Planera för elproduktion

Vattenkraftens roll i det framtida elsystemet behöver värnas och vidareutvecklas. Omprövning av miljötillstånd för befintlig vattenkraft pågår och kommer att pågå i många år. Vid omprövningen behöver hänsyn tas till de viktiga förmågor som vattenkraften har för elsystemet. Befintlig vattenkraft behöver även vidareutvecklas genom ökad möjlighet till flexibilitet och effekthöjningar.

Omprövningen är ett långsiktigt arbete där olika områden omprövas fram till år 2040. För kommuner i södra halvan av Sverige är det viktigt att ha med sig att kraftverksägare kan välja utrivning av småskaliga kraftverk, vilket har påverkan i det lokala perspektivet. Samtidigt har klimatförändringarna långsiktig påverkan på vattenkraften. Ökad nederbörd kan innebära att elproduktion från vattenkraft kan öka som en följd av klimatförändringar. Även vattenkraftens produktionsmönster kan komma att påverkas av förändrad mängd nederbörd och tidpunkt för snösmältning. Här är även risken för översvämningar en viktig fråga för den kommunala planeringen eftersom utrivning av dammar och förändrad nederbörd kan öka den risken.

I och med att konventionella kärnkraftsanläggningar lokaliseras till ett fåtal specifika platser så behöver kommuner i allmänhet inte planera för kärnkraft. För ett begränsat antal kommuner kan dock frågan bli aktuell. Sedan 2023 finns en lagändring som gör att det blir tillåtet med nya reaktorer på andra platser än vid kärnkraftverken i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn.

Små modulära reaktorer (SMR) är en möjlighet att i mindre skala producera el och fjärrvärme. Detta förutsätter att det sker en del regelmässiga förändringar. Lokaliseringen av nya reaktorer kan bli mer flexibel med SMR-teknik. Till följd av den mindre storleken och den lägre effekten skulle de kunna lämpa sig att installeras på fler platser än storskaliga konventionella reaktorer.

El från vindkraft utgör en allt större andel av Sveriges elproduktion. Samtidigt finns det hinder och utmaningar kopplade till en storskalig utbyggnad av vindkraft, främst när det gäller konflikter med andra intressen om markanvändning. Dessutom innebär nuvarande utformning av kommunal tillstyrkan, där en kommun kan välja att ändra sitt beslut fram till dess att tillståndet vunnit laga kraft, stor osäkerhet för den tillståndssökande.

Ny elproduktion från vindkraft kan vara en förutsättning för att behålla befintlig industri eller attrahera nya företagsetableringar i en kommun eller i en region. Därmed bör kommunalt veto inte användas godtyckligt vid beslut om nya vindkraftsetableringar.

Styrning av vindkraftsetableringar

Kommunen kan underlätta styrningen av vindkraftsetableringar till de mest lämpliga platserna i energiplanen eller i en vindbruksplan. Viktiga parametrar om vad som är lämpliga områden är vindförhållanden, möjligheter till anslutning till elnät och möjlighet till samexistens med annan markanvändning och verksamheter. Planen ska vara vägledande för beslut i frågor som rör vindkraftens användning av mark- och vattenområden. Den bör redovisa möjliga områden för vindbruk men även visa vilka områden som är olämpliga. Planen bör också ange riktlinjer för bygglovs- och tillståndsprocesser och innehålla en miljökonsekvensbeskrivning.

För att skapa rimliga krav för vindkraftsprojektörerna bör kommunerna undvika egna, lokala krav avseende exempelvis buller. Naturvårdsverket har en vägledning om buller från vindkraft.

Vägledning om buller från vindkraftverk (pdf), Naturvårdsverket

Regional planering

Förutsättningarna för att bygga ut vindkraft kan även studeras ur ett regionalt perspektiv. Utbyggnad av vindkraft påverkar på olika sätt och i varierande grad en rad olika intressen och faktorer. Som stöd för att hantera detta har Energimyndigheten och Naturvårdsverket tagit fram ett antal tematiska planeringsunderlag för det regionala analysarbetet.

Nationell strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad, Naturvårdsverket

För den här typen av regionala analyser kan det finnas möjlighet till finansiering/medfinansiering från Energimyndigheten, Tillväxtverket eller andra aktörer.

Havsbaserad vindkraft har en mycket stor potential i Sverige, som är nästintill outnyttjad. Likt vindkraft på land finns det många projekt under utveckling. En realisering av en stor andel av dessa projekt har potential att bidra med stora volymer ny elproduktion redan till år 2030, inte minst i södra Sverige.

I de delar av Sverige där efterfrågan på el överstiger eller förväntas överstiga den mängd el som produceras inom elområdet finns goda skäl att studera möjligheterna till utbyggd havsbaserad vindkraft. Havsbaserad vindkraft har en högre produktionskostnad för el än landbaserad vindkraft men producerar i gengäld mer el över en tidsperiod.

Havsplanering

Havsplanerna vägleder om vilken eller vilka användningar som har företräde och vilken anpassning som behövs. Ibland behöver lösningar för samexistens hittas mellan utbyggd vindkraft och intressen som rör exempelvis försvar eller sjöfart, vilket kan vara utmanande att åstadkomma ur ett mer avgränsat lokalt perspektiv då sådana lösningar ofta förutsätter ett större helhetsgrepp inom större, regionala, havsområden.

Energiutvinning i havsplanerna

Kommunens översiktsplan ska inkludera territorialhavet. För att bygga vindkraftverk i vattenområden inom territorialhavet krävs tillstånd för miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet enligt miljöbalken samt kommunens tillstyrkan. I det yttersta havsområdet, Sveriges ekonomiska zon, krävs regeringens tillstånd för att etablera havsbaserad vindkraft. Sådana projekt kan även beröra en kommun i och med den elkabel som går in till land från vindkraftsparken. Det finns även idéer om att producera vätgas vid havsbaserade vindkraftparker och transportera vätgasen till land i ledningar.

Klicka på bilden för att göra den större. Illustrationen visar överlapp mellan planer kopplat till havsplanering. Illustration: Havs- och vattenmyndigheten

Kommunal, regional och nationell havsplanering, Boverket

Havsplanering, Havs- och vattenmyndigheten

Fördelar med kraftvärme och fjärrvärmesystem är att bränslet används effektivt, för både el- och värmeproduktion. Men också att kraftvärmeverk har förmågan att producera mycket el och värme när det behövs som mest, att el och värme produceras lokalt samt att restprodukter från skogs- och massaindustrier och hushållsavfall kan komma till nytta.

I kommuner där kapacitetsbrist i elnätet är ett problem kan kraftvärmen och fjärrvärmesystemet vara extra betydelsefulla. Då finns det i kommunen tillgång till lokal elproduktion samtidigt som fjärrvärmen medför att färre byggnader värms upp med el.

Solenergi kan delas upp i produktion av solel med solceller eller produktion av solvärme med solfångare.

Solel

Elproduktion från sol är i en expansiv fas och det är inte en fråga ”om” solel kommer vara en del av framtidens elproduktion utan snarare i vilken omfattning.
Intresset för solcellsparker på mark har ökat. Det innebär ofta en ändrad markanvändning som gör att målkonflikter kan uppstå, särskilt om parken ska stängslas in. Det finns än så länge ingen praxis gällande avvägningar mellan solelproduktion och jordbruksmark. Det finns också målkonflikter med att placera solceller på kulturhistoriska byggnader. I befintlig bebyggelse finns möjligheter att nyttja stora takytor i mindre känsliga miljöer som industriområden eller ladugårdstak på landsbygder. Detta är frågor som kan uppmärksammas i en energiplan.

Enligt en utredning som Försvarsmakten och Elsäkerhetsverket har gjort så kan vissa typer av solcellsanläggningar störa bland annat militära frekvenser, flygradio, mobiltelefoni, signalspaning, tv samt riks- och lokalradio.

Utredning av elektromagnetiska störningar (pdf), Försvarsmakten

Försvarsmakten önskar möjlighet att yttra sig innan anläggningar uppförs inom påverkansområde för totalförsvarets riksintressen. Dessa områden går att hitta i karttjänsten Vindbrukskollen.

Vindbrukskollen

Solvärme

Småskalig solvärme, till exempel på taket till ett småhus, kan producera en betydande del av värmen och varmvattnet som huset behöver under ett år. Storskalig solvärme har störst konkurrenskraft i mindre fjärrvärmenät med höga marginalkostnader på sommaren. Dessa fjärrvärmenät drivs av förädlade biobränslen, exempelvis pellets.

Behovet av att på en översiktlig nivå styra solparksetableringar till lämpliga platser ökar. Detta kan redovisas antingen i energiplanen eller i en solbruksplan.