Drivmedel

En grundförutsättning för att samhället ska fungera är tillgången till en trygg drivmedelsförsörjning för fordon och reservkraft.

Funktioner som transporter, livsmedelsproduktion och elförsörjning är beroende av fungerande drivmedelsförsörjning, som i sin tur är beroende av el.

Den pågående elektrifieringen inom transportsektorn kommer att minska behovet av flytande drivmedel. Trots det kommer flytande drivmedel att spela en viktig roll i samhället en lång tid framöver. För totalförsvaret kommer det vara viktigt fram till 2050.

Drivmedlens roll vid elektrifiering

El kommer inom en överskådlig framtid varken kunna lagras eller transporteras i tillfredsställande omfattning. Det gäller särskilt anläggningar för reservkraft som använder stora mängder energi och där behovet av uthållighet är stort, och därmed behovet av att kunna lagra drivmedel. Teknik som batterilagring och bränsleceller utvecklas ständigt och kommer med tiden i allt större utsträckning kunna komplettera, och i vissa fall även ersätta, behovet av flytande drivmedel som energibärare.

Fram till dess, men troligtvis även då, kommer flytande drivmedel för fordon och reservkraft att spela en fortsatt viktig roll för samhällets funktionalitet, särskilt ur ett krisberedskaps- och totalförsvarsperspektiv. Det är viktigt att beakta avbrott i försörjningskedjorna när man väljer drivmedel till sin fordons- och maskinflotta. Detta gäller även entreprenörer som kommunen är beroende av.

Reservkraft och beredskapslagring

Samhällsviktig verksamhet är beroende av drivmedel för transporter och för reservkraft. När det gäller reservkraft behövs rätt antal aggregat med rätt kapacitet och ett lager av drivmedel för att kunna hantera längre strömavbrott. Kommunen behöver analysera sin samhällsviktiga verksamhet för att kunna bedöma behov av reservkraftaggregat och volymen drivmedel. Dimensionering ska vara minst tre månaders kris eller krig. Det betyder inte att varje enskild aktör behöver ha lagerhållning eller liknande för minst tre månader, utan det handlar om en samlad förmåga i samhället under denna tid. Varje installation bör ha förmåga att lagra drivmedel för sju dygns drift, och kommunen behöver ha en plan för påfyllnad.

Kommunen behöver analysera sitt transportbehov i samhällsviktig verksamhet för att kunna prioritera vid en bristsituation. Energimyndigheten rekommenderar att ha en blandning av olika drivmedel i sin fordonsflotta för att minska risken för att alla fordon blir stående vid en bristsituation. Om kommunen har en hög andel elfordon ökar behovet av reservkraft för att kunna ladda fordon vid längre elavbrott. För att kunna hantera störningar av drivmedelsleveranser och längre strömavbrott behövs en drivmedelsplan för påfyllnad, lagring och transport. Det är viktigt att veta hur länge olika drivmedel kan lagras och att omsätta det.

Kommuner kan ha avtal för lagerhållning av drivmedel med olika drivmedelsbolag som gäller vid olika typer av kriser och störningar. Under höjd beredskap kan dock statliga myndigheter ta över prioritering och fördelning av lager, vilket betyder att avtalen mellan kommun och drivmedelsbolag inte längre gäller.