Flexibelt och robust energisystem

Flexibilitet inom produktion och användning av el och andra energibärare är en viktig komponent i att möjliggöra energiomställningen. Samtidigt kan det bidra till ökad robusthet i elsystemet.

Flexibilitet möjliggör en effektiv användning av energi och är framför allt på kort sikt viktig för att inte begränsa möjligheterna för energiomställningen, elektrifieringen och tillväxt. Ofta kan flexibilitet, likt energieffektivisering, realiseras på kortare tidsskalor än bygg- och tillståndsprocesser för exempelvis ny nätinfrastruktur. Den pågående utvecklingen inom områden som digitalisering, smart styrning och hantering av stora datamängder skapar möjligheter för fler aktörer att tillhandahålla flexibilitet.

Flexibilitet i användning av el eller genom energilager kan förflytta elbehov i tid. På det sättet kan effekttoppar reduceras samt efterfrågan på el flyttas till perioder med överskott. Därmed kan flexibilitet underlätta integrationen av både ny elproduktion samt exempelvis laddinfrastruktur för elfordon.

I kommunal energiplanering kan flexibilitet innebära följande:

  • att kommunen ställer olika typer av krav, till exempel på smart styrning av fastigheter, eller premierar energilager när mark upplåts för laddstationer
  • att ta en kunskapsbyggande och samlande roll, till exempel öka kunskap i olika grupper som näringslivsforum, samla olika aktörer i gemensamma plattformar för att skapa samverkan
  • att utifrån kunskap om förutsättningar/verksamheter i kommunen visa på möjliga flexibilitetslösningar
  • att skapa goda exempel med egna verksamheter, till exempel fastighetsbolag
  • att arbeta med pilotprojekt med olika aktörer i kommunen för att visa på möjligheter, kanske tillsammans med relevanta institut och akademi om möjligheten finns
  • att arbeta genom sitt energi- och/eller nätbolag i den mån det är kommunalt ägt, till exempel genom att ha en lokal flexibilitetsmarknad.

Verktyg för ett robust och flexibelt system

+

Reservkraft

Vid ett elavbrott är det möjligt att hålla i gång samhällsviktig verksamhet om man har planerat den fortsatta driften med reservkraft. Vilka verksamheter som behöver reservkraft identifieras i risk och sårbarhetsanalysarbetet.

Det finns alternativ för både fast och mobil reservkraft och det är verksamhetens behov som avgör vilket alternativ som är lämpligast. Fast installerad reservkraft kan till exempel vara lämplig för lokaler som även i vardagen inrymmer samhällsviktig verksamhet som är extra känslig för störningar eller avbrott i elförsörjningen. För andra lokaler eller byggnader (som utgör potentiella trygghetspunkter) kan mobila reservkraftslösningar vara mer fördelaktigt.

MSB har tagit fram en vägledning för hantering av reservkraftsprocessen.

Reservkraft, MSB

Det kan finnas målkonflikter mellan klimataspekten och beredskapsaspekten. Till exempel när det gäller fossila bränslen för reservkraft. Om det inte är möjligt att använda fossilfri reservkraft uppstår en konflikt mellan beredskap och klimatmål. Ett alternativ kan då vara att klimatkompensera för de utsläpp som uppstår.

+

Energilager

Att lagra energi för att använda den när effektbehovet är större ökar vår motståndskraft och minskar importberoendet av el. Tillgång på energilager kommer vara av stor vikt för försörjningstrygghet i det framtida energisystemet.

Även om merparten av den el som produceras genom solkraft och vindkraft förbrukas i samma ögonblick som den produceras, så kan en viss andel behöva lagras och användas när den behövs. En omfattande utveckling inom dessa områden sker redan idag, bland annat inom batterilager och vätgaslager.

Det är viktigt att tänka på att energilager i form av bränslelager kan vara explosiva vilket innebär att framtida större lager kan utgöra potentiella måltavlor för militära angrepp. Placering och skydd av infrastrukturen är därför viktiga delar i planeringen av utbyggnaden.

+

Ödrift

En så kallad ödriftsförmåga med kraftverk kan vara en viktig del i kommunens elberedskap. Ödrift innebär att en del av ett elektriskt nät inom ett avgränsat område kopplas bort från det nationella transmissionsnätet för att enbart försörjas med el från lokala produktionsanläggningar. Det finns också elektriska nät som inte är ihopkopplade med andra nät och dessa kallas för önät. Inom ett önät balanseras elproduktion och elanvändning enbart lokalt.

En förutsättning för ödrift är att minst ett kraftverk har dödnätsstartsförmåga. Det innebär att ett kraftverk kan starta upp utan att ha en extern anslutning till ett spänningssatt elnät. För att göra detta möjligt kan ett dieselaggregat installeras för att producera den effekt som behövs för att försörja hjälpkraftssystem och annan prioriterad utrustning. När kraftverket har kommit i gång kan det sedan försörja sig själv och fler kraftverk kan koppla upp sig parallellt i takt med ökad elanvändning.