Arbetssätt och organisation

Ofta lämnar politikerna i uppdrag till en förvaltning att ta fram en kommunal energiplan. Inledningsvis är det rekommenderat att definiera och förankra arbetsprocessen kring energiplanen, så att det finns en utstakad riktning. Ramarna för arbetet med energiplanen kan diskuteras vid ett uppstartsmöte där både politiker och tjänstepersoner deltar. Vid mötet kan deltagarna även bestämma om det ska tillsättas en styrgrupp som med jämna mellanrum stämmer av arbetet.

Det är bra att integrera lokala eller regionala energi- och klimatmål med kommunens ordinarie verksamhetsplanering och budgetarbete. På så sätt minskar risken för att målen i energiplanen blir något extra som läggs på organisationen och som medarbetare ska genomföra utöver den dagliga verksamheten. Det är också viktigt att i ett tidigt skede förankra energiplanen finansiellt för att underlätta det långsiktiga arbetet med energiplanering. Det finns annars en risk att åtgärder planeras bort i kommande budgetar.

Det är en stor fördel om åtgärder som föreslås i planen kan kopplas till ekonomiska värden för kommunen. Det underlättar för politikerna att besluta om energiplanen.

Energiplanens utformning - vilken typ av dokument?

Det viktiga är inte vad dokumentet kallas eller hur det är utformat, utan att innehållet uppfyller kraven i lagen om kommunal energiplanering och att det bidrar till att genomföra energiomställningen och storskalig elektrifiering.

En renodlad energiplan, med ett tydligt fokus på energiförsörjning, ger möjlighet till fördjupning och förenklar uppföljning för att se resultat. En renodlad energiplan säkrar även att planen behandlar energisystemet ur alla aspekter, till exempel beredskap och distribution, dess framtida utveckling och möjligheter med elektrifiering. Energiplanens innehåll och utformning ska utgöra ett tydligt underlag och ha en koppling till översiktsplaneringen. Det ska även vara tydligt hur den bidrar i arbetet med klimat- och miljömålen. En energiplan ska innehålla konkreta åtgärder i form av en handlingsplan.

Energifrågorna hanteras idag av en del kommuner i en gemensam plan eller strategi för energi- och klimatfrågor, där möjligheten finns att sammankoppla energi- och klimatmål. Utgår kommunen från en kombinerad plan eller strategi så behöver man vara uppmärksam på att planeringen inte förlorar fokus på de förflyttningar samhället behöver göra inom energiområdet.

Vissa kommuner har valt att ha tematiska tillägg som rör energiområdet till översiktsplanen, vilket har fördelen att dessa frågor får en tydligare koppling till fysisk planering. Nackdelen är att energifrågorna kan få mindre tyngd som ett tillägg till en översiktsplan. Energifrågor som berör andra områden utöver mark- och vattenanvändning får inte tappas bort.

Säkra kompetens och roller

För att arbetet med energiplanering ska vara framgångsrikt och planen utgöra ett så bra kunskaps- och planeringsunderlag som möjligt behöver flera olika kompetenser finnas med i arbetet. Utöver energistrategisk kompetens handlar det även till exempel om kompetens inom samhällsplanering, miljö och klimat, miljötillsyn, näringslivsutveckling, trafikfrågor och hållbart resande, totalförsvar, beteendeförändringar, kommunikation och teknisk infrastruktur.

Ett bra tillvägagångssätt för att säkra kompetens och inspel kan vara att anordna workshops som involverar de som arbetar med eller är berörda av energiplanering, representanter för andra förvaltningar och stadens bolag. På så sätt formar man en process som präglas av delaktighet och lärande.

Följ upp energiplaneringen

Bestäm tidigt i processen hur ni ska följa upp mål och åtgärder i energiplanen. På så sätt kan ni följa och utvärdera hur arbetet går och eventuellt revidera vilka insatser som behövs. Det är också viktigt att tydliggöra vilka som är ansvariga för uppföljning av hela eller delar av energiplanen. Återrapportering av mål och uppföljning bör ske till kommunfullmäktige, som beslutar energiplanen i enlighet med lagen. Uppföljning bör göras årligen och redovisas i miljöbokslut eller årsredovisning.

Det är värdefullt att vara transparent med måluppföljningen och redovisa den på ett lättförståeligt och visuellt sätt, både för medarbetare och kommuninvånare. På så sätt skapas både engagemang och fokus. Utvecklingen kan till exempel visas på kommunens webbplats.