Därför exporterar vi el
Energimyndigheten får många frågor som handlar om förhållandet mellan export och import av el. Elsystemet är komplext vilket gör att även förklaringarna ibland är krångliga. Vi ville svara på frågan varför vi exporterar el samtidigt som vi rekommenderar att minska användandet av el.
Sveriges elmarknad
Sverige har handlat el med andra länder sedan lång tid tillbaka. Redan innan elmarknaden avreglerades 1996 hade vi många utlandsförbindelser. Vårt elsystem är beroende av, och byggt runt, förutsättningen att det alltid går att exportera och importera el vid varje givet tillfälle. Den förutsättningen gör att kraftsystemet håller sig stabilt, det som brukar pratas som ”robust”. Det gör vårt kraftsystem hållbart och vi får en hög leveranssäkerhet.
I Norden handlar vi el genom Nord Pool Spot. Där ingår Sverige, Finland, Norge, Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Belgien, Frankrike, Nederländerna, Luxemburg, Tyskland, Österrike, Polen och Storbritannien. Det är en elbörs som bildades 1993 och ägs av medlemmarnas stamnätsoperatörer. För Sverige är det Svenska kraftnät.
Ungefär 85 procent av all el som används i Norden handlas på Nord Pool. De andra 15 procenten består till exempel av bilaterala avtal mellan industriföretag och producenter.
Ju mer el vi behöver, desto högre blir priset. Det beror på att elpriset bestäms utifrån högsta budet på elproduktion som behövs för att täcka den dagens efterfrågan. Först produceras den el som är billigast, ju mer som behövs, desto dyrare elproduktion kommer in i systemet och blir också prissättande för slutpriset.
Sveriges elsystem är beroende av kopplingarna till andra länder och vi skulle inte klara försörjningen med bara egenproducerad el. Vi är inte heller självförsörjande av energi. Hälften av bränslena som vi använder i våra energisystem bland annat till elproduktionen importerar vi. Länder är beroende av varandra utifrån vilka tillgångar vi har.
Energimyndighetens experter Lars Nilsson och Anna Andersson svarar på frågor om export av el:
Exporterar vi bara överskottet, alltså det vi inte behöver själva?
Inte riktigt. Det är en fråga om vem som har högst betalningsvilja för elen, men också med hänsyn tagen till de begränsningar vi har i överföringen. Om priset är högre i Tyskland än i Sverige så kommer vi att exportera och vice versa.
Men är det så att Sveriges elsystem ligger på gränsen för effektbrist och vi riskerar att behöva koppla från delar av nätet så kan vi begränsa exporten för att upprätthålla elsystemets funktion.
Tjänar elbolagen så pass mycket på exporten att de hellre exporterar än levererar el till svenska elkunder?
Nej, de kan inte själva välja var elen tar vägen. Elbolagen har talat om hur mycket de kan leverera och köparna talar om hur mycket de behöver. Därefter sker överföring till det, för den tidpunkten, satta spotpriset i det prisområde där anläggningen är placerad.
Köparen betalar spotpriset för elområdet där elen används. Eventuell mellanskillnad blir en så kallad flaskhalsintäkt.
Händer det att vi exporterar och importerar samtidigt?
Ja, det händer. Dels har vi förbindelser med många olika länder som gör att vi importerar från vissa och exporterar till andra under samma timme.
Vi kan också under vissa timmar exportera till ett land för att sedan vända och importera timmarna efter. Det beror på hur priserna ser ut. Men elen går aldrig i två olika riktningar i samma kabel samtidigt.
Vad skulle hända om vi stoppade all export av el?
Viktigt att tänka på är att dagens elsystem har byggts upp under en lång tid med förutsättningen att det ska finnas möjlighet att både importera och exportera el. En konsekvens av att stoppa all export på kort sikt skulle kunna vara att möjligheterna att importer el skulle stoppas av våra grannländer vilket skulle kunna leda till att vi ibland måste koppla bort delar av nätet och att vi i perioder skulle få väldigt höga priser. Samtidigt skulle det leda till lägre priser andra timmar eftersom elen blir “instängd” inom landet.
På lång sikt skulle dock ett lägre pris och begränsningar i möjligheten att producera el då man vill kunna leda till att elproduktion måste stänga ner. Elproducenter skulle inte överleva om kostnaderna för produktion är större än intäkterna. En mindre efterfrågan kan alltså göra att vi får mindre elproduktion och kanske ännu större risk för brist.
Men framför allt skulle våra grannländer som Danmark och Finland drabbas hårt som är starkt beroende av import av el från Sverige.
Vad är positivt med att Sverige har en hög elexport?
Det betyder betydande exportinkomster samtidigt som det driver på klimatomställningen. Det kan göra att vi bryter det ohållbara beroendet av fossila bränslen.
På sikt leder det till lägre elpriser som följer av att gas- och kolanvändning i elproduktionen på kontinenten minimeras. Vi har redan nu ett lägre pris än kontinenten med anledning av ett överskott av el.
Vad skulle det innebära om vi bara producerade den el vi använder?
Det är intressant att fundera på, men det är inte något som vi kan se är genomförbart. Det skulle ta mycket lång tid att bygga upp ett system där Sverige är helt självförsörjande. Det vill säga ingen export eller import. Det skulle sannolikt också vara mycket kostsamt och ineffektivt.
Även om vi inte skulle exportera mer el än vi importerar just nu skulle vi ändå behöva både exportera och importera den mesta tiden. Men det skulle också innebära att vi inte skulle kunna producera el lika många timmar som vi gör idag. Därmed påverkas produktionsanläggningarnas möjlighet att vara långsiktigt lönsamma. Priset skulle sannolikt närma sig nivåerna som resten av kontinenten har, alltså vi skulle behöva betala ännu mer för elen.
Gemensamt ansvar
Energimyndigheten jobbar för en trygg energiförsörjning. Den tryggheten säkerställs främst genom att marknaderna kan tillgodose behovet av energi. Men ansvaret är fördelat på många aktörer. Berörda myndigheter har en viktig roll i utformning och kontroll av energimarknaderna.
Trots ett ansträngt läge är långsiktiga strategiska vägvalsbeslut avgörande för ett hållbart energisystem och Sverige.
