Fem nya projekt i Forskarskolan ska bidra med bredare kunskap för energiomställningen

Energimyndigheten har beviljat stöd till fem projekt och 13 doktorander på totalt 67,3 miljoner kronor i satsningen Forskarskola Energisystem. De nya projekten handlar bland annat om hinder för utbyggnad av bio-CCS och vindkraft, datadrivet beslutstöd för städers omställningsarbete och om framtidens kontrollrum för elsystem.

Forskarskola Energisystem finansierar projekt med två till tre doktorander som tillsammans med seniora forskare undersöker en samhällsaktuell energifråga utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv. Syftet är att bidra till att myndigheter, näringsliv, akademin och andra organisationer tar sig an utmaningar med ett tydligare helhetsperspektiv.

– Att kunna se problem från olika synvinklar och förstå hur energitekniska lösningar hänger ihop med det omgivande samhället är nödvändigt för att Sveriges energiomställning ska göras på ett effektivt, hållbart och inkluderande sätt. Kompetensförsörjning i form av individer med systemperspektiv och expertkunskaper är viktigt för att lyckas med energiomställningen, säger Robert Andrén, generaldirektör på Energimyndigheten.

I slutet av september beviljade Energimyndigheten, genom Forskarskolan Energisystem, stöd till med fem projekt och 13 doktorander på totalt 67,3 miljoner kronor.

Projekten, som beskrivs mer nedan, adresserar alla olika högaktuella teman och problemställningar i samhällets energiomställning.

Om Forskarskolan

Forskarskola Energisystem (FoES) är ett program och satsning för att bygga upp efterfrågad tvärvetenskaplig expertkompetens om det hållbara energisystemets olika delar som kan förse myndigheter, näringsliv, akademin och andra organisationer med kunskap och kompetenta personer. Energimyndigheten har finansierat forskarskolor inom energiområdet i över tjugo år, och sedan 2014 är Forskarskolan öppen för alla universitet, högskolor och institut i Sverige.

Den tredje etappen av Forskarskolan startade i början av 2022 och pågår till slutet av 2027. Utöver den utlysning som stängde i mars i år så planeras för en ytterligare utlysning under 2023 eller 2024.

Utvärderingen av de tidigare etapperna visar att programmet håller hög vetenskaplig kvalitet och att andelen medverkande kvinnor är ovanligt hög för energisektorn, 70 procent.

Forskarskola Energisystem (FoES)

Tvärvetenskaplig forskarskola skapar hållbarare energisystem

Verkningsfull regional samverkan för ett fossilfritt samhälle

Projektet ska undersöka hur regional samverkan kan bidra till att uppnå ett fossilfritt samhälle genom att studera hur strategier framtagna av Fossilfritt Sverige implementeras på den regionala nivån och hur samverkan skapas, utvecklas eller uteblir. Projektet sammanför tre forskningsperspektiv; socioteknisk omställning, hållbar regional utveckling och energisystemstudier med modellering och empiriskt fokuserar projektet på transport, industri samt bostäder och service i tre regioner.

Projektet koordineras från Högskolan i Halmstad och har beviljats med 15 761 291 kronor.

Betydelsen av fysiska och sociopolitiska faktorer för vindkraftsutbyggnad

Projektet ska studera faktorer som begränsar potentialen för vindkraftsutbyggnad i Sverige och i Europa. Specifikt undersöker projektet hur utbyggnadstätheten för vindkraft kan förklaras av väderförhållanden, allmänhetens attityder och kvaliteten på politiska institutioner.

Projektet koordineras av Göteborgs Universitet och finansieras med 15 149 180 kronor.

Ansvarsfull och anpassningsbar realisering av sociotekniska bioenergisystem med avskiljning och lagring av koldioxid

Projektet undersöker hur vilka socio-tekniska barriärer bioenergi med koldioxidavskiljning och lagring (bio-CCS) möter på olika nivåer och styrning i Sverige, EU och inom företag, samt hur man kan bygga kapacitet för att överkomma dessa barriärer.

Tre teman adresseras specifikt; en tekno-ekonomisk utvärdering av teknik för att avskilja koldioxid och stigberoende, vilka kontroverser det finns kring tillförsel av hållbar biomassa och hur bio-CCS kan finansieras.

Projektet koordineras från Linköpings Universitet och finansieras med 11 540 109 kronor.

Framtidens kontrollrum för hållbara elkraftssystem

Med en allt högre del förnybar kraftproduktion blir elkraftssystemet mindre planerbart än tidigare. Detta ställer i sin tur ställer nya krav på kontrollrumsoperatörer att arbeta mer aktivt, fatta snabba beslut och ha en god lägesuppfattning om både elkraftssystemet och omgivande faktorer som exempelvis väderförhållanden.

Projektet ska utveckla kunskap och expertkompetens inom elkraftteknik, människa-maskininteraktion och människans situationsuppfattning och beslutsfattande för att säkerställa ett stabilt och hållbart elkraftssystem.

Projektet koordineras av Kungliga Tekniska Högskolan och finansieras med 14 962 628 kronor.

Datadrivet beslutsstöd och energimodellering som en integrerad del av energiomställningen

Städernas digitalisering skapar en mängd data som kan vara till stor nytta för att styra den urbana energiomställningen. För att kunna använda denna data på ett mer reflekterande och behovsinriktat sätt, som också möjliggör informerade beslut i omställningen till klimatneutrala städer, måste dataanalys och modeller anpassas till användarna.

Projektet undersöker utvecklingen av modelleringsverktyg och hur de kan användas i organisatoriska processer och beslutsfattande.

Projektet koordineras av Linköping Universitet och finanserias med 9 669 777 kronor.