Riksintressen energiproduktion-värmekraft

Energimyndigheten ansvarar för att ange riksintresseområden för energiproduktion. Sådana områden ska vara särskilt lämpliga för energidistribution och energiproduktion sett ur ett nationellt perspektiv. 

Det handlar bland annat om storskaliga anläggningar som kan producera stora mängder energi eller effekt men också anläggningar som kan bidra med balans och reglerkrav, eller som behövs i områden där energikonsumtionen är stor.

Kraftvärmeanläggning i Enköping.

Foto: Per Westergård. Exempel på kraftvärmeanläggning.

Det finns idag åtta riksintressen för energiproduktion-värmekraft:

  • Barsebäck, Kävlinge 
  • Brofjorden, Lysekil 
  • Forsmark, Östhammar
  • Malmö hamn (Öresundsverket), Malmö 
  • Oskarshamn, Oskarshamn 
  • Ringhals-Väröhalvön, Varberg
  • Stenungsund, Stenungsund
  • Sternö-Stillerydshamnen, Karlshamn

Kriterier för riksintresse för energiproduktion

Energimyndigheten har använt följande kriterier vid urval och utpekande av riksintresse för energiproduktion-värmekraft:

Ska-krav

  • Riksintressen för energiproduktion utgörs av ett mark- och/eller vattenområde eller en anläggning som möjliggör för stor energi- och/eller effekttillförsel,
  • Mark- och/eller vattenområdet innebär ett strategiskt läge för energiomvandling,
  • Mark- och/eller vattenområdet har stor betydelse för försörjningstryggheten.

Bör-krav

  • Mark- och/eller vattenområdet eller anläggningen är särskilt viktig för balans- och reglerkraft och bidrar till flexibilitet och robusthet för energisystemet som helhet.
  • Till angivet mark- och/eller vattenområde finns tillgång till kraftöverföring och/eller utlandsförbindelse.
  • Mark- och/eller vattenområdet möjliggör för omställning till ett förnybart energisystem.

För att vara av riksintresse ska samtliga ska-krav vara uppfyllda och minst ett av bör-kraven.