Ny rapport: Underlag för att säkerställa ett effektivt värme- och kylasystem i Sverige

Rapporten visar att Sverige har ett väl utbyggt och effektivt uppvärmningssystem med hög andel fossilfri energi. Kraft- och fjärrvärmens utmaning är ökad konkurrens om biomassa och individuell uppvärmning med värmepumpar.

På uppdrag av regeringen har Energimyndigheten tagit fram underlag för att uppdatera Sveriges heltäckande bedömning av potentialen för tillämpning av högeffektiv kraftvärme samt effektiv fjärrvärme och fjärrkyla. Underlaget har tagits fram inför genomförandet av artikel 25.1–25.5 i EUs energieffektivitetsdirektiv (EED).

Direktiv - 2023/1791 (europa.eu)

Sverige är ett föregångsland i Europa vad gäller ett utbyggt och effektivt uppvärmningssystem med hög andel fossilfri energi. För Sverige handlar inte utmaningen i första hand om att uppnå en kraftig expansion, som kan vara fallet för andra EU-medlemsstater, utan snarare att säkerställa fortsatt utveckling av ett effektivt värme- och kylasystem även i framtiden.

– För Sveriges del har uppvärmningsmarknaden i stor utsträckning redan ställt om från fossilt till fossilfritt. Dessutom är all kraftvärme i Sverige redan högeffektiv enligt direktivets definitioner. Där inte fjärrvärmen är lönsam sker uppvärmningen framför allt med nästan helt fossilfri el där värmepumparna fått en allt mer framträdande roll det senaste årtiondet, säger Maria Westrin, chef för enheten Energimarknader hos Energimyndigheten. 

Användningen av olja, kol och naturgas fasas ut

Användning av fossila bränslen i form av olja, kol och naturgas för fjärrvärmeproduktionen utgör i dag en liten del, och andelen har minskat sedan föregående redovisning 2020. De fossila utsläpp som finns kommer främst från plastfraktionen vid avfallsförbränning.
 
– I branschen som helhet pågår ett fortlöpande arbete med att fasa ut den resterande fossila användningen. Även när det gäller den individuella uppvärmningen från fossil olja och naturgas så är den idag låg och syns kunna bli i princip helt utfasad till 2030, säger Jörgen Sjödin, analytiker på enheten Policyanalys på Energimyndigheten.

Kraft- och fjärrvärmens utmaning

I våra studerade framtidsscenarier ses nettovärmeanvändningen av energi inom bostäder och lokaler att kunna minska med mellan tio procent och 20 procent fram till 2050, från dagens nivå på omkring 100 TWh. Den utvecklingen sker genom mer energieffektiva byggnader, och till viss del ett varmare klimat. Scenarierna visar också på en ökad användning av värmepumpar och en minskad total fjärrvärmeproduktion. På längre sikt ser Energimyndigheten att kraft- och fjärrvärmens utmaning är en ökad konkurrens om biomassan samt konkurrensen från värmepumpar och spillvärme. Frågorna kommer att analyseras vidare i våra långsiktiga scenarier.

Rapporten 

Underlag till genomförande av artikel 25.1-25.5 i direktivet om energieffektivitet.

Remissvar och uppdrag

 

Nyheter