Innovation för smartare elanvändning
Kylanläggningar i butiker som flyttar sin elanvändning till rätt tid på dygnet, bostadsbolag som kopplar ihop nya och gamla energisystem och smarta kontorslokaler som optimerar sin elanvändning. Det är konkreta exempel som visar att elanvändning kan effektiviseras och minskas med relativt små medel.
Resultaten kommer från några av de 31 innovationsprojekt för minskad elanvändning som finansierats av Energimyndigheten och Vinnova under 2023.
Kylanläggningar som minskar belastning på elnätet och sänker kostnader
För många verksamheter är kyl- och frysanläggningar helt nödvändiga. Samtidigt står de för en betydande kostnad och belastar elnätet hela dygnet.
Projektet Flytta effekt och optimera kylanläggningar har visat att det finns betydande vinster för både företag och samhälle att se över anläggningarna. Det handlar framför allt om att flytta elanvändningen till natten och avlasta de ur elsystemets synpunkt kritiska, och därmed dyra, timmarna på förmiddagen.
Den totala elanvändningen för kyl- och frysanläggningar för butiker och storkök visade sig minska med 10 till 30 procent. Projektkoordinatorn Klas Berglöf, från Climacheck, beskriver samarbetet med Ica Maxi och Ikea som en framgångsfaktor.
– Vi är positivt överraskade över att optimering för att minska effekt under de kritiska timmarna också visade sig ge en tydlig effekt på den totala energianvändningen till kyl- och frysanläggningar, säger Klas Berglöf.
Fastighetsutrustning som en effektresurs för elnätet
I allmännyttiga bostadsbolag finns en stor mängd fastighetsutrusning som inte är ihopkopplat i samma system. Det handlar till exempel om solceller, värmepumpar, batterier och elbilar.
I projektet Fastighetsutrustning som en effektresurs för elnätet samarbetar Uddevallahem med Göteborgs Stads Bostads AB och Lunds kommuns fastighets AB för att tillsammans hitta sätt att navigera i ett nytt energilandskap.
Projektet tittar på möjligheter och hinder för att fastighetsbolagen kan gå från att styra elanvändningen enbart för fastigheternas behov, till att även ta hänsyn till elpriser och hur hårt ansträngda elnäten är.
Andreas Skälegård på Uddevallahem tycker att det har gått bra att koppla upp olika utrustningar rent tekniskt, vilket är lovande. Men det finns utmaningar som bottnar i att erfarenheten är låg och marknaden är omogen.
– Processen från den tekniska nivån till ett färdigt affärsupplägg och påskrivet kontrakt är lång och krokig. Till det kan man också lägga till att olika åsikter inom risk, brand och säkerhet kring batterier bromsar investeringen i just batterier, säger Andreas Skälegård.
Smarta kontorslokaler för optimerad elförbrukning
I projektet Smarta fastigheter med digital teknologi har it-företaget Atea tillsammans med Göteborg Energi kombinerat data från olika system för att styra och optimera kontorslokalers elförbrukning. Förutom elmätare på alla våningsplan, lokal styrning av ventilation genom rörelsedetektering, passagesystem och kamerasensorer finns även skrivbordssensorer som känner av om arbetsplatsen är upptagen.
Göteborg Energi har en fastighet med sju våningar med ungefär lika många arbetsplatser per våning i öppna landskap. Atea har analyserat data för fastigheten både före, under och efter pandemin.
Pär Åberg vid Atea berättar att pandemin påverkade energiförbrukningen i lokalerna mindre än väntat. En minskning av personal i lokalerna med 70 procent gav bara 10 procents minskad elförbrukning.
Enligt Pär Åberg blir en nyckel att få till en mer precis styrning av elförbrukningen vilket är möjligt genom en samlingsportal för olika system. Göteborg Energi och Atea kommer att fortsätta sitt samarbete även efter projektets slut.
I ett annat projekt på samma tema, Low Power Mode for Buildings, utforskar Idun Real Estate i samarbete med Vasakronan möjligheten till ett standardiserat lågenergiläge för lokaler. De har installerat en applikation ProptechOS, i den öppna fastighetsstandarden RealEstateCore, till de befintliga fastighetssystemen som ventilation, hissar och värmepumpar så att det går att schemalägga en minskad elanvändning.
– Vår applikation kopplades ihop med den lokala effektmarknaden SthlmFlex. Maskininlärning används för att göra en prognos om vilken mängd energi som kan sparas med minimal påverkan för hyresgästerna, förklarar Erik Wallin.
Stora möjligheter till minskad elförbrukning
Anna Karlsson, utlysningsansvarig på Vinnova, kan se att projekten redan nu kan påvisa potential att bidra till en minskad energianvändning.
– De 31 projekten visar att det med jämförelsevis små medel snabbt går att göra stora förändringar som sammantaget sparar mycket el, speciellt för de mest kritiska och dyra timmarna, säger Anna Karlsson.
Ta del av alla 31 projekt i Vinnovas projektdatabas.
Sök efter ett projekt som fått finansiering, Vinnova
Den 23 oktober presenteras alla 31 projekt vid en resultatdag. Välkomna att lyssna.
