Elektrifieringen avgörande för Sveriges konkurrenskraft – men kompetensbrist står i vägen
Energimyndigheten har slutrapporterat sitt regeringsuppdrag att samordna en nationell kraftsamling för kompetensförsörjning inom elektrifieringen. Bland annat behövs en djupare analys av kärnkraftsområdets kompetensbehov, utökad samverkan mellan bransch och myndigheter, samt en ökad tillgång till studie- och yrkesvägledare.
Elektrifieringen är avgörande för omställningen till ett fossilfritt energisystem. Omställningen är inte bara nödvändig för att vi ska nå ett klimatneutralt samhälle – den skapar även förutsättningar för innovativa, hållbara och konkurrenskraftiga företag och nya arbetstillfällen. Utmaningen är komplex och redan i dag syns en brist som bromsar omställningen.
– Vi står inför en samhällsövergripande utmaning som inte låter sig hanteras av en enskild aktör. Det krävs målmedvetenhet, uthållighet och samverkan för att nå resultat. Sverige behöver fler som väljer att arbeta i en framtidsbransch som har en stor betydelse för svensk tillväxt och konkurrenskraft, och för den nödvändiga klimatomställningen, säger Caroline Asserup, tillförordnad generaldirektör på Energimyndigheten.
Den nya rapporten kompletterar en delrapport från 2023 som kartlade kompetensbehov och bristyrken på kort sikt. Nu presenteras fler åtgärder för att klara både de kort- och långsiktiga kompetensbehoven inom sektorn. Ett förslag är att universitet och högskolor behöver erbjuda fler typer av utbildningar med koppling till samhällets elektrifiering, än bara vidareutbildning för de som redan jobbar inom branschen.
Hård konkurrens om kvalificerad arbetskraft
Elektrifieringen skapar ett brett kompetensbehov som omfattar en mängd olika yrken och typer av kompetens. Kompetensutmaningen skiljer sig också åt utifrån vilket teknikområde som berörs. Under det senaste året har exempelvis förväntningar på kärnkraftens roll i energiomställningen ökat kraftigt. På längre sikt väntas en hård konkurrens om kvalificerad arbetskraft, särskilt om flera länder genomför omfattande utbyggnader av kärnkraft samtidigt.
– På kort sikt ser vi att kompetensförsörjningen inom elnätsområdet kan bli särskilt utmanande, och att stärka inflödet av kompetens till elektrifieringens olika sektorer är av stor vikt, säger Marie Claesson, projektledare för uppdraget på Energimyndigheten.
Utbildningssystemet spelar här en central roll, men även arbetskraftsinvandring, yrkesvägledning och omställningsutbildningar är viktiga faktorer. Myndigheten föreslår därför bland annat att tillgången till yrkes- och studievägledare ska ökas i hela landet.
– Att förändra föråldrade stereotyper och öka kunskapen om elektrifieringens betydelse är avgörande för att locka fler studenter, i synnerhet unga och kvinnor, till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Många yrken inom elektrifieringen är ganska okända vilket gör att informationsinsatser krävs, säger Marie Claesson.
Så ska fler välja jobb för Sveriges elektrifiering
Samtliga åtgärdsförslag finns att ta del av i Energimyndighetens slutrapport.
