Produktion
I detta avsnitt beskriver vi hur kommunen kan planera för eller främja produktion av fossilfri el, värme, kyla och bränslen.
Energiplanen ska enligt lagen bland annat vara en plan för energiproduktion, med en analys av vilken inverkan dessa verksamheter har på miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser.
Mark- och vattenanvändning för energiproduktion
Mark- och vattenanspråk för energiproduktion och energidistribution utgörs av samhällsviktiga anläggningar, funktioner och områden i energisystemet som behövs för energiproduktionsanläggningar samt den tillhörande distributionen. Anspråken utgörs även av områden där förutsättningarna för att omvandla energi är särskilt goda ur ett nationellt perspektiv. Grunden är att mark- och vattenresurser ska användas till vad de är bäst lämpade för i ett långsiktigt hushållningsperspektiv. Vad som utgör särskilt goda förutsättningar beror på typ av energiproduktion. Till exempel kan ett strategiskt läge utgöras av tillgång till hamn, anslutningspunkt till ledningsnät samt tillgång till annan betydelsefull infrastruktur. Att nyttja områden som har de bästa förutsättningarna möjliggör ett hållbart och kostnadseffektivt energisystem med hög försörjningstrygghet.
Enligt 3 kap. 8 § miljöbalken ska mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för energiproduktion så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Områden som är av riksintresse för energiproduktionsanläggningar ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller nyttjandet av anläggningarna.
Om en kommun väger mellan olika intressen när det gäller mark- och vattenanvändning så bör kommunen ta hänsyn till hur vägvalet påverkar möjligheterna att uppnå energi-, klimat- och miljömål. Att exempelvis säga nej till ny elproduktion kan vara ett beslut som försämrar möjligheterna att nå dessa mål.