Planera för att hantera hot och risker

Kontinuitetshantering handlar om att planera i förväg för att kunna fortsätta kritiska delar av sin verksamhet oavsett vilka störningar eller kriser som inträffar. Det kan handla om att personal inte kommer till jobbet, varor som inte kan levereras, mat som inte går att producera, lokaler som inte går att använda eller strömavbrott.

I energiplaneringen innebär det att man måste identifiera vilka verksamheter och processer som behöver fungera vid bortfall av energiförsörjning. Det behöver finnas en åtgärdsplan för att upprätthålla hela eller delar av verksamheten vid störningar. Till exempel om det blir ett strömavbrott på ett sjukhus så måste det finnas reservkraft som kan driva bland annat kritisk utrustning.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram en lathund för hur man kan arbeta med kontinuitetshantering.

Kontinuitetshantering, MSB

Energiförsörjning och energiproduktion är en viktig del av totalförsvaret eftersom avbrott i energiförsörjningen riskerar att påverka alla typer av verksamheter i en kommun. Planeringen behöver därför dimensioneras för att klara värre typer av kriser, som ett väpnat angrepp. Det är med andra ord inte det mest troliga scenariot vi ska planera vår beredskap för. Men genom att ta höjd för det mest allvarliga scenariot ökar vi vår förmåga att hantera alla de olika typer av störningar och kriser som kan uppstå i samhället.

Totalförsvarsplanering behöver bedrivas inom samtliga energislag. Planeringen bör ha ett systemperspektiv för att öka förutsättningarna att agera effektivt vid oförutsägbara händelser. Det behöver finnas en plan för vilken verksamhet som kommer behöva bedrivas vid höjd beredskap och vilken verksamhet som inte behöver bedrivas.

Ny utgåva av rapport om krisberedskap och totalförsvar i Sverige, Försvarshögskolan

Handlingsplan för att främja och utveckla en sammanhängande
planering för totalförsvaret 2021-2025, Försvarsmakten (pdf)

Vid ett väpnat angrepp på Sverige räknar man med ”dagliga och långvariga avbrott” i elförsörjning och fjärrvärme- och fjärrkylaförsörjning. På grund av el- och internetavbrott antas det även att tillgången på drivmedel, råolja och gas är kraftigt begränsad under perioden.

En viktig planeringsförutsättning för alla samhällsaktörer är att en säkerhetspolitisk kris kan pågå minst tre månader och att det sker väpnade strider på svenskt territorium under del av denna tid. Tidsangivelsen tre månader är en viktig indikator när det gäller exempelvis bränsleförsörjning och försörjning av viktiga komponenter och insatsvaror. Detta ska inte tolkas som att varje enskild aktör behöver ha lagerhållning eller liknande för minst tre månader, utan det handlar om en samlad förmåga i samhället under denna tid.

Handlingsplan för att främja och utveckla en sammanhängande
planering för totalförsvaret 2021-2025, Försvarsmakten (pdf)

För att öka samhällets totala motståndskraft är det viktigt att involvera invånarna i kommunen. Till exempel genom kunskapshöjande insatser om hur man som individ kan förbereda sig på bortfall av el och värme, vilka skyldigheter individen har i kriser, samt vilket stöd man kan förvänta sig.

Allmänheten bör veta hur de ska agera innan, under och efter en kris. Ett tips är att delta i beredskapsveckan som anordnas årligen av MSB.

Beredskapsveckan, MSB

För att höja organisationers förmåga och kapacitet att hantera olika kriser och minska de negativa effekterna de kan ha på samhället är det mycket värdefullt med övning. Har man övat på olika scenarion kan man känna sig tryggare i att system fungerar och är mer förberedd när någonting händer.

Under en övning kan kommunikationen mellan kommunala verksamheter, näringsliv, allmänheten och elnätsbolag testas för att säkerställa att den fungerar. Exempel på övningsscenarion kan vara att öva på styrelplanering, olika bortfall i försörjningskedjor eller testa reservkraft. Svenska kraftnät erbjuder ett antal utbildningar och övningar.

Utbildning och övning, Svenska kraftnät

Eftersom energiförsörjningen är en viktig del av totalförsvaret, innehåller den information som måste skyddas på ett eller annat sätt. Det är upp till respektive kommun att bedöma skyddsvärdet av informationen och hantera insamlad information på ett relevant sätt.

Säkerhetsskyddslag (2018:585), Sveriges riksdag

Säkerhetsskyddsförordning (2021:955), Sveriges riksdag

Vägledningar säkerhetsskydd, Säkerhetspolisen