Mål inom klimat, miljö och energi

En kommuns energiplan har en påverkan på och behöver förhålla sig till globala, nationella och regionala målsättningar inom klimat, miljö och energi.

Vindkraftverk

Foto: Hans Berggren/Energimyndigheten

Energisystemet är inte avgränsat till den enskilda kommunen. I sitt arbete med energiplanering behöver kommunen därför förhålla sig till de mål som kopplar till energifrågorna. Det kan även vara motiverat att kommunen formulerar egna mål på området.

 

+

Globala mål: Agenda 2030

Agenda 2030 innehåller 17 globala mål för hållbar utveckling av vilka flera direkt eller indirekt kopplar till energiarbetet:

  • Mål 7 - Hållbar energi för alla. Det handlar om att säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern förnybar energi.
  • Mål 9 - Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
  • Mål 11 - Hållbara städer och samhällen
  • Mål 13 - Bekämpa klimatförändringar

Om globala målen, globalamalen.se

+

Mål inom EU

Inom EU finns mål gällande klimat, energi och energieffektivisering som kopplar till arbetet med energiplanering.

Klimat och energi

EU har flera ambitiösa mål inom området. De tre viktigaste målen är:

  • Att minska klimatutsläppen med 55 % till år 2030 jämfört med 1990 års nivåer
  • Att minska energianvändningen med 11,7 % till 2030 jämfört med prognoserna
  • Att 42,5 % av energianvändningen ska komma från förnybara resurser år 2030
  • Klimatneutralt EU senast år 2050

Energieffektivisering

Den 10 oktober 2023 trädde EU:s reviderade direktiv om energieffektivitet i kraft. I direktivet finns flera artiklar som kopplar till det kommunala arbetet med energiplanering. Offentlig sektor ska exempelvis vara föregångare och har ett energibesparingskrav på 1,9 procent årligen (undantaget kommuner med mindre än 5000 invånare).

+

Nationella mål

Energi

Det övergripande målet för energipolitiken är att den svenska energipolitiken ska bygga på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU. Politiken syftar till att förena försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet.

Riksdagen har beslutat om energipolitiska mål kopplade till 2030 och 2040:

  • Sverige ska år 2030 ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005. Målet uttrycks i termer av tillförd energi i relation till bruttonationalprodukten (BNP).
  • Målet för elproduktionens sammansättning år 2040 är 100 procent fossilfri elproduktion.

Riksdagen har även beslutat om ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål för elsystemet:

  • Planeringen av det svenska elsystemet ska ge förutsättningar för att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och att möjliggöra den gröna omställningen.
  • Det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt. Omotiverade hinder i elsystemet ska undanröjas för att skapa förutsättningar för en effektiv marknad som främjar konkurrenskraftiga priser.

Miljö och klimat

Miljömålssystemet består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt ett antal etappmål inom områdena avfall, biologisk mångfald, farliga ämnen, hållbar stadsutveckling, luftföroreningar och klimat.

Generationsmålet är formulerat enligt följande:
”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”

Det långsiktiga klimatmålet är ett av miljömålen och formulerat enligt följande:
Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Målet innebär att utsläppen av växthusgaser från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre senast år 2045 än utsläppen år 1990.

Etappmålen är följande:

  • Utsläppen år 2030 bör vara 63 procent lägre än utsläppen år 1990.
  • Utsläppen år 2040 bör vara 75 procent lägre än utsläppen år 1990.

Utsläpp av växthusgaser som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter är inte inkluderade i etappmålen. Etappmålen omfattar inte utsläpp och upptag i markanvändningssektorn.

Det finns även ett etappmål för inrikes transporter där utsläppen från dessa, förutom inrikesflyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. 

Andra miljömål som kopplar till energiplanering är God bebyggd miljö och Frisk luft.

Sveriges miljömål, sverigesmiljoval.se

+

Regionala mål och kommunala mål

I vissa fall finns regionala eller kommunala mål avseende energi och klimat, ibland även för miljö, med en högre ambitionsnivå än de nationella målen.

Länsstyrelserna leder arbetet med att ta fram regionala energi- och klimatstrategier, där regionala energi- och klimatmål brukar finnas formulerade. Länsstyrelserna gör även årlig uppföljning på miljömålen.

Regionala energi- och klimatstrategier, Länsstyrelserna

För kommunens del kan en möjlighet vara att ha etappmål för energi, klimat och miljö som avser 2030, 2035, 2040 och så vidare. Kommunen kan sedan följa utvecklingen och revidera sina åtgärder utifrån möjligheten till måluppfyllnad. Det är viktigt att inte bara sätta upp mål utan det bör finnas åtgärder kopplade till målen, med tydliga roller, så att målen kan uppnås.