Prognoser och scenarier – så funkar det
Omställningen till ett hållbart energisystem pågår här och nu. Men hur ser den ut och i vilken takt sker den? Energimyndighetens prognoser och scenarier ger möjliga svar på frågorna om framtidens energisystem.
För att minska vår klimatpåverkan och stärka vår långsiktiga försörjningstrygghet måste hela samhället ställa om till fossilfria energikällor. Energimyndighetens analytiker använder olika beräkningsmodeller för att ta fram prognoser och scenarier som visar hur framtiden kan komma att se ut. Men vad visar de och hur ska de användas?
Prognoserna – utvecklingen på kortare sikt
Två gånger om året tar Energimyndigheten fram en kortsiktsprognos över Sveriges energianvändning och energitillförsel. Prognoserna visar hur läget ser ut på fyra till fem års sikt. Resultaten i prognoserna är beroende av antaganden om energipriser, industrisatsningar och utbyggnad av elproduktion under de kommande åren. Vi tar också hänsyn till historiska trender för hur energianvändningen utvecklats och därmed förväntad marknadsutveckling. På grund av kortare perspektiv är prognoserna säkrare än scenarierna. Men även i prognoserna finns osäkerhet gällande resultaten.
– I våra beräkningar utgår vi från normalår, men ibland sker exceptionella händelser, som pandemi och krig, och påverkar stort samtidigt som de är svåra att förutse. Det händer också mycket, på många fronter, i själva energiomställningen – vilket snabbt kan ändra bilden på både kort och lång sikt, säger Martin Johansson, chef för Energisystem och analys på Energimyndigheten.
Ett exempel på en sådan förändring är flexibilitetsmarknadens utveckling. Den sker i snabbare takt än vad som tidigare antagits, bland annat när det gäller etablering av storskaliga batterier och att allt fler hushåll gör aktiva val gällande sin elanvändning. Ett annat exempel är elektrifieringen av fordon, som har tappat fart det senaste året.
Scenarierna – möjliga utvecklingsvägar på längre sikt
Energimyndigheten tar vartannat år fram långsiktiga scenarier över energisystemet i Sverige. Scenarierna beskriver flera möjliga utvecklingsvägar av energisystemet utifrån olika antaganden om exempelvis hur snabbt omställningen går i olika sektorer, kostnader och potential för ny elproduktion. Beslutade och planerade styrmedel, inte minst de styrmedel och regelverk som finns på EU-nivå, samt den ekonomiska utvecklingen är också viktiga underlag när scenarierna tas fram.
Energimyndighetens scenarier blickar 30 år framåt i tiden. Hur är det möjligt att veta vad som kommer att ske då?
– Det är såklart omöjligt att veta exakt vad som kommer ske i framtiden Därför ser vi ett värde i att våra scenarier visar på olika utvecklingsvägar som är relevanta, utmanande och skapar ett utfallsrum av möjliga framtider. Den faktiska utvecklingen är beroende av många olika påverkande faktorer. För att a ska hända, måste b ske – som i sin tur påverkas av c och d, säger Martin Johansson.
För att få rätt perspektiv kan det vara intressant att fundera på hur samhället såg ut för 30 år sedan, alltså 1994. Då hade världens första hemsida just publicerats och dagens moderna elbil var än så länge bara en prototyp.
– Det där är ju ett tag sedan – och mycket har hänt sedan dess, inte minst inom energisystemet. Samma tidsspann, fast framåt, befinner vi oss i när vi arbetar med våra scenarier, säger Martin Johansson.
Energiomställningen leder till ökat intresse
Omvärldsfaktorer har lett till att energiomställningen accelererat, vilket innebär stora möjligheter och utmaningar för samhället lokalt, nationellt och internationellt. Energifrågorna är viktigare än någonsin, vilket i sin tur innebär att olika aktörer allt oftare använder Energimyndighetens statistik, prognoser och scenarier.
– Det är förstås positivt att våra underlag är efterfrågade. Men det är viktigt det att de används på rätt sätt. Väljer man exempelvis ut ett av våra scenarier som underlag, så gäller det att vara tydlig med att det är ett av flera scenarier. Och för att innehållet ska kunna tolkas rätt behöver användaren ha viss kännedom om vad sifforna handlar om, säger Martin Johansson.
Att välja ut ett scenario och presentera det som den mest sannolika vägen framåt är i princip omöjligt eftersom samtliga scenarier sträcker sig upp till 30 år fram i tiden. På den tiden kan mycket hända som inte går att förutse. Men samtidigt måste ett så kallat basscenario rapporteras till EU. När Energimyndigheten tar fram scenariot för EU-rapporteringar görs ett scenario som fokuserar på beslutade styrmedel och politik.
– Vi anser inte att det scenariot ska användas som en prognos eller troligaste utvecklingsväg. Istället kan det ses som tolkning av den rådande synen på hur energisystemet kan komma att utvecklas, säger Martin Johansson.
Samtidigt som det är viktigt att skilja de olika scenarierna åt, finns likheter.
– Alla våra scenarier visar att stora förändringar kommer att ske i energisystemet. Från att både användning och tillförsel av energi varit relativt stabilt i många år sker stora rörelser, framför allt vad gäller el som energibärare, säger Martin Johansson.
Podd: Energimeteorologen – ingen elkris i sikte
Publicerad 7 maj 2024
Omställningen till hållbar energi angår alla. Det här är podden om hur vi ställer om till ett hållbart, stabilt och effektivt energisystem.
I det femte avsnittet av Energiutblick pratar vi med Martin Johansson, chef för enheten prognos och scenarier på Energimyndigheten. Blickar vi framåt, så finns det i vissa av scenarierna, en mer dramatisk utveckling på elanvändningen.
Energiutblick finns att lyssna på där poddar finns.
