Värme och kyla

Energianvändningen för värme och kyla är betydande och möjligheten att effektivisera och öka andelen förnybart i sektorn bör ingå i energiplaneringen.

Uppvärmning av bostäder och lokaler är nödvändigt på våra breddgrader och samhällskritiskt för en fungerande vardag i många verksamheter. Även möjligheten att kyla byggnader och processer kan bli mer efterfrågat som en följd av ett varmare klimat.

Ägardirektiv för kommunala energibolag är ett effektivt sätt för en kommun att möjliggöra investeringar i värme- och kylaproduktion, men även annan produktion. Exempelvis kan alltför höga avkastningskrav förhindra önskade nyinvesteringar.

Beredskap vid störningar av uppvärmning

Om det i samhället finns flera olika uppvärmningsformer kan det bidra till mer motståndskraft. Hushåll som värms med el påverkas exempelvis inte vid störningar i fjärrvärmen. Hushåll som har alternativa eller kompletterande uppvärmningsformer, exempelvis eloberoende braskaminer, påverkas inte lika mycket vid ett elavbrott eller ett avbrott i fjärrvärmen som de som saknar sådana.
Störst inverkningar på uppvärmningen av bostäder och lokaler bedöms längre och omfattande elavbrott ha, eftersom de slår mot både den vattenburna fjärrvärmen och olika elektriska uppvärmningsformer. Även andra vattenburna värmesystem kan påverkas vid elavbrott eftersom systemen ofta förutsätter elektriska pumpar för att varmvattnet ska cirkulera. Sådana system som kompletteras med reservkraft kan ur beredskapssynpunkt vara mer uthålliga än andra uppvärmningsformer – det vill säga så länge det går att säkerställa bränsle till både värmepannorna och reservkraften.

Fjärr- och kraftvärmen har en viktig roll i det svenska energisystemet. Med sina tekniska egenskaper bidrar fjärr- och kraftvärmen med el och energi då användningen är som störst, med systemtjänster och lokal nytta i städer och även med ett resurseffektivt tillvaratagande av restprodukter från industri och avfall.
Att låta fjärrvärmen – och även fjärrkylan – ta en större roll för inomhusklimatet i våra bostäder och kontor, men även som energikälla i industriella processer, kan vara en möjlighet att avlasta elsystemet. Ett annat mervärde med fjärrvärme är att det skapar förutsättningar för ökad kraftvärmeproduktion, som dessutom korrelerar både geografiskt och säsongsmässigt med elbehovet.

Fjärrvärme är den dominerande uppvärmningsformen för flerbostadshus och lokaler samt den tredje mest förekommande uppvärmningsformen för småhus. Störningar och avbrott i värmeleveranserna vid kallt väder skulle snabbt kunna leda till allvarliga konsekvenser för stora delar av samhället om krishanteringsförmågan skulle brista.

Många gånger ägs fjärrvärmen av kommunala energibolag. Det är viktigt att involvera berörda aktörer i energiplaneringen för att diskutera fjärrvärmens roll och möjligheter i omställningen.

Förslag till en fjärrvärme och kraftvärmestrategi

Behovet av kyla ökar vid ett föränderligt klimat med ökade värmeböljor. Fjärrkyla finns i hela Sverige men framför allt i tätbebyggda områden. En tredjedel av Europas fjärrkylanät finns i Sverige och kylan hämtas ofta från vattentäkt.

Vid värmebölja kan kommunen inrätta så kallade trygghetspunkter för var man kan komma och kyla ner sig.

Rapport: Kartläggning av kylamarknaden (pdf), Värmemarknad Sverige

En värmepump hämtar värme från marken, berggrunden, vattnet i en sjö eller från luften. Även om denna källa, till exempel berggrunden, är kallare än inomhusluften så gör ändå mekanismen i värmepumpen att en viss mängd värmeenergi utvinns från den kallare källan. Men det förutsätter att man tillför en mindre mängd el för att driva processen.

Att byta till värmepump från elpanna eller direktverkande el minskar generellt behovet av el betydligt.

Värme och kyla

Beredskap vid störningar av uppvärmning

Fjärrvärme

Fjärrkyla

Värmepumpar