Så kan 100 procent förnybar elproduktion se ut

– Här handlar det om att hela samhället behöver arbeta tillsammans för att överbrygga hinder och möjliggöra investeringar, säger Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén. Vi ser därför ett behov av att göra en handlingsplan i bred dialog med berörda aktörer så att vi får en gemensam syn på de utmaningar som omställningen innebär.

Med bakgrund i att Sverige har ett energipolitiskt mål om ett 100 procent förnybart elsystem till 2040, har Energimyndigheten tagit fram fem scenarier för hur ett sådant elsystem skulle kunna se ut. Analysen visar att det är fullt möjligt för marknaden att ta oss till ett fungerande 100 procent förnybart elsystem på 2040-talet. Sverige har stor potential för både flexibilitet och billig förnybar el, men en grundläggande förutsättning för ett fungerande och kostnadseffektivt elsystem är att låta elprissignalerna nå fram.

– Analysen visar på en mycket större variation i elpriser i framtiden vilket kommer att ge ökad lönsamhet för elproduktion, elanvändning och annan flexibilitet som bidrar till ett välfungerande elsystem, säger Martin Johansson, analytiker på Energimyndigheten. Men vi måste se till att elprissignalerna också når fram till rätt aktörer och att marknadsplatser och regelverk är anpassade även för nya aktörer och lösningar.

Men det räcker inte med en fungerande elmarknad. Det måste också finnas möjlighet att bygga både ny elproduktion och elnät samt frigöra och investera i flexibilitet. Dessutom finns en ökad risk för effektbrist, särskilt vid låg elproduktion från vindkraft, om det blåser dåligt under flera dagar i följd.

Fem scenarier visar på utmaningar för olika vägar framåt

Energimyndigheten har tagit fram ett antal scenarier som fokuserar på drivkrafter som finns i samhället idag. De fem scenarier som är analyserade i rapporten är:

• Vindscenarier:
  • Landbaserad, jämt spridd över landet
  • Landbaserad, fokus norra Sverige
  • Havsbaserad, fokus södra Sverige
• Solscenario
• Kraftvärmescenario

Det av scenarierna som har störst sannolikhet att byggas ut på marknadsmässiga grunder är med mest landbaserad vindkraft jämnt spridd över Sverige. Det är också extra viktigt att få till elproduktion i elområde 3. Där kan man tillvara på den mest lönsamma potentialen av förnybar el och få till elproduktion där det finns mest elanvändning – samtidigt som man bättre nyttjar den redan välutbyggda infrastrukturen.

I rapporten konstateras också att både vattenkraften och kraftvärmen behöver värnas. Det bästa vore om det sistnämnda kunde producera något mer än idag.

–Det kommer att hända mycket de närmaste 20–30 åren och vi måste ha de övergripande politiska målen i fokus, säger Martin Johansson och fortsätter: Vi behöver främja förnybar el och flexibilitet på ett generellt plan, och vi måste ta till vara på möjligheten till synergieffekter. Vi vill inte fastna i ett specifikt teknikspår eller föreslå nya produktionsstöd, utan det kan finnas många lösningar på samma utmaning. 

Bakgrund

Energimyndighetens egeninitierade rapport som släpps idag är den andra och sista delen av två. I den här rapporten har Energimyndigheten tagit fram fem scenarier för ett 100 procent förnybart elsystem på 2040-talet, och analyserat dess utmaningar och möjligheter. Syftet är att bredda diskussionen om hur vårt elsystem kan se ut i framtiden, och sätta fokus på de utmaningar som har högst prioritet.

Precis som i förra rapporten vill Energimyndigheten belysa att elsystemet går igenom en stor förändring eftersom en stor del av elproduktionen måste ersättas med ny, samtidigt som vi ser en förändring av elanvändningen med ökad elektrifiering, digitalisering och automatisering. Om 20–30 år kommer elsystemet att se annorlunda ut än vad det gör idag och det kommer att krävas mycket investeringar oavsett väg framåt. Det är därför viktigt att vi arbetar för att omställningen sker kostnadseffektivt och att elsystemet fortsätter att fungera väl, och i rapporten ges förslag på ett antal prioriterade åtgärder.