Framtidens batterier utvecklas hos Altris
Elektrifiering är ett avgörande verktyg i den gröna omställningen. Men i en framtid där mer och mer drivs av el kommer efterfrågan på batterier vara stor. Hur ska tillverkningstakten kunna möta behovet?
Elektrifiering och batterianvändning bidrar till att vi kan fasa ut fossilt bränsle, och fasa in förnybara elprodukter som sol och vind. Men behovet av batterier ökar i takt med utvecklingen av batteridrivna produkter, till exempel inom marknader för elektriska fordon och nätapplikationer för att lagra energi. I dag finns bara kapacitet att tillverka ungefär 10 procent av den mängd batterier som kommer behöva tillverkas om något decennium.
– Att byta ut ett beroende av olja mot ett beroende av gruvor som ger oss råvaror till batterier kanske inte låter optimalt. Men faktum är att varje batteri, oavsett hur hållbarhetsmässigt korrekt det är tillverkat, är bättre än vilken förbränningsmotor eller vilket fossilfordon som helst, säger Greger Ledung, sakkunnig inom batteriforskning på Energimyndigheten.
Altris breddar batterivärdekedjan
Ett av Energimyndighetens uppdrag är att ge stöd till aktörer som bidrar till energiomställningen, till exempel genom att driva batteriutvecklingen framåt. En av de aktörer som fått stöd under flera år är Uppsala-baserade Altris som utvecklar natriumjonbatterier. De kan användas för stationär lagring av el från till exempel vindkraftverk och solpaneler, eller kopplas till elnät och laddningsstationer. Altris teknik ska kunna avlasta behovet av litiumjonbatterier, som innehåller mer svårtillgängliga råvaror.
– Natriumjonbatterier går att producera till en relativt låg kostnad, och råmaterialet är fritt från dyra råvaror som kobolt, nickel och koppar, som används i litiumjonbatterier. Allt är järn-, natrium- och jonbaserat, berättar Reza Younesi, lektor vid Uppsala universitet och en av grundarna till Altris.
Här i Sverige finns det gott om de råvaror som behövs för att tillverka natriumjonbatterier, vilket är bra ur ett hållbarhetsperspektiv. Samtidigt bidrar natriumjonbatterier till att litiumjonbatteriernas värdekedja kan avlastas.
Det rör sig alltså inte om en konkurrenssituation mellan de här två teknikerna – alla batterier behövs.
– När fler batterityper lanseras kommer trycket på specifika råvaror minska. På sikt tror jag även att det kommer leda till att priserna sänks, säger William Brant, docent inom strukturkemigruppen vid Uppsala universitet och även han en av grundarna till Altris.
Så har stödet sett ut
Altris startade på Uppsala universitet 2017. Energimyndigheten finansierade den uppskalningsanläggning där Altris verifierade sin teknik, vilket var ett viktigt steg i deras prototyputveckling. Några av de andra tidiga forskningsbidragen från Energimyndigheten gjorde att Altris kunde anställa sina första medarbetare. Under de första två åren jobbade de i universitetets lokaler, men blev snabbt för stora. Sedan start har de kunnat anställa fler varje år, och de senaste åren har antalet anställda fördubblats.
– Det finns vissa grundläggande problem med det här materialet som varit kända i flera år. Tack vare finansieringen från Energimyndigheten kunde vi anställa några personer för att försöka lösa de här problemen från grunden. Sedan kunde vi utbilda våra medarbetare och till och med ta patent som bygger på den förståelse de fick. Vi löste problemen tre år innan andra ens börjat försöka, berättar William Brant.
Det kan behövas olika typer av stöd vid olika stadier i ett företags utveckling. Därför är långsiktighet en viktig del i Energimyndighetens stödsystem.
– Stödet ges vanligtvis för att hjälpa forskningsprojekt att besvara olika problemformuleringar och kunskapsfrågor. Det kan handla om allt ifrån grundforskning till storskaliga demonstrationer och pilotanläggningar. Men vi hjälper även företag att nå ut internationellt och hitta kunder, samarbetspartners och investerare, säger Greger Ledung.
När kan ny teknik göra skillnad i samhället?
Att Altris natriumjonbatterier kan spela en viktig roll i omställningen är det ingen tvekan om. Men först måste de få ut en produkt på marknaden. Och när det gäller batterier är det en komplicerad process.
– Det är stor skillnad mellan batterier och andra teknologier. IT- och programmeringsföretag kommer till exempel ganska snabbt ut på marknaden, vilket gör dem mer attraktiva för privata investerare och riskkapitalister. Men med batterier tar det längre tid. Därför är vi så glada för det förtroende vi fått från Energimyndigheten, säger Reza Younesi.
Energimyndigheten ger stöd för att nya tekniker ska kunna utvecklas, demonstreras samt etableras på marknaden. Det räcker alltså inte med själva tekniken i sig – det behöver också finnas en tydlig idé för hur den ska kunna nå ut i samhället och göra skillnad.
– Kunskap och forskning är en sak, men det som är viktigt på riktigt är att få en samhällseffekt. Det går ju att vara först med någonting rent forskningsmässigt, men för att kunna möta de utmaningar vi står inför behöver företag som Altris komma ut på marknaden och expandera, säger Greger Ledung.
Med sin innovativa teknikmodell och höga ambitioner ligger Altris i världstoppen inom sitt område. Världsläget innebär att behovet av energilagring ökar ännu snabbare än vad som förutsagts, och Altris står väl rustade att ta sig an utmaningen och skynda på elektrifieringen i såväl Sverige och Europa som resten av världen.
