Under 2020 hade Sverige en total tillförsel på 14 TWh av naturgas. Vi har ingen egen naturgasproduktion utan är helt beroende av import. Samtidigt utgör naturgas en relativt liten del av vår samlade energiförsörjning. 2020 stod naturgasen för cirka 3 procent av den totala energitillförseln i Sverige.
Svensk rörbunden naturgas importeras från Danmark
Från Danmark importeras rörbunden naturgas till det västsvenska naturgasnätet. Till Sverige importeras även flytande naturgas, kallad LNG (Liquefied Natural Gas), som tas emot i svenska hamnar. I de 3 procenten av den totala energitillförseln ingår all import av naturgas till Sverige, så väl rörbunden som LNG.
Naturgas ursprungsmärks inte i handeln med gas
Danmark producerar normalt sett naturgas, men på grund av underhållsarbete importeras nu mer naturgas till Danmark från Tyskland, vars ledningsnät är sammanbundet med övriga Europas ledningsnät. Detta gör att den blandning av naturgas som finns i det europeiska nätet också kan transporteras till Sverige.
Andelen rysk gas i den europeiska gasmixen går att uppskatta, men kan inte anges exakt eftersom naturgas inte ursprungsmärks. Den ryska andelen varierar från dag till dag, beroende på den dagsaktuella importen och hur mycket gas som tas från olika gaslager. Även gas från lager kan ha ryskt ursprung, men är inte längre beroende av Ryssland ur försörjningshänsyn.
Innan Rysslands krig mot Ukraina importerade Europa årligen normalt sett cirka 40 procent av sin gas från Ryssland.
Sveriges import av flytande naturgas
För LNG som kommer med fartyg till svenska hamnar finns information om avsändningsland i SCB:s statistik över Sverige utrikeshandel. Av den totala LNG-importen till Sverige 2021 importerades omkring 30 procent med Ryssland som avsändningsland.
Med avsändningsland avses det land från vilken leveranser av energivaran har skett. Det fungerar inte som en ursprungsmärkning eftersom det inte framgår om energivaran har producerats i det landet eller bara levererats därifrån.
EU:s stats- och regeringschefer har beslutat att fasa ut importen av olja, gas och kol från Ryssland så snart som möjligt. EU-kommissionen har föreslagit att ersätta 2/3 av den ryska gasen under 2022 och EU-kommissionens ordförande har föreslagit 2027 som slutår. Något beslut om slutdatum har inte fattats av EU:s stats- och regeringschefer, utan de har bett EU-kommissionen lägga fram ett förslag om hur rysk gas, olja och kol kan fasas ut till maj 2027.
USA och EU meddelade den 25 mars, att man ingår partnerskap om energi och att USA ska leverera upp till 15 miljarder extra kubikmeter LNG till Europa under 2022. EU-kommissionen ska tillsammans med EU:s medlemsstater också arbeta för att säkra en stabil efterfrågan om cirka 50 miljarder kubikmeter LNG per år till åtminstone år 2030.
Ett flertal länder arbetar nu aktivt för att minska sitt beroende av rysk gas. Till exempel har Polen, redan innan Rysslands stopp av gasleveranserna till Polen och Bulgarien, arbetat för att fasa ut rysk naturgas till slutet av innevarande år (läs mer i Energimyndighetens marknadsbrev). En ny ledningsförbindelse mellan Norge och Polen, Baltic pipe (baltic-pipe.eu), tas i bruk den 1 oktober 2022 för att vara i full drift 1 januari 2023. Den nya ledningen kommer att stärka försörjningstryggheten även för danska och svenska gaskunder.
Tyskland planerar för att vara nästintill oberoende av rysk gas 2024 och som ett led i detta kommer man bygga nya LNG-terminaler. Litauen har redan stoppat sin import av rysk gas.
Det danska parlamentet vill göra sig oberoende av rysk gas. Danmarks produktion av naturgas ökar när Tyra gasfält (en.energinet.dk), som nu är stängt för renovering, återöppnas under hösten 2023. Tyra gasfält producerar normalt sett mer än vad både Danmark och Sverige förbrukar, varför gasflödet normalt sett går söderut genom Ellund. Till 2030 vill Danmark fasa ut sin naturgas till förmån för produktion av biogas, sol- och vindenergi.
I Sverige används naturgas framförallt som processbränsle och råvara inom industrin, för kraft- och fjärrvärmeproduktion, som fordonsbränsle, inom sjöfarten samt i hushåll som nyttjar gasen för uppvärmning och matlagning.
Naturgas introducerades i Sverige 1985 och svarade 2020 för cirka 3 procent av den totala energitillförseln i landet. I Skåne, Halland, Västra Götaland samt västra Jönköpings län står naturgasanvändningen för omkring 20 procent av energitillförseln och är en viktig insatsvara till industriprocesser.
En bristsituation påverkar priset på naturgas till slutkunderna. En brist i det västsvenska naturgasnätet skulle även kunna få konsekvenser för både el- och värmeproduktion i södra Sverige. En mindre försörjningsstörning bedöms i nuläget få inga eller mindre konsekvenser för samhällsviktig verksamhet. Medan ett fullständigt avbrott i gasförsörjningen från Danmark till Sverige bedöms få stora konsekvenser för samhällsviktig verksamhet inom exempelvis kollektivtrafik och industriell produktion.
Med anledning av Rysslands krig mot Ukraina finns en ökad risk för allvarliga störningar eller avbrott i gasleveranserna till det västsvenska naturgasnätet under vinter/vår 2022-2023. Energimyndigheten uppdaterade Nationell krisplan för Sveriges naturgasförsörjning (v1.3) den 17 februari 2022. Aktörer med fastställda roller och ansvar enligt den nationella krisplanen har också egna krisplaner. Energimyndigheten har begärt att aktörerna uppdaterar de egna krisplanerna med hänsyn till risken för kraftigt förminskade eller avbrutna naturgasleveranser under nästa vinter.
Nationell krisplan för Sveriges naturgasförsörjning (v1.3)
I Sverige är den huvudsakliga icke-marknadsbaserade åtgärden frånkoppling av gaskunder i olika grad, till exempel om samhällsviktig verksamhet hotas. En tvingande åtgärd som inte behövt användas i Sverige tidigare. Privatkunder är skyddade och prioriteras samtidigt med samhällsviktig verksamhet och utifrån tekniska aspekter i gasnätet.
Läs mer om samhällskonsekvenser vid gasbrist.
