Stöd till projekt som forskar kring framtida digital sårbarhet i det nordiska transmissionsnätet
Forskningsprojektet Resilient Digital Sustainable Energy Transition (REDISET) har fått stöd av Energimyndigheten och Business Finland inom samarbetet NordGrid. REDISET granskar framtidens energisystem, identifierar sårbarhet och utvecklar kriterier för systemdesign och resistens för olika kritiska händelser i det nordiska transmissionsnätet.
Projektet REDISET består av ett konsortium med fyra forskningsorganisationer: Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Forsvarets forskningsinstitutt Norge (FFI), Vasa universitet och The Norwegian Smartgrid Centre, tre transmissionsnätsägare (Statnett, Svenska kraftnät och Fingrid), samt företaget Gambit. Arbetet påbörjas i början av 2022.
Målet med REDISET-projektet kommer att vara att analysera, identifiera och hitta förslag för att mildra eventuella svagheter i den digitala säkerheten och motståndskraften hos ett starkt tvärsektoriellt integrerat digitalt energisystem. Designkriterier ska simuleras och testas baserat på scenarion som inkluderar mänskliga fel, extrema klimathändelser, oväntade produktions-, konsumtions- och transmissionstopp och nya former av digitalt sabotage.
– Energimyndigheten bedömer att vikten av att främja ett nordiskt samarbete och en gemensam resultatspridning är stor i och med att de nordiska länderna har liknande systemutmaningar och att elnät och handel är sammanlänkade. Vi tror också att det behövs mer forskning och utveckling inom det här området för att bibehålla fortsatt hög driftsäkerhet i de nordiska länderna, säger Senja Nordström, handläggare på Energimyndigheten.
Nordisk Energiforsknings pressmeddelande om stödet.
REDISET-projektet är en del av NordGrid-programmet
NordGrid-programmet finansieras av Nordisk Energiforskning i samarbete med Energimyndigheten, Innovation Fund Denmark och Business Finland. NordGrid är ett program för forskning, utveckling och demonstration, som fokuserar på smart transmission av elektricitet.
Framtiden kommer att bära med sig många utmaningar för de nordiska elsystemen – andelen flexibel produktion ökar, samt ökar kostnadsnivån och risken för cyberattacker. Dessa utmaningar är kända i de nordiska länderna och i många fall kan utmaningarna endast övervinnas med gemensamma policyer, rutiner och kontrollsystem.
Denna första nordiska gemensamma utlysning fokuserade på att de sökande skulle undersöka hur framtida digital sårbarhet kan minskas i det nordiska transmissionsnätet.
– Vår långa nordiska tradition av samarbete kring utveckling och drift av infrastruktur och elmarknader är baserad på gemensamma utmaningar och lösningar, men också på en hög nivå av tillit och öppenhet. Det ger en god grund för ett effektivt samarbete när de nordiska länderna skapar gemensamma lösningar för transmission av el, säger Klaus Skytte, vd, Nordisk Energiforskning.