Kortsiktsprognos: Kraftigt ökad elanvändning först framåt år 2030

Energianvändningen ökar gradvis, elproduktionen byggs ut och fossila bränslen minskar inom industrin. Kortsiktsprognosen vinter 2024 visar en pågående elektrifiering och strävan mot klimatneutralitet.

Den totala energianvändningen i Sverige förväntas öka gradvis under prognosperioden, från 508 TWh till 516 TWh till följd av en ökad elanvändning. Även produktionen av el förväntas öka, från 170 TWh till 194 TWh vilket också leder till en ökad nettoexport av el. Den ökade elproduktionen drivs huvudsakligen av en betydande utbyggnad av vindkraft. Även solel ökar kraftigt, dock från relativt låga nivåer.

Nettoelproduktion per produktionsslag och elanvändning för 2022samt prognos för 2023–2027, TW.svg

Nettoelproduktion per produktionsslag och elanvändning för 2022 samt prognos för 2023–2027, TWh

Industrin ställer om

För första gången ser vi en effekt på användningen av fossila bränslen inom industrisektorn till följd av elektrifieringen. Användningen av kolbränslen minskar med 4 TWh till 2027, vilket motsvarar nästan en tredjedel av Sveriges totala användning av kol. Samtidigt ser vi att vätgasproduktion genom elektrolys ökar med motsvarande 5 TWh elanvändning fram till 2027. Trots det bedöms den kraftigt ökade elanvändningen på grund av elektrifieringen inte komma under prognosperioden, utan den kommer snarare närmare 2030-talet och därefter.
 
– Det tar tid för de industriella projekten att tas i full drift från det att spaden sätts i marken. Men mot slutet av vår prognosperiod får elektrifieringen effekt. Elanvändningen ökar och det fossila minskar, säger Jesper Ericson, analytiker på Energimyndigheten.
 

Energianvändning i transportsektorn minskar

Energianvändningen inom inrikes transporter väntas minska från knappt 79 TWh till 73 TWh under prognosperioden. Minskningen förklaras till stor del av elektrifieringen när eldrivna fordon ersätter fossila fordon. Sänkningen i reduktionsplikten från och med 2024 innebär dock att övergång från biodrivmedel till fossila drivmedel ökar.
 
Störst förändring sker för dieselanvändningen som väntas öka med 10 TWh mellan 2022 och 2024 samtidigt som inblandningen av hydrerad vegetabilisk olja (HVO) minskar med 12 TWh. Ökningen av fossila bränslen i sektorn medför att den totala användningen fossila bränslen kommer att vara högre 2027 jämfört med 2023, trots minskningen som sker i industrin.

– Det vi ser just nu är att de fossila bränslena ökar kraftigt i transportsektorn och trenden att ersätta fossila fordon med elbilar saktar in. Men på sikt är det ändå tydligt att elektrifieringen av transportsektorn börjar slå igenom ordentligt, säger Martin Johansson, enhetschef på Energimyndigheten.
 

Omställningen märks av i hela energisystemet

I bostadssektorn ökar antalet installerade värmepumpar, solceller och batterier och allt fler användare minskar sin elanvändning under perioder med höga elpriser. Delar av minskningen är en effekt av permanenta åtgärder medan viss energianvändning kommer att återgå mer till normalt tillstånd i takt med sjunkande kostnader. Flexibilitetsresurser som exempelvis batterier, vätgaslager och automation bedöms också få en kraftigt ökad potential vilket kan få en positiv effekt på försörjningstryggheten.
 
Enligt prognosen minskar energianvändningen något i alla sektorer. Återhämtningen i konjunkturen går även långsammare jämfört med föregående prognos som publicerades sommaren 2023. Prognosen speglar en pågående omställning genom elektrifiering där fossilfria energikällor tar en allt större plats.

 

Nyheter