Hög takt när svensk industri ställer om
Svensk industri storsatsar på forskning och innovation för att ställa om sin produktion till att bli fossilfri. Men ännu dröjer det innan några större utsläppsminskningar kan konstateras. Förutom den minskade klimatpåverkan i industrierna som innovationerna kan ge finns det även andra positiva effekter med en utsläppsfri industri.
Idag har Energimyndigheten levererat ”Industrin – nuläge och förutsättningar för omställning” till Miljödepartementet. Analysen, som görs inom regeringsuppdraget Industriklivet, beskriver utvecklingen i den svenska industrins klimatomställning – och det kan konstateras att innovationstakten går tydligt framåt.
– Det vi kan se är att den svenska industrin satsar stort på forskning och innovation och i flera fall har teknikutvecklingen kommit till kommersialisering, även om det skiljer sig mellan branscherna, säger Ida Muz, policyanalytiker på Energimyndigheten och projektledare för rapporten. Men vi kan ännu inte konstatera några utsläppsminskningar, utan det är först när de nya teknikerna och lösningarna implementeras som vi kommer kunna se rejäla minskningar i utsläppen.
Industrin har en nyckelroll i omställningen
Sverige har som mål att senast 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. För att lyckas nå målet spelar industrin en nyckelroll då den står för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp. Energimyndigheten ansvarar för Industriklivet, en regeringssatsning som ska snabba på omställningen – där det under 2022 har delats ut 623 miljoner kronor i samfinansiering till industrier i hela landet, och totalt över 2 miljarder kronor sen satsningen startade.
– Ambitionen med Industriklivet är inte bara att skapa förutsättningar för en fossilfri industri, utan ska även bidra till ett fossilfritt samhälle, säger Klara Helstad, enhetschef hållbar industri på Energimyndigheten. Insatser inom industrin innebär en stor potential att minska klimatpåverkan i andra steg av värdekedjan. Till exempel hur elbilar som är tillverkade med fossilfria metaller och elektrifierade drivlinor påverkar transportsektorns utsläpp.
– Marknader för fossilfria material och produkter börjar att växa fram, och här har Sverige en möjlighet att ta ledartröjan globalt, fortsätter Klara Helstad.
Om rapporten
Varje år analyserar Energimyndigheten nuläget vad gäller olika industribranschers utsläpp, deras potential och förutsättningar till utsläppsreduktion samt teknisk utveckling inom området. Samma sak görs även för möjligheterna att uppnå negativa utsläpp i Sverige genom avskiljning, transport och lagring av biogen koldioxid (bio-CCS). Årets redovisning innefattar också strategiskt viktiga insatser som är viktiga för klimatomställningen i stort.
Om Industriklivet
För att den svenska industrin ska lyckas med sin omställning har Energimyndigheten fått uppdraget av regeringen att driva Industriklivet, som ska stötta industrins omställning genom att samfinansiera innovativa satsningar som driver på klimatomställningen.
Läs mer om Industriklivet och projekten som ingår i det här
Industriklivet ingår i EU-initiativet Next Generation EU, en satsning på ett friskare, grönare och mer digitalt Europa.
Läs mer om Next Generation EU här
Så går det för industrins omställning
Klicka på bilden för att förstora
Av de utsläppsintensiva branscherna har järn- och stålindustrin (som också släpper ut mest) kommit längst. Åtminstone med ett av de teknikspår som branschen fokuserar på, nämligen vätgasbaserad direktreduktion. Bland annat planerar HYBRIT ha en storskalig demonstrationsanläggning klar 2025 medan H2 Green Steel har annonserat att de kommer att ha en fullskaleanläggning i drift samma år. HYBRIT har redan driftsatt ett vätgaslager i pilotskala i anslutning till sin pilotanläggning för fossilfri ståltillverkning.
Raffinaderi- och kemiindustrin fokuserar på flera tekniska lösningar för att minimera utsläppen såsom en övergång till fossilfri vätgas, förnybar råvara, elektrobränslen och elektrokemikalier samt kemisk återvinning av plast. På grund av stora osäkerheter kring tillämpning av samtliga tekniker för dessa industrier kommer branschens omställning att avgöras av vad som händer på policyområdet inom EU och nationellt framöver. Det handlar om osäkerheter kopplade till bl.a. tillgång till eleffekt i södra Sverige där branscherna i huvudsak är lokaliserade, förändrade hållbarhetsbedömningar och reduktionspliktens utveckling.
Inom mineralindustrin har Sveriges största cementproducent Cementa annonserat att företaget kommer att vara klimatneutralt till 2030. I brist på alternativa lösningar för att eliminera de fossila utsläpp som härrör från användningen av kalksten i cementtillverkningen planerar Cementa att koppla på CCS (Carbon Capture and Storage) på sin fabrik på Gotland, vilken i dagsläget står för cirka 3 procent av Sveriges totala fossila utsläpp. För att CCS-anläggningen ska komma på plats förutsätts både en förbättrad överföringskapacitet av el mellan fastlandet och Gotland samt en fungerande marknad för transport och lagring av koldioxid.
