Rätt och säker tid – dyrbar färskvara som behöver skyddas
Har du funderat över hur digitala system i vår vardag är i ständigt behov av att följa tid på det mest korrekta sätt. Exempelvis om du ska handla, överföra pengar, teckna ett elavtal, tända lampan eller bara fylla ditt glas med drickbart kranvatten. En attack mot ett samhällsviktigt system kan både bli dyrt och drabba förtroendet för samhället. I den här artikeln reder vi ut vad säker och robust tid innebär och hur Sverige försöker skydda den.
Många samhällsviktiga verksamheter, exempelvis dricksvattenproduktion och energidistribution, är beroende av säker tid i sina digitala informations- och styrsystem. Säker tid kan definieras som korrekt och spårbar tid och takt, som dessutom är tillförlitlig och robust mot störningar. Det innebär att vi i ett samhälle är överens om tid. Utan den överenskommelsen kan exempelvis inte handel på elmarknaden ske korrekt eller transaktioner på banken genomföras. Störningar kan leda till att dyrbar utrustning förstörs, och orsaka avbrott i samhällsviktiga verksamheter. Följderna kan vara svår att föreställa sig.
Vi har så många olika beroenden i vår vardag som vi inte reflekterar över – som dricksvatten, varma hus, internet och el. Det finns sårbarheter som en medveten aktör skulle kunna utnyttja för att skapa stora problem för energiförsörjningen. Som medborgare inser vi sällan betydelsen av säker tid då vi pratar om att kunna tända sin lampa eller åka tåg. Allt det kan en avsiktlig eller oavsiktlig attack skada, säger Tommy Wahlman, handläggare på robusta energisystem på Energimyndigheten.
Ömsesidigt beroende av elektronisk kommunikation
Inom energisektorn har elförsörjningen ett särskilt beroende till robust och spårbar tid eftersom produktion och förbrukning hela tiden måste vara i balans, varje sekund dygnet runt. Dessutom har elförsörjningen och elektroniska kommunikationer ett ömsesidigt beroende av varandra. Varken produktionen av el eller elmarknadens handelssystem fungerar utan elektroniska kommunikationer och båda är dessutom beroende av robust och spårbar tid.
För övriga energisektorn visar sig behovet främst inom industriella informations- och styrsystem. De är beroende av nätverk och system som används för att styra och övervaka fysiska processer och system i realtid. Några exempel är:
- Storskalig industriell framställning av drivmedel och bränsle.
- Produktion och distribution av fjärrvärme
- Gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet (RAKEL)
Storbritannien rustar för säker och robust tid
För att få ett globalt perspektiv i frågan om säker tid kan blicken riktas mot Storbritannien. Där har man identifierat att ett avbrott av spårbar och robust tid skulle inte bara hota människors liv och hälsa, utan även kosta den brittiska ekonomin uppemot en miljard pund per dygn. Incitamentet för robusthet är därför stort och staten har beslutat att satsa 36 miljoner pund på att bygga ett landbaserat system för produktion och distribution av säker tid över fibernätverk. Detta ses som ett robust alternativ till GNSS (se faktaruta), som är ett radiobaserat system som används för säker tid.
Med tanke på den stora kostnaden som en förlust av tiden skulle föra med sig, är det en ganska billig försäkring för samhället att ha tillgång till robust, säker och spårbar tid via landbaserade klockor, säger juristen Fredrik Olofsson vid Post- och Telestyrelsen.
Hittills har många varit beroende av GPS för korrekt tid, men även det har blivit osäkert. Dels för att noggrannheten inte är tillräcklig, dels för att tekniken för att störa signalen är billig och lättillgänglig.
Sveriges lösning för en säker tid
Post- och Telestyrelsen (PTS) redovisade i ett regeringsuppdrag i december 2020 sin bedömning, Den visade att det inte finns några hinder för att tillgängliggöra det svenska systemet för robust, spårbar tid och frekvens till företag inom bland annat energisektorn. Hittills har det svenska systemet erbjudits för telekomoperatörerna. Tjänsten som nu är tänkt att anpassas för energisektorn ska bidra till ett robustare system och drivs av företaget Netnod på uppdrag av PTS.
För 15 år sen började vi se riktiga problem i samhället just för att klockor gick olika. Och för bara fem år sedan började vi se problem i eldistribution. Målet är att kunna hantera mycket ovanliga situationer, men ändå sådana som man trots allt måste räkna med. Som att energidistribution kollapsar totalt och måste startas om, eller att GPS inte längre kan användas, säger Patrik Fältström, teknik- och säkerhetsskyddschef på Netnod.
Den långsiktiga effekten om många energibolag ansluter sig till den tänkta tjänsten är att många existerande gamla osäkra uppkopplingar och system byggs bort – samtidigt som det erbjuds en pålitligare tjänst och en säkrare energisektor.
