Energimyndighetens svar på utredningen om forskningsfinansiering
Energimyndigheten ser inte att forskningsfinansieringsutredningens förslag om att omorganisera det svenska forskningsfinansieringssystemet ger några direkta förbättringar. Att separera energiforskningen från Energimyndighetens övriga insatser på energiområdet kommer att innebära påtagliga negativa konsekvenser för energiomställningen.
Energimyndigheten välkomnar i grunden en översyn av den statliga organisationen för forskningsfinansiering men anser att utredningens förslag och konsekvensanalys vilar på en alltför svag grund. Förslaget som presenteras fyller inte utredningens kriterier tillräckligt väl för att motivera en så omfattande omorganisation som utredningen rekommenderar.
Dessutom anser Energimyndigheten att förslaget kan leda till allt för stora negativa konsekvenser för energiomställningen. Utveckling av ny teknik och innovativa lösningar behöver vara väl anpassade till de komplexa utmaningar som energisektorn står inför.
– För att lyckas ställa om energisystemet till fossilfrihet behöver energiforskningen vara nära kopplad till övriga energipolitiska styrmedel, marknadsförhållanden, tillståndsfrågor och infrastrukturfrågor. Energiomställningen handlar om en systemförändring där vi som sektorsmyndighet har helhetsperspektivet som kommer att gå förlorad om energiforskningen bryts loss från myndigheten och därmed delvis frikopplas från förståelsen för sektorns utmaningar, säger Robert Andrén, Energimyndighetens generaldirektör.
Energimyndigheten ifrågasätter även de underlag som utredningen använt och påpekar i sitt remissvar att det behövs en mer genomgripande analys av hur forskningsfinansiärerna faktiskt arbetar idag.
– Vår forskningsfinansiering sker i stor utsträckning i form av strategiskt utformade insatser, vars inriktning bygger på kunskap och erfarenhet som byggts upp inom myndighetens övriga uppdrag på energiområdet. Energimyndigheten arbetar redan idag på ett sätt som är bättre anpassat för att adressera de kriterier som utredningen satt upp, säger Peter Engdahl, avdelningschef för forskning, innovation och affärsutveckling på Energimyndigheten.
Energimyndighetens remissvar i korthet
- Energi- och klimatomställningen är en stor utmaning, men innebär också stora möjligheter för Sverige som forsknings- och industrination. Sverige är världsledande inom flera områden med stor exportpotential, exempelvis inom transportsektors elektrifiering, och när det gäller produktion av fossilfritt stål. Samtidigt efterfrågar företagen en ökad tillgång på kompetens och pekar på ett behov av fler offentliga satsningar på energirelaterad forskning och innovation. Energimyndigheten menar att den nya organisation som utredningen föreslår inte ger goda förutsättningar att möta denna utmaning och samtidigt ta vara på de möjligheter som utvecklingen skapar för svenskt näringsliv.
- Energimyndigheten arbetar med hela innovationssystemet. Genom en sammanhållen insats skapas stora möjligheter att bidra till Sveriges konkurrenskraft, en grön omställning och ett robust energisystem, vilket är en förutsättning för Sveriges framtida välstånd. En förutsättning för detta är en stark sektorskoppling, vilken blir kraftigt begränsad om FoI-finansieringen organiseras på det sätt som utredningen föreslår.
- Utredningens förslag och konsekvensanalys vilar på en alltför svag grund. Sveriges förmåga att bidra till energiomställningen och därmed att främja svenskt näringslivs konkurrenskraft riskerar att allvarligt försämras om förslaget antas.
- Utredningen underskattar kostnaderna för omorganisationen i form av pengar, förlorad kompetens och produktivitet.
- De svagheter som utredningen lyfter kan adresseras utan att göra en stor, omvälvande omorganisation.
Energimyndighetens prioriteringar 2025–2028
Energimyndigheten lämnade i slutet av förra året sitt inspel till regeringens forsknings- och energiforskningsproposition. I underlaget föreslår Energimyndigheten en förstärkt satsning på fem prioriterade områden.
Underlaget är baserad på en analys av vad som krävs för att Sverige ska kunna genomföra energi- och klimatomställningen. Nyckeln till framgång är att genomföra energiomställningen så att den gynnar hela det svenska samhället med stärkt konkurrenskraft och fler arbetstillfällen i landet.
Så arbetar vi med forskning och innovation
Bakgrund
Forskningsfinansieringsutredningen (SOU 2023:59) föreslår i sitt slutbetänkande att tre nya myndigheter inrättas: Vetenskapsmyndigheten, Myndigheten för strategisk forskning och Innovationsmyndigheten. Samtidigt föreslår utredningen att den att de nuvarande myndigheterna Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova avvecklas och att den externa forskningsfinansieringen vid Energimyndigheten upphör.
Ny myndighetsstruktur för finansiering av forskning och innovation, Regeringen
Den 26 januari lämnade Energimyndigheten in sitt remissvar på forskningsfinansieringsutredningen.
