Så kan kraft- och fjärrvärmens roll stärkas
De senaste årens höga elpriser visar att kraftvärmeanläggningarna har en stor grad av flexibilitet och att de bidragit med effekt när den behövts som mest. Det framgår av Energimyndighetens delrapport Förslag till en fjärrvärme- och kraftvärmestrategi.
Tidigare sågs elproduktion från kraftvärme mest som en biprodukt av fjärrvärmeproduktionen men har blivit allt viktigare i takt med stigande elpriser, elektrifiering och behov av stödtjänster. Med sin centrala placering är kraft- och fjärrvärmen också viktig för att hantera den lokala effektsituationen. Lönsamheten och resultatet för branschen som helhet har legat relativt stabilt mellan åren 2011 och 2020. Elpriset är en avgörande faktor i konkurrensen mellan värmepumpar och fjärrvärme. Höga elpriser gynnar fjärrvärmen och tvärtom vid låga elpriser.
– Det har hänt mycket på energimarknaderna under det senaste året, med stigande elpriser, ökat fokus på beredskap och försörjningstrygghet samt en ökad elektrifiering. Med en allt högre efterfrågan på el blir det viktigt att ta hand om den produktion som redan finns idag, och även undanröja hinder för ny produktion, säger Maria Westrin, chef för enheten Energimarknader vid Energimyndigheten.
Politiska mål ställs mot varandra
Enkätsvar och intervjuer med aktörer visar att ytterligare ökning av elproduktionen i befintliga kraftvärmeanläggningar är begränsad under de närmaste tre åren. Men enligt Energimyndighetens bedömning kan ytterligare 300–500 megawatt (MW) göras tillgängliga under kalla vinterdagar när elpriserna är höga. Tekniskt sett skulle även 1 000–1 500 MW avställda fossila anläggningar i elområde SE3 och SE4 kunna tas i bruk inom samma tidsspann.
– För att åstadkomma ytterligare elproduktion i befintliga anläggningar ställs politiska mål mot varandra, som till exempel försörjningstrygghet mot klimat och miljö. Det kommer krävas politiska beslut för att avgöra hur de ska vägas mot varandra. Men även miljö- och hållbarhetspolicys hos kraftföretagen och deras kunder kan vara hinder för att genomföra åtgärder, säger projektledaren Daniel Friberg.
Förslag för ökad försörjningstrygghet
En slutsats från delrapporten är att den största potentialen att öka elproduktionen finns under vår, sommar och höst. Men när fjärrvärmenätet inte kan ta emot mer värme är det svårt att kyla bort värmen från kraftvärmeproduktionen. Som en insats för ökad försörjningstrygghet lägger Energimyndigheten därför fram förslag för att skapa ökade kylmöjligheter och därmed öka tillgänglig effekt när elpriserna är höga även under de varmare årstiderna.
Fler förslag på åtgärder för att skapa ökad försörjningstrygghet och undanröja hinder för fjärr- och kraftvärmen som Energimyndigheten lägger fram är bland annat:
- Öka förutsättningarna för en bättre bränsleberedskap och lagerhållning.
- Översyn av existerande viktningsfaktorer i byggreglerna för att säkerställa konkurrensneutralitet mellan olika uppvärmningsalternativ.
- Underlätta att snabbare genomföra mindre åtgärder för ökad elproduktion genom att aktörer kan skicka in en anmälan i stället för ansökan om ett nytt miljötillstånd.
- Förslag på att Svenska kraftnät tar fram en produktspecifikation för att underlätta deltagandet på stödtjänstmarknaderna.
Fokus i den första delleveransen har legat på att uppskatta potentialen för outnyttjad elproduktion från kraftvärme men även på att analysera konkurrenskraft och lönsamhet. Det har resulterat i ett antal förslag på åtgärder för att undanröja hinder för en mer effektiv användning av kraftvärmen. Andra fokusområden har handlat om kraftvärmens roll för en trygg energiförsörjning samt möjlighet att delta på marknaderna för stödtjänster.
Energimyndighetens delrapport utgår ifrån uppdragen Förslag till en strategi för en långsiktigt hållbar utveckling av fjärr- och kraftvärmesektorn och Kartläggning av potentialen i befintlig och outnyttjad elproduktion.
Delrapport Förslag till en fjärrvärme- och kraftvärmestrategi (pdf)
