Lämna synpunkter på Sveriges genomförande av nya EU-krav

Både enligt EED och EPBD ska medlemsländerna erbjuda information och utbildning, samt erbjuda så kallade ”gemensamma kontaktpunkter” (”one-stop-shops”) för teknisk och finansiell rådgivning. När det gäller energiprestanda omfattar EPBD enbart byggnaders energiprestanda, medan i EED omfattar energianvändning i hela samhället. Märk även att målgrupper skiljer både mellan direktiv och artiklar. Avser artikel 18 och 29 i EPBD, samt i artikel 22 i EED.  

Exempel på frågeställningar: 

• Vilken typ av information och i vilken form har olika aktörer behov av?  
• Vad bör gemensamma kontaktpunkter omfatta och hur bör de organiseras?  

Medlemsländerna ska säkerställa lämplig kompetensnivå, samt om lämpligt även certifiering, för yrkesverksamma inom byggbranschen enligt EPBD och för yrken relaterade till energieffektivisering enligt EED. Sverige har sedan tidigare certifiering av installatörer av solel, solvärme, värmepumpar och biobränsle enligt RED (förnybartdirektivet), av energikartläggare (EED) och energiexperter (EPBD).  

Certifiering kan alltså utökas till att omfatta flera grupper och yrkeskategorier: leverantörer av energitjänster eller energikartläggningar, energiansvariga, oberoende experter, installatörer av byggnadselement och leverantörer av integrerade renoveringsarbeten. Avser artikel 26 i EPBD samt artikel 28 i EED.  

Exempel på frågeställningar: 

• Hur resonerar du kring certifieringen av yrkesverksamma – bör Sverige satsa på tredjepartscertifiering eller kan branscherna själva utveckla certifiering/auktoriseringssystem?  
• Möter kompetensnivån i branschen marknadens behov idag? Om inte, vad krävs för att den ska göra det?  
• Ser du att det finns nätverk idag som svarar upp mot kraven eller kan utvecklas för att göra det? 

Principen om energieffektivitet först innebär att i politiska beslut, planering och större investeringar först fråga sig vilka problem som kan lösas med en effektivare energianvändning.  

• Om det är trångt i elnäten, kan vi använda elen smartare i stället för att bygga nya nät? 
• Om det är trångt på vägarna, kan vi resa mer effektivt, i synnerhet med färre bilar i rusningstrafik, istället för att bygga nya vägar? 
• Om det är brist på energi, kan vi använda energin mer effektivt, istället för att producera mer energi? 

Enligt EU-kommissionens rekommendationer ska ”energieffektivitet först” tolkas i ett brett perspektiv och kan omfatta insatser kring beteendeförändringar, fysisk planering, materialeffektivitet mm, i beslut som fattas av såväl offentliga som privata aktörer. Avser artikel 3 i EED. 

Exempel på frågeställningar: 

• Vad krävs för att principen ska få genomslag?  
• Vilken styrning krävs och vilket stöd behöver olika aktörer för att kunna bedöma nyttor och kostnader med energieffektiva lösningar? 

I EED är energieffektivitet inte bara en energifråga utan också en social fråga, där ökad energieffektivitet kan underlätta för hushåll med låga inkomster som kämpar med sina energiräkningar. Direktivet ställer en rad krav som syftar till att även utsatta hushåll, som inte alltid har råd eller rådighet att investera i energieffektivitet ens om det skulle vara lönsamt, ska kunna åtnjuta en god energiprestanda. Energifattigdom och utsatta hushåll kommer in i flera artiklar men särskilt i artikel 24 i EED.  

Exempel på frågeställningar: 

• Vilka hinder finns idag för att hushåll med låga inkomster ska kunna genomföra energieffektivitetsåtgärder? Vad krävs för att åtgärda hindren? 
• För dig som representerar en social aktör: arbetar du med energifattigdom idag och skulle du vilja ha en mer aktiv roll i det arbetet? 

Även för investeringar i energieffektivitet som är lönsamma över tid behövs finansiering för den inledande investeringen. För att undanröja möjliga hinder uppmuntrar EED till användandet av olika typer av finansiella verktyg som gröna lån (som ger förmånligare villkor vid investeringar i energieffektivitet), fakturafinansiering (där kostnaden för en åtgärd betalas av i efterhand på fakturan för el, värme eller motsvarande) och lånegarantier. Avser artikel 30 i EED. 

Exempel på frågeställningar: 

• Upplever du att det finns hinder idag för att få finansiering för lönsamma energieffektiviseringsåtgärder? Om du ser hinder, vad vore lämpliga verktyg för att hantera dessa?  
• För dig som representerar en finansiell aktör är vi intresserade av att få veta vilka gröna låneprodukter som erbjuds idag och hur du ser på utvecklingen framåt.