Förslag till nationell strategi för fossilfri vätgas
Det är bråttom att begränsa klimatförändringarna och kärnan till att lyckas är att fasa ut användningen av fossila bränslen i tid. I det arbetet kommer fossilfri vätgas, elektrobränslen och ammoniak spela en central roll för flera samhällssektorer. Nu finns ett förslag till en nationell strategi.
Bild: Mostphotos
Senast 2045, fem år före EU, ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser för att därefter uppnå negativa utsläpp. I den målsättningen kommer vätgas få en viktig roll, speciellt inom industrisektorn där vätgas kan lösa problem där annan teknik går bet. Satsningar som i sin tur kan påverka andra sektorer som transport genom sektorsintegration.
Strategin stakar ut vägen för vätgas i omställningen
I arbetet med strategin har olika hinder analyserats för att peka ut effektiva insatser som staten kan vidta. Eftersom utvecklingen för vätgas går snabbt har vi i strategin prioriterat åtgärder som kan genomföras de närmaste fem åren.
– Strategin ska sätta en riktning som kan vara gemensam för stat och näringsliv. Den ska också göra tydligt vilka förutsättningar som behöver komma på plats för att vi ska kunna nyttja den potential som användningen av vätgas och elektrobränslen bjuder, säger Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén.
Strategin sätter konkreta mål till såväl 2030 som 2045. Den identifierar även ett antal viktiga åtgärder och initiativ att genomföra för en positiv vätgasutveckling, bland annat att utreda behoven av ytterligare styrmedel som minskar kostnadsgapet mellan fossilfri- och fossil vätgas och att etablera en plattform för systematisk dialog mellan företag, branschorganisationer och offentliga aktörer.
Utbyggd elektrolysörkapacitet till 2030 och 2045
Energimyndigheten föreslår två planeringsmål för elektrolysörkapacitet. Målet till 2030 är att skapa förutsättningar för 5 GW (el) elektrolysörkapacitet och ytterligare 10 GW (el) elektrolysörkapacitet till 2045, totalt 15 GW. Genom planeringsmålen blir det tydligt vilken mängd vätgas, och därmed elektrolysörkapacitet, som krävs för att ta tillvara de möjligheter till fossilfrihet som finns.
Kapacitet i enlighet med de föreslagna målen innebär ett ökat elbehov mellan cirka 60 till 126 TWh per år. Vilket kan leda till utsläppsminskningar på 1,5–3 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2ekv) till 2030, motsvarande 3–6 procent av Sveriges totala utsläpp idag och totalt 7–15 miljoner ton till 2045, motsvarande 15–30 procent av Sveriges totala utsläpp idag.
Stor potential med vätgas
Vätgas och elektrobränslen kan användas som insatsvara och som bränsle i industrins processer och inom flera delar av transportsektorn. Vätgaslager kan på sikt bidra till att balansera ett elsystem bestående av allt mer intermittent/variabel elproduktion.
– Att skapa förutsättningar för ökad användning av vätgas och elektrobränslen är att skapa förutsättningar för omställningen till ett fossilfritt samhälle. I det är dialog med olika aktörer i samhället viktigt, privata som offentliga, säger Mattias Eriksson, projektledare för strategiarbetet på Energimyndigheten.
Strategi och underlagsrapport finns att hämta i Energimyndighetens webbshop:
Förslag till Sveriges nationella strategi för vätgas, elektrobränslen och ammoniak (ER 2021:34)
Fakta om elektrolysörkapacitet
Fossilfri vätgas produceras genom att vatten spjälkas till delar vätgas och syrgas med hjälp av fossilfri el. Med elektrolysörkapacitet avses den eleffekt elektrolysörerna kräver för att producera en viss mängd vätgas under en viss tid. Räkneexempel: 1 GW (el) ger 164 000 ton vätgas under en driftstid på 8 400 timmar med 65 procent elektrolysörverkningsgrad.
