Lägre fart till Gävle hamn minskar fartygens klimatpåverkan
Det fartyg som kommer först till en hamn kan även lossa först. Det har varit en självklar regel inom den internationella sjöfarten i flera hundra är. Nu bryter Gävle hamn traditionen och låter ankommande fartyg boka en kajplats i förväg. På så sätt kan de planera sina rutter bättre vilket leder till att bränsleförbrukningen kan minska.
Foto: Mostphotos
För alla fartyg finns en optimal fart för att få lägsta möjliga bränsleförbrukning. Trots det kör många av dem betydligt fortare eftersom de är pressade av kontrakt som säger att lasten ska levereras så snart som möjligt. Att de fraktfartyg som har hastat fram över havet senare riskerar att få vänta på sin tur i hamnen har spelat mindre roll. Systemet har byggt på att komma först till hamnområdet för att där säkra sin köplats. Och så har sjöfarten fungerat ända sedan 1600-talet, inte bara i Sverige utan i hela världen.
Traditionen har nu brutits i Gävle hamn. I stället har de skapat ett system, som har fått namnet ”Time Slot Gävle”, som gör det möjligt för fartyg att boka en kajplats i förväg. Därmed kan fartygen planera sin rutt bättre, sänka farten och minska bränsleförbrukningen.
– Det låter enkelt men är både unikt och revolutionerande i en traditionstrogen bransch där många internationella aktörer ska samverka i komplexa transportkedjor, säger Linda Astner, hållbarhetschef Gävle Hamn.
Köbricka i stället för kappkörning
Systemet har utvecklats inom projektet ”Utveckling av hamnarnas ramverk som möjliggör energieffektiva sjötransporter mellan hamnar”. I arbetet, som har pågått sedan 2017 med stöd av Energimyndigheten, har en ny digital kommunikationsplattform skapats. I den fördelas köbrickor automatiskt till de fartyg som är på väg. Ett stort arbete har även lagts på att förändra hamnens trafikledning och att utforma det nya regelverket.
Sedan februari 2023 är ”Time Slot Gävle” i drift, och därmed blev Gävle hamn troligen först i världen med ett system som har potential att minska fartygens bränsleförbrukning med upp till tjugo procent på en global nivå. I Sverige bedöms spareffekten dock bli mindre, uppskattningar här pekar snarare mot fem procent.
– Idén till projektet väcktes när rederiet Tärntank och varuägaren Preem frågade oss om det var möjligt att skapa ett system som skulle göra det möjligt för dem att planera sina rutter i förväg. Det passade oss bra eftersom vi hela tiden arbetar för att minska utsläpp av koldioxid samtidigt som vi vill få till ett effektivt flöde i hamnen, säger Linda Astner som också har ansvarat för projektet.
Oro ersattes av nyfikenhet
När det nya systemet först presenterade fanns det en tydlig oro i branschen men nu är alla positiva. De goda erfarenheterna gör att Gävle hamn nu får många frågor från andra hamnar om hur de har gjort.
– Framför allt finns det ett stort intresse från de övriga hamnarna i Östersjön. Det får mig att hoppas att vi tillsammans kan skapa ett modellområde för hållbara och energieffektiva hamnanlöp i regionen.
Även om Gävle hamn är en stor hamn med svenska mått mätt är den ganska liten i ett världsperspektiv. Till hamnens energikaj, där systemet har implementerats, kommer omkring 300 fartyg per år. Det gör att risken för köbildning kan tyckas liten, men fartyg tenderar att komma i klump och det är åtta terminaler som samsas om kajen. Resultaten hittills visar att i princip alla fartyg nu saktar in när det är kö, tack vare det nya systemet som säkerställer att de har en plats reserverad vid kaj.
– Effekten kan bli mycket större i en hamn med mer trafik. Men bara att vi har kunnat visa att det fungerar ger mig gåshud, säger Linda Astner.
Statligt stöd viktigt för att möjliggöra satsningen
Att de har fått finansiellt stöd av Energimyndigheten har dock varit viktigt, menar Linda.
– Att genomföra ett så här nyskapande projekt kostar på, både ekonomiskt och arbetsmässigt och utan stödet från Energimyndigheten hade det varit svårt att motivera satsningen. Men nu när vi har kunnat visa att det fungerar hoppas jag att vi kan inspirera fler att gå samma väg, säger hon.
På Energimyndigheten har det numera avslutade Sjöfartsprogrammet varit samarbetspart, vilket var en satsning som hade som mål att skapa ett hållbart sjötransportsystem.
– I den målsättningen blir resultaten från det här projektet en viktig kugge, säger Magnus Henke, handläggare och programansvarig för Sjöfartsprogrammet på Energimyndigheten.
Enligt honom är det mest värdefulla med projektet att Gävle hamn har blivit ett exempel som visat att ett system med förbokade kajplatser går att införa och att det verkligen fungerar.
– Gävle Hamn och övriga aktörer som drivit på har starkt bidragit till att andra hamnar nu är i gång med liknade lösningar, och därför är vi mycket nöjda med projektet.
