Nu laddar vi för en flytande framtid
Eldrivna bilar och lastbilar i all ära, men det är lätt att glömma att även sjöfarten står för en stor del av koldioxidutsläppen. Men vad gör man om sträckan är för lång för att fartyget ska kunna drivas med el hela vägen? Jo, man undersöker möjligheten att elektrifiera allt annat ombord.
Delelektrifiering av hjälpsystemet
Gotlandsfärjorna skeppar ungefär två miljoner människor över Östersjön varje år. I dagsläget drivs de på naturgas, men genom att utrusta fartygen med batteribanker med laddbara batterier skulle det vara möjligt att minska utsläppen avsevärt. Det är dessutom ett bra sätt att nyttja lokala resurser i form av energi från de gotländska solcellsparkerna.
- Tanken är att elektrifiera det så kallade hjälpsystemet, eftersom det ännu inte är möjligt att driva hela sträckan på el. Både energi- och effektbehoven är ju enorma. Istället vill vi alltså se om det skulle gå att låta sådant som restaurang, uppvärmning och fläktsystemet gå på el. I princip allt utom framdrift, skulle man kunna säga, förklarar Ann Segerborg-Fick, projektledare.
Förstudie för att bygga upp kunskap
Projektet är alltså en förstudie, där man vill undersöka om det går att ersätta fartygets generatorer med laddbara batterier och på så sätt göra det till ett labbhybridfartyg. Tanken är då att ladda batterierna med solel när fartyget lägger till i hamnen. Därefter använder man en teknisk lösning med energilager och laddare samt ett styrsystem.
- Tekniken är på sätt och vis fortfarande i sin linda, än så länge. Men det går undan. Och det är därför den här typen av projekt behövs. Det handlar om kompetensförsörjning, helt enkelt. Vi bygger upp en bank av kunskap.
Beräkningsmodeller och scenarier
- På resan mot att elektrifiera samhället är det här ett viktigt steg. För nästa fas handlar förstås om att implementera förändringarna, men den ligger fortfarande några år bort. Förstudier som denna är jätteviktiga, eftersom de öppnar upp för nya möjligheter.
Inom ramarna för förstudien gör man i projektgruppen beräkningsmodeller för att se hur mycket energi som kommer att behövas och vad det kommer att kosta. Är det värt det? Måste man hitta sätt att sänka koldioxidhalterna ytterligare? Finns det mer kostnadseffektiva lösningar? De jobbar dessutom med olika tänkbara scenarier.
- Tack vare att vi har god tillgång till data blir scenarioarbetet enklare. För det finns ju mängder av saker att ta hänsyn till. Säg att vi ska ersätta 10 procent av färjans totala energianvändning med el. Då behöver vi ju räkna på hur mycket energi som krävs för det. Och om vi ska ladda batterierna när färjan lägger till, hur ser elkopplingarna ut i hamnen?
Hårt jobb och stort engagemang
- Men precis som i alla projekt har det funnits hinder längs vägen. Ibland har det känts som att man inte ska komma vidare. Då har jag varit glad att vi har kunnat hitta stöd i varandra, alla har varit väldigt engagerade och jobbat hårt, säger Ann.
Om projektgruppen
I projektgruppen ingår Rederi Gotland (Gotland Tech Development), ABB, Helios Nordic Energy och Ecoloop. Förstudien kommer att pågå fram till och med december 2022.
