Nuläge

Om kommunen har en befintlig energiplan är det viktigt att fundera över vilka delar som saknas eller behöver utvecklas. I och med den omställning med storskalig elektrifiering som samhället står inför, samt behovet av ökad energiberedskap, finns det troligtvis behov av komplettering och omarbetning av befintliga planer.

Som en bilaga till denna vägledning finns en mall för energiplan som kan användas för att bedöma hur väl kommunens nuvarande energiplanering motsvarar det som behöver finnas med. Att jämföra den egna energiplanen med andra kommuners energiplaner kan också vara ett sätt att få inspiration och identifiera viktiga frågor.

Det är viktigt att tidigt i arbetet undersöka och beskriva hur energisystemet ser ut i kommunen i form av lokalisering, utbredning av användning, infrastruktur och produktion. För att kunna utveckla kommunens energiarbete krävs en grundlig förståelse för hur energi produceras, distribueras och används i kommunen. Men också hur regionala och nationella förutsättningar påverkar.

Arbetet med nulägesbeskrivningen behöver anpassas efter lokala utmaningar och förutsättningar. Om förutsättningarna lokalt liknar de på regional nivå kan troligen mycket information användas från länsstyrelsens, regionens eller energikontorens underlag. Är däremot produktion, distribution och användning av energi mer unik behöver ett större arbete göras för att beskriva de lokala förutsättningarna. Det kan handla om att kommunen har många områden som är utpekade som riksintresse för energiproduktion, att det finns brister i elnätet, eller att det finns energiintensiv industri.

Frågor att besvara för att få en bild av det lokala energisystemet

• Var kommer energin ifrån som används i kommunen?
• Hur distribueras energin och hur når den användarna?
• Hur används energin och av vilka?

När dessa frågor har besvarats blir det tydligare hur energiläget i kommunen ser ut. Resultatet kan visualiseras, exempelvis i form av ett flödesdiagram (Sankeydiagram).

Fler parametrar att undersöka för att få en bild av det lokala energisystemet

• Lokalnätens abonnerade effekt, och effektprofiler som visar om och när läget är ansträngt i näten samt lokalisera eventuella flaskhalsar för energiöverföring.
• Generell utveckling i samhället, till exempel vad gäller befolkningsantal, nya bostadsområden, andel elektrifierade fordon och laddinfrastruktur.
• Industrins utveckling, till exempel vad gäller nya etableringar, omställning och expansion.

Statistik och dataunderlag

För att kunna besvara frågorna behövs statistik och dataunderlag. Det finns gott om tillgänglig energistatistik och annat underlag, däremot kan det vara svårt att hitta allt på samma ställe. Underlag kan finnas framtaget på regional nivå. Undersök vad som finns tillgängligt genom att kontakta Länsstyrelsen, regionen och energikontoret i ert län.

Några exempel på källor till statistik:

• Statistikdatabasen – Kommunal och regional energistatistik, SCB
• Användarhandledning – Kommunal och regional energistatistik (pdf), SCB
• Befolkningsstatistik, SCB
• Fordon, SCB
• Nationella emissionsdatabasen – statistik för kommunens växthusgasutsläpp, SMHI

Följande statistik kan redovisas när det gäller den kommunala organisationens energianvändning:

• Energianvändning i kommunalt bostadsbolag
• Energianvändning i övriga kommunala fastigheter
• Energianvändning för transporter i kommunal organisation
• Kommunalt energibolag

Denna statistik finns ofta att hämta inom organisationen. Funktioner att kontakta kan vara roller med kompetens inom energi, fordons- eller transportsamordnare. Syftet är att skapa en god bild av energianvändningen samt identifiera potential till energieffektivisering och framtida energibehov.

Den kommunala och regionala energistatistiken, som publiceras på SCB:s hemsida på uppdrag av Energimyndigheten, är officiell statistik och omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Detta innebär att vissa uppgifter inte kan publiceras och markeras med ".." (prick prick).

Eftersom statistiken redovisas på en fint nedbruten nivå, kan celler ibland behöva sekretessmarkeras. En cell får bara publiceras om den innehåller minst tre objekt, det vill säga tre svarande företag, och om det inte går att identifiera ett enskilt företag genom värdet. Om dessa kriterier inte uppfylls måste cellen sekretessmarkeras.

Vid användning av den kommunala och regionala energistatistiken för lokal energiplanering är det viktigt att inte kombinera den officiella statistiken med egen inhämtad information. Enligt 6 § i lagen (2001:99) om officiell statistik, är det förbjudet att vidta åtgärder i syfte att söka utröna enskildas identitet. Detta innebär att det inte är tillåtet att försöka "fylla i" sekretessmarkerade celler.

Även om det förekommer sekretessmarkerade uppgifter så är inte exakta siffror om hur det ser ut idag och i framtiden det viktigaste. Det viktiga är att energiplaneringen ger de rätta förutsättningarna för att identifiera vilka möjligheter som finns och vilka åtgärder kommunen ska fokusera på.

Kommunen behöver planera för en robust energiförsörjning eftersom störningar eller bortfall i energiförsörjningen kan ge allvarliga konsekvenser för samhället. Att vara medveten om och analysera vilka risker och sårbarheter som finns i energiförsörjningen blir allt viktigare. Våra energisystem är komplexa och rymmer många processer och aktörer med olika roller och ansvar.

Hotbilden mot Sverige har även ökat de senaste åren och oroligheter i omvärlden är vanligare, vilket för med sig en ökad risk för störningar i energisystemet. Behov av klimatanpassning bör även komma med i planeringen. Här finns ofta underlag från SMHI som länsstyrelserna vidareutvecklar.

Risk- och sårbarhetsanalys

I kommunens risk- och sårbarhetsanalys (RSA) är det viktigt att ta ett brett grepp kring energifrågan. Bland annat genom att identifiera viktig energiinfrastruktur och åtgärder för hur den ska skyddas. Det är en fördel om de som arbetar med energiplanering är delaktiga i arbetet med att ta fram risk- och sårbarhetsanalysen. I analysen av risker och sårbarheter som finns i kommunen är det nödvändigt att tänka på att trygg energiförsörjning behövs i alla led av energisystemet, det vill säga tillförsel, produktion, distribution, handel och användning.

Elektrifieringen gör att fler branscher och samhällsviktiga verksamheter är och kommer bli än mer beroende av ett fungerande elsystem. Transporter och industri har till stor del fått sin energiförsörjning tillgodosedd helt eller delvis utanför elsystemet. Nu kommer de i och med elektrifieringen i högre grad vara beroende av ett fungerande elsystem, vilket skapar en ny faktor att ta hänsyn till när man analyserar energisystemets sårbarhet.

Frågor som rör beredskap inom energiförsörjning och som är viktiga att fundera kring

• Hur kan produktion, distribution och användning påverkas vid en riskhändelse?
• Hur ser fjärrvärmesystemet ut i kommunen? Är kommunen beroende av en stor anläggning eller finns det fler?
• Hur ser kommunens egen tillgång till reservkraft ut? Vilka andra resurser till reservkraft finns i kommunen?

Det är lämpligt att samordna kommunens analys med de risk- och sårbarhetsanalyser som kommunala elnätsbolag gör. Kom ihåg att beakta alla energislag. Involvera parter som kan vara berörda, till exempel räddningstjänsten. Vid förändringar är det viktigt att uppdatera riskanalysen för att se vilka risker eller sårbarheter som tillkommer eller kanske blir mindre.

Lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, Sveriges riksdag

Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (pdf)