Kortsiktsprognos: Minskad energianvändning 2020 till följd av covid-19
Under 2020 väntas energianvändningen bli lägre än vanligt. Till stor del beror det på effekter av covid-19 som lett till att energianvändningen minskar inom främst transporter och industri. Däremot fortsätter elproduktionen från vind och sol öka stort fram till 2023. Det visar Energimyndighetens kortsiktsprognos för perioden 2019–2023.
I kortsiktsprognosen som Energimyndigheten nu publicerar bedöms energianvändning och energitillförsel fram till 2023.
– I den här prognosomgången har vi fått ta extra hänsyn till den pågående covid-19-pandemi som råder i världen sedan våren 2020. Pandemin påverkar flera olika delar av energisystemet, och en rad antaganden har behövts göras kring detta, säger Elin Grahn, analytiker på Energimyndigheten.
I rapporten finns en bilaga med en fördjupad analys av covid-19-pandemins effekter på energisystemet och dess aktörer, samt framtida osäkerheter och risker. Eftersom det är mycket som är osäkert kring hur situationen i omvärlden kommer utvecklas under de kommande åren, är denna prognos förknippad med ovanligt stora osäkerheter.
Minskad energianvändning 2020
Enlig prognosen minskar den totala tillförseln och användningen av energi i Sverige från 556 till 525 terawattimmar (TWh) mellan 2018 och 2023. Det beror främst på att kärnkraften minskar och därmed minskar också de stora energiförluster som uppstår vid kärnkraftens elproduktion. 2020 väntas den totala energianvändningen sjunka till 508 TWh. Huvudorsaken är effekter av covid-19 som lett till minskad energianvändning, framför allt inom transporter och industri.
Sveriges totala energianvändning 2018, samt prognos för åren 2019–2023, TWh
Vindkraft och solel ökar
Enligt prognosen ökar vindkraften kraftigt de kommande åren, från 20 TWh 2019 till 43 TWh 2023. En effekt av pandemin är att det skulle kunna bli förseningar i vindkraftens utbyggnad, och att utbyggnadstakten därmed saktas ner något. Solel ökar också kraftigt, om än från låga nivåer. Bedömningen är att solel kommer att öka från 0,4 TWh 2018 till 3,0 TWh 2023, vilket innebär att den väntas växa snabbare än Energimyndigheten bedömt i tidigare prognoser.
Prognosen pekar på en lägre elproduktion från kärnkraft under 2020 bland annat på grund av låga elpriser, som i sin tur är påverkad av en lägre efterfrågan på el som covid-19 bidrar till.
Luftfarten drabbas hårdast inom transportsektorn
Energianvändningen inom inrikes transporter väntas minska från 84 TWh 2018 till 74 TWh 2020 och återhämtar sig därefter till knappt 83 TWh 2023. I transportsektorn visar prognosen en minskning av transporter för alla trafikslag på grund av covid-19, främst under 2020 och 2021. Störst påverkan procentuellt sett väntas ske inom luftfarten. Elanvändningen inom vägtransporter ökar enligt prognosen kraftigt fram till 2023, om än från låga nivåer.
Industrisektorns energianvändning bedöms minska från 141 TWh 2018 till 134 TWh 2020. Det beror till största del på minskad användning av el och biobränsle till följd av covid-19. Största nedgången väntas inom verkstadsindustrin. Energianvändningen ökar sedan succesivt till 142 TWh 2023.
Inom sektorn bostäder och service prognostiseras ingen påverkan av covid-19 för sektorn som helhet, men vi kan i nuläget inte se om energianvändningen har omfördelats inom sektorn. Energianvändningen väntas minska marginellt och hamna på knappt 147 TWh år 2023.
