vilken den moraliska grunden till dessa klagomål är och hur de målkonflikter som finns ska kunna lösas mer rättvist.

Rent konkret har forskargruppen, som alla är verksamma vid Lunds universitet, utforskat de kontroverser som finns kring utbyggnaden av vindkraft, omställningen av transportsektorn samt utbyggnaden av Preems oljeraffinaderi i Lysekil. För att göra det har de forskare som medverkat utnyttjat sina respektive kompetenser inom politisk filosofi, hållbarhetsvetenskap och humanekologi.

– Inom våra tre fokusområden som vi studerat olika gruppers upplevelse av orättvisa utifrån ett flertal perspektiv. En av dem är de som upplever att deras vardag hotas när bensinen blir dyrare eller att vindkraftverk ska byggas i deras närområde, berättar Eric Brandstedt. En annan är de som menar att förändringarna hotar samernas rättigheter, och en tredje är grupper som upplever att det är beslutsprocesserna i sig som leder fel.

Forskargruppen har även försökt att på ett djupare plan förstå vad de upplevda orättvisorna, och de klagomål som finns, handlar om på ett moraliskt plan. De har sedan utvärderat resultaten för att ta fram ett antal policyrelevanta idéer som de hoppas ska nå fram till politiker och beslutsfattare.

Kompensation en knivig fråga

Forskargruppen har även sökt svar på frågor om när, hur och vem som bör kompenseras när klimatomställningen får en direkt påverkan på deras vardags- eller arbetsliv.  

– När man lyssnar på en debatt som förs kring rättvisefrågor kopplade till omställningen är det lätt att få en känsla av att det är arbetare som är direkt kopplade till fossilindustrin som drabbas, men frågan är mer komplex än så, säger Eric. 

Snarare handlar det, menar Eric Brandstedt, om en rad olika typer av potentiella förluster och att det därför finns det ett behov av att analysera dessa och fundera på om det är något som de bör kompenseras för. 

– Vår slutsats är att bara för att någon upplever en förlust är det inte självklart att de ska kompenseras för detta. I stället bör vi undersöka möjligheter att rikta stöd till de som verkligen behöver det för att kunna vara en del av omställningen, säger han.

Eric Brandstedt är glad över att Energimyndigheten har valt att satsa på ett projekt med en tydlig samhällsvetenskaplig och humanistisk inriktning.   

– Om vi ska lyckas med klimatomställningen måste en stor del av de problem som uppstår hanteras av samhällsvetare och humanister snarare än naturvetare och teknologer. Därför menar jag att om vi verkligen vill få till en verklig omställning måste vi fortsätta att undersöka de frågor som vi har hanterat i vårt forskningsprojekt, säger han.

Viktigt projekt att stödja  

Enligt Åsa Forsum, enhetschef på Energimyndigheten, spelar rättviseaspekter en central roll i energiomställningen och att det här därmed har varit ett viktigt projekt att stödja.   

– Projektet kombinerar teoretiska och praktiska ansatser i sin forskning vilket både kan bidra till en ökad förståelse av motståndet mot omställningen och ge praktiska inspel till hur rättvisefrågor bör hanteras av beslutsfattare och andra, säger Åsa.   

Forskningen, som avslutades i september 2023, har hittills resulterat i ett flertal artiklar, både i vetenskapliga- och i mer allmänna tidskrifter.