Nu blir vindkraftverken ännu klimatnyttigare
Klimatet gynnas av att fossila bränslen ersätts av förnybar energi som vindkraft. Fram tills nu har dock själva turbintornen påverkat klimatet negativt på grund av ingående komponenter i framför allt stål. Svenska företaget Modvion bygger torn i trä, och får därmed ned miljöpåverkan väsentligt. Energimyndigheten har varit tidig finansiär.
Foto: Modvion
Otto Lundman beskriver sig som friluftsmänniska och inbiten orienterare. Men naturengagemanget stannar inte där, utan följer honom även i yrkeslivet. När uppfinnaren David Olivegren 2015 presenterade sin idé om vindkraftstorn i trä för Lundman och andra elever vid Chalmers entreprenörsskola nappade han genast på konceptet. Kort därefter grundades företaget Modvion, som Otto Lundman numera är VD för.
Grundidén är enkel men genial. I takt med att vindkraftsverken blir högre och högre, för att kunna nyttja allt starkare och jämnare vindar, blir även komponenterna större. Detta gäller även delarna till själva tornen, som traditionellt sett ofta har tillverkats i tungt stål. Branschen har därför börjat frångå torndelar i form av helcylindrar och istället satsat på mindre moduler, som är lättare att transportera på väg.
– När man tar det steget mot ökad modularitet kan man samtidigt också ta andra steg. Det är här Modvion kommer in. Vi har ett högpresterande modulärt tornsystem i LVL, fanerlaminatträ, som är ett sorts storskaligt plywood, berättar Otto Lundman.
LVL passar väldigt bra för att bygga modulärt, och är starkare per viktenhet än tyngre material som stål – ståltornslösningar väger faktiskt hela 50 procent mer än Modviontornen.
Även andra aktörer fick snart upp ögonen för Modvions idé. Energimyndigheten kom tidigt in som extern finansiär.
– Redan 2017 fick vi vår första pilotfinansiering från Energimyndigheten, som ledde till det 30 meter höga torn som vi reste i april 2020, berättar Otto Lundman.
Tornet ifråga var en demonstrationsanläggning på Björkö i Göteborgs skärgård, som hade beställts av Svenskt Vindkraftstekniskt Centrum vid Chalmers.
Pierre-Jean Rigole är forskningshandläggare vid Energimyndigheten, och har följt bolaget i flera år vid det här laget. Han ger ytterligare förklaringar till varför vindkraftstorn i trä är en klok investering från Energimyndighetens sida.
– Det gör att vi bidrar till två saker. Trä är klimatneutralt, men det blir också en kolsänka under hela tiden som vindkraftverket används, i 25 till 35 år. Därmed bidrar vi till både mer hållbar vindkraft och vårt mål om ett hållbart energisystem, säger Pierre-Jean.
Och klimatnyttan slutar inte med att tornen monteras ned. När virket har tjänat klart i en dynamiskt belastad applikation som vindkraftstorn kan det fortfarande göra nytta under lång tid nedsågat till balkar och inbyggt i statiskt belastade miljöer, såsom höghus i trä.
– Utmattningsmässigt har vi då nyttjat materialet väldigt väl. Vår ambition är att använda de här träfibrerna så länge som möjligt, och behålla det här kollagret så länge vi kan, sammanfattar Otto Lundman.
Från demonstrationsanläggningen på Björkö har Modvion nu snabbt tagit nästa steg, och har under sommaren 2023 rest ett hela 105 meter högt torn med en 2 MW-turbin utanför Skara. Beställare är Varberg Energi. Verket ska börja producera el redan under senhösten i år.
Goda förhoppningar om framtiden
Längre fram är siktet ställt mot nya, mer långtgående mål. 2025 ska ett ännu högre torn sättas upp, då med en Vestas EnVentus-turbin om 6 MW. Och 2027 har Modvion som mål att kunna sätta upp sin första volymfabrik, som ska tillverka uppskattningsvis 100 vindkraftverkstorn i trä per år.
– Därefter ska vi bygga ytterligare volymfabriker runt världen. Varje år sätts det upp 20 000 torn runt världen, och Modvion har för avsikt att ta en betydande andel av det, säger Otto Lundman.
2029 tänker sig företaget att också börja kunna bygga offshore-turbintorn, det vill säga torn för havsbaserad vindkraft. Att tornen även ska stå pall för de hårda vindarna, strömmarna och vågorna till sjöss litar redan de flesta som varit med under deras tester på.
– Vi har följt Modvion under hela tiden som de har utvecklat tekniken – hur tornen ska målas för att bli väderbeständiga, hur man ska täta olika delar i tornet och så vidare. Nu är det dags för nästa steg, förklarar Pierre-Jean Rigole vid Energimyndigheten.
Otto Lundman har goda förhoppningar inför framtiden.
– Att få vara del i det är otroligt häftigt. Dessutom är det en ynnest att få bygga i det här materialet. Jag skulle våga påstå att alla människor har en relation till trä, säger han.
