Effektiv användning av effekt

Grunden till höga effektuttag är människors förväntningar på ett gott inomhusklimat vilket kräver stor värmetillförsel, särskilt de kallaste vinterdagarna. Det blir extra stora effektuttag om en stor del av bebyggelsen i en kommun är eluppvärmd. På vissa platser kanske efterfrågan på el inte kan mötas vid dessa tillfällen på grund av begränsad kapacitet i elnäten.

Det ökande elbehovet som kommer med samhällets elektrifiering och ny industri innebär stora utmaningar kopplat till nätkapacitet, på samtliga nätnivåer. Regioner eller lokala delar av Sverige kan bli begränsade i sin användning av effekt trots att den finns tillgänglig på nationell nivå. Att kartlägga kommunens egna anläggningar och effektuttag är en viktig del i nulägesanalysen för energiplanen. Det kan ge åtgärdsförslag för att minska kommunens del i effektbelastningen av elnätet.

Minska effekttoppar genom laststyrning

Det finns en stor potential för eluppvärmda byggnader att reducera effekttoppar, alltså de stunder då elanvändningen är som störst, genom laststyrning under uppvärmningssäsongen. Laststyrning är en kostnadseffektiv lösning som innebär att användaren flyttar förbrukningen till en tidigare eller senare tidpunkt. Det är möjligt tack vare byggnadens värmetröghet. Ju högre värmetröghet, desto långsammare sjunker temperaturen om man har slutat att tillföra värme. Detta avser inte bara byggnader inom kommunorganisationen utan även byggnader inom kommunens geografiska område. Kommunen kan arbeta med effektfrågan via tillsyn samt via vägledning genom energi- och klimatrådgivningen.

Att hantera överbokningar av effekt

Inom elsystemet finns idag outnyttjad effekt som beror på att elanvändare har elnätsavtal där de abonnerar på en viss effekt men endast använder en del av effekten. Samtidigt finns det aktörer som överväger nya verksamheter och gör anslutningsförfrågningar till elnätsbolaget, men dessa planer kan vara baserade på osäkra prognoser långt fram i tiden och kanske inte förverkligas. Följden blir att det finns ”luft” i systemet som innebär hinder för ökad samhällsnytta och tillväxt. Det är därmed viktigt att optimera effekt och elnätsutbyggnad, samtidigt som vi möjliggör för högre flexibilitet.

Ett gott exempel på hur man kan hantera överbokningar av effekt finns i Luleå kommun. För att få till optimering av effektbehov, elnätsutbyggnad och användning av restenergi har kommunen samlat lokala energibolag, stora elanvändare, Svenska Kraftnät samt region- och lokalnätsägare för gemensamma samtal. Genom samtalen har de stora elanvändarna delat med sig av sina effektbehov för att tillsammans med elnätsbolagen undersöka om det går att pressa luften ur systemet och optimera elnätsutbyggnaden. Denna modell skulle kunna vara aktuell att använda i andra kommuner, främst i kommuner där det finns befintliga eller kommande elintensiva verksamheter.