Kompetenscenter med små kärnreaktorer i fokus
Energimyndigheten satsar, tillsammans med industrin och akademin, på ett kompetenscentrum som ska undersöka förutsättningarna för ny kärnkraft.
Foto: Uppsala universitet. Till vänster: Ane Håkansson
Centret som har fått namnet ANItA har ett fokus på små modulära reaktorer och ägnar sig åt allt från teknisk systemutveckling till frågor som rör lagstiftning och regelverk.
Kompetenscentret ANItA, som står för Akademiskt-industriellt kärntekniskt initiativ för att uppnå en framtida hållbar energiförsörjning, är ett samverkansprojekt mellan akademi och industri som ska kartlägga förutsättningarna för små modulära kärnreaktorer (SMR) i Sverige.
Centret startade 2022 och kommer att fortsätta fram till och med 2026. Energimyndigheten finansierar satsningen med 25 miljoner kronor, industrin med 31 miljoner kronor och de akademiska partnerna med 25 miljoner kronor under fem år. Totalt kommer kompetenscentret att ha en budget på 81 miljoner kronor.
– Under det första året har ett flertal doktorander och postdoc rekryterats till de initialt 14 olika projekten. Flertalet av dem är tekniska studier, om allt från hur småskalig kärnkraft, tillsammans med vatten- och nuvarande kärnkraft, ska kunna interagera med väderberoende elproduktion till hur de material som ska användas i en reaktor ska kunna bli mer motståndskraftiga än vad de är idag, säger Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet och föreståndare för ANItA.
Däremot är den grundläggande tekniken i små reaktorer inte någon stor fråga för programmet.
– Den här typen av reaktorer har använts på världshaven i snart 70 år. Bland annat i hangarfartyg och u-båtar och SMR:er är i allt väsentligt civila versioner av dessa, väl fungerande reaktorer.
Ska studera både teknik och system
Kärnkraft handlar dock inte bara om teknik, kompetenscentrumet kommer även att starta projekt om hur införandet av ny kärnkraft kommer att påverka industrins och samhällets tekniska och ekonomiska strategier.
– Små modulära reaktorer är tänkta att produceras på fabriker för att sedan installeras på plats. Det skapar helt nya förutsättningar för kärnkraften, och därför kommer vi även att titta på vad som händer när kärnkraftsteknik börjar användas av nya aktörer, säger Ane Håkansson.
Det kan handla om industriföretag som använder stora mängder el, vätgasproducenter eller kommuner som vill producera både el och fjärrvärme. Därför finns ett behov av att se över de lagar och regler som gäller för kärnkraftsteknik, idag är dessa anpassade för stora reaktorer och för ett fåtal platser i landet.
– Små modulära reaktorer förväntas få en viktig roll i det svenska energisystemet. Framför allt eftersom den stora mängd värme som genereras även kan utnyttjas för annat än enbart elproduktion. Därmed ökar utnyttjandegraden av naturresurserna väsentligt samtidigt som nya affärsmöjligheter öppnas, vilket i sin tur innebär att kostnadsbilden blir mer gynnsam. Siktar man enbart mot att producera el är traditionella reaktor sannolikt att föredra, säger Ane Håkansson.
Utmaningen är både teknisk och politisk
Ane Håkansson menar också att den verkligt stora utmaningen för kärnkraft är mer politisk än teknisk:
– Jag skulle önska att politikerna kunde släppa de ideologiska låsningar som har funnits runt kärnkraft eftersom det skapar en investeringsosäkerhet som inte gynnar klimatomställningen. ANItAs tydliga roll här är att kunna ge politiken det beslutsunderlag som behövs för att kunna fatta välavvägda beslut.
Att Energimyndigheten har valt att satsa på kompetenscentret betyder, enligt Ane Håkansson, att den kärntekniska forskningen som under 40 år har legat i bakvattnet nu åter blir intressant för lärosätena att satsa på. Och att den kompetensbrist som finns inom området därmed kan börja minska.
– Att de medverkande industriföretagen inte bara har valt att satsa pengar utan även medverkar aktivt i forskningsarbetet inom centrumet betyder att vi nu har skapat ett unikt samarbete.
En önskan har han dock, det är att de företag som är storförbrukare av elenergi ska komma med i arbetet. Men från dem är det än så länge tyst medan en rad andra industriföretag har meddelat att de gärna vill vara med i det fortsatta arbetet.
Kompetenscentret har bara varit i gång i knappt två år vilket gör att arbetet är i sin linda, och att det därmed kommer att ta ytterligare något år innan mer omfattande resultat kommer.
Ökad satsning på fossilfri elproduktion
Det har under många år varit möjligt att söka stöd för projekt inom kärnkraftsforskning, men intresset har varit lågt och fokus har i stället legat på stöd till andra kraftslag. Men insikten om att Sverige inom överskådlig tid kan komma att behöva fördubbla elproduktionen har fått myndigheten att bredda sina satsningar.
– ANItA har ett fokus på små modulära reaktorer men kompetenscentrumet kommer även att bygga upp långsiktig kunskap och kompetens och gynna ett långsiktigt samarbete mellan akademi och industri, säger Pierre-Jean Rigole, forskningshandläggare på Energimyndigheten.
Enligt Pierre-Jean Rigole har elektrifieringens växande betydelse och behovet av ytterligare elproduktion bidragit till att intresset för att bygga ny kärnkraft ökat i Sverige.
– Det huvudsakliga syftet bakom satsningen är att bygga kunskap och kompetens och på så sätt förbereda oss för framtiden.
