Så ska Gotland ta täten i energiomställningen
Ett energicentrum på Gotland, en lokal flexibel elmarknad och demoprojekt av solceller i flerbostadshus. Det är några av de åtgärder som Energimyndigheten föreslår för Gotland, som utsetts till pilotlän att gå före resten av Sverige i energiomställningen. Bakgrunden är att Sverige behöver skruva upp tempot i omställningen för att nå de energi- och klimatmål som riksdagen satt upp.
Energimyndigheten har i en tidigare förstudie bedömt att Gotland har förutsättningar att ställa om till ett hållbart energisystem och bli en pilot som visar att det går att nå energi- och klimatmålen. Men precis som för övriga regioner finns det utmaningar på Gotland för att nå dessa mål. Tillsammans med samverkansparter presenterar Energimyndigheten nu en färdplan för hur Gotland ska kunna bli en pilot för energiomställning. Inom färdplanen finns sju åtgärdsområden:
- Lokal förankring
- Flexibelt och robust elsystem
- Klimatsmart industri
- Transporter
- Resurseffektiv bebyggelse
- Areella näringar
- Trygg energiförsörjning och beredskapsfrågor
– Vi har tagit fram åtgärdsförslag utifrån de utmaningar som finns inom energisektorn på Gotland. Åtgärderna ska kunna fungera för hela landet och bidra till ökad försörjningstrygghet, minskade utsläpp av växthusgaser, ökad andel förnybar elproduktion, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Vi har bedömt alla åtgärdsförslag utifrån Gotlands strategiska roll för Sverige och ökade krav på robustare energisystem i både fredstid och vid höjd beredskap, säger Energimyndighetens projektledare Mattias Eriksson.
Den viktigaste nyckeln till framgångsrik omställning ligger i ett nära och långsiktigt samarbete mellan alla som är aktiva och verksamma på Gotland, det vill säga boende, föreningar, företag, offentliga organisationer och besökare. Omställningen kommer också att kräva finansiell stöttning för att Gotland ska ställa om snabbare än övriga Sverige.
– Redan idag genomförs många bra projekt på Gotland som bidrar till ett hållbart energisystem, men färdplanen och dess åtgärder ska göra det möjligt att öka omställningstakten. Vi kommer att följa upp åtgärderna och resultaten vartannat år, och om vi ser behov av det så kommer vi att föreslå kompletterande åtgärder. Förhoppningen är att åtgärderna på Gotland ska ge lärdomar och inspiration för såväl övriga regioner i landet som utanför Sveriges gränser, säger biträdande projektledare Katarina Händel.
Bakgrund
Energimyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att verka för att Gotland ska vara ett pilotområde som går före i omställningen till ett hållbart energisystem, utifrån energipolitikens tre grundpelare: försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Med ett hållbart energisystem menas ett samhälle där vi endast använder oss av förnybara energikällor och minimerar utsläppen av växthusgaser.
Åtgärderna i färdplanen ska bidra till den omställning av energisystemet som är nödvändig för att nå de långsiktiga energi- och klimatmålen. Visionen är att skapa en regionalt sammanhållen arena på Gotland där teknik, affärsmodeller och regelverk prövas. Denna arena är öppen för alla aktörer, och i detta samarbetsprojekt är allas insatser värdefulla.
Färdplanen är framtagen i samverkan med Länsstyrelsen i Gotlands län, Region Gotland, Energimarknadsinspektionen, Affärsverket Svenska Kraftnät och Försvarsmakten. I arbetet med färdplanen har dessutom dialog skett med många aktörer som har sitt säte eller på annat sätt verkar eller är intresserade av att verka på Gotland, såsom privatpersoner, företagare och ideella och offentliga organisationer.
De av Sveriges energi- och klimatmål som färdplanen siktar mot:
- Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp
- År 2040 ska Sverige ha 100 procent förnybar elproduktion.
- År 2030 ska Sverige ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005, uttryckt i termer av tillförd energi i relation till bruttonationalprodukten (BNP).
- Utsläppen från inrikes transporter, utom inrikes flyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010.