Rättsfall

I2022/00151

Regeringen fastställde Energimarknadsinspektionens beslut om nätkoncession med förtydligande av det allmänna villkoret och tillägg av två villkor: ett om våtmarkskörning och ett om fågelskydd.

Bakgrund: Efter ansökan från Svenska Kraftnät meddelade Energimarknadsinspektionen tillstånd för en 420 kV-ledning från Ingelkärr till Stenkullen (EM 2021-12-09; 2016-102489). Lerums kommun, föreningar och enskilda överklagade beslutet till regeringen. Man hävdade bl.a. att underlaget var otillräckligt, att dragningen var olämplig då den försvårade samhällsplaneringen i kommunen och att det fanns bättre alternativ, att miljöpåverkan skulle bli för stor och att de boendes hälsa kunde försämras.

Regeringen: Fastställde beslutet om nätkoncession med förtydligande och tillägg av vissa villkor.

Beslutsskäl: Beslutsunderlaget vid Energimarknadsinspektionens prövning omfattade inte miljökonsekvenserna av en transformatorstation, men bristen har nu läkts av sökanden. Den föreslagna dragningen av ledningen är den mest kostnadseffektiva då kostnaden för nedgrävning skulle bli orimlig. Ledningen kommer att gå i våtmarker och områden som är känsliga för fågellivet, men det är möjligt att föreskriva tillräckliga villkor till skydd för dessa intressen. Tillståndet bör också villkoras om att planerad körning endast får ske på våtmark när den är frusen samt att sökanden ska identifiera de områden som kan vara särskilt utsatta för fågelkollisioner och där montera fågelavvisare på ledningarna.

Regeringsbeslutet är inte publicerat på nätet

M 11168-21

MÖD godtog placeringen av en vindpark med tolv turbiner i omgivningen till ett riksintresseområde för kulturmiljövården då placeringen ansågs medföra en högst begränsad betydelse för upplevelsen av området. Riksintresset kommer därför inte att utsättas för påtaglig skada.

Bakgrund: Ett bolag ansökte om tillstånd till tolv vindkraftverk med 220 meters höjd i ett område i närheten av Siggebohyttans bergsmansgård med tillhörande gruvområde i Lindesberg. Miljöprövningsdelegationen beviljade tillstånd för endast fyra verk med hänvisning till påverkan dels på kulturmiljövårdsintresset i området, dels artskydd och buller (MPD/Örebro 2020-03-05; 551-992-2017). Mark- och miljödomstolen delade MPDs uppfattning när det gällde fem av verkens inverkan på kulturmiljövårdsintresset, men ansåg att påverkan på artskyddet och bullret från övriga tre verk var acceptabelt efter flyttning av positionerna (MMD/Nacka 2021-09-07; M 2005-20). Sökanden överklagade och yrkade att tillstånd skulle meddelas för samtliga tolv vindkraftverk, då energiproduktionen är viktig och då påverkan på kulturmiljövårdsintresset skulle bli godtagbar. I MÖD yttrade sig Länsstyrelsen i Örebro län, Örebro läns museum och Riksantikvarieämbetet och argumenterade för att de fem verken inte kunde tillåtas då de skulle orsaka påtaglig skada på riksintresset Siggebohyttan.

MÖD: Tillstånd meddelades för samtliga 12 vindkraftverk med fastställda koordinater.

Domskäl: Det utpekade området kring bergsmansgården och gruvområdet är av riksintresse för kulturmiljövården. Även om bergsmansgården inte är ensligt belägen bör därför förändringar som kan påverka på dess värden ske varsamt. De planerade vindkraftverken kommer emellertid vara belägna på så långt håll från riksintresseområdet och vara så glest placerade att de kommer att ha en högst begränsad betydelse för upplevelsen av kulturmiljövärdena. Den viktiga kopplingen mellan gården och det omgivande skogslandskapet kommer också kunna upprätthållas. Mot den bakgrunden bedömer MÖD att de ytterligare fem verken varken var för sig eller tillsammans med övriga verk kommer att påtagligt skada riksintresset.

Sök efter domen M 11168-21, Mark- och miljööverdomstolen

I2022/00374

Regeringen upphävde beslutet om förlängning av nätkoncesssion med hänvisning till oklarheter vid handläggningen i Energimarkandsinspektionen (Ei).

Bakgrund: Energimarknadsinspektionen (Ei) meddelade förlängning av nätkoncessionen mellan Bäsna och Midskog genom beslut 2022-01-19 (dnr 2010-102400). Koncessionen förenades med tre villkor om magnetfältsreducerande skyddsåtgärder och samråd. Sökanden (Svenska kraftnät) överklagade och yrkade i första hand att två av villkoren skulle upphävas, i andra hand att ärendet skulle återförvisas för förnyad prövning hos Ei. Klaganden menade att villkoren inte var tydligt formulerade och att det saknades skäl att föreskriva om samråd.
Regeringen: Upphävde det överklagade beslutet och lämnade ärendet åter till Ei för ny prövning.

Beslutsskäl: Det har framkommit under skriftväxlingen i regeringen att ärendet inte var tillräckligt utrett vid Ei:s prövning, varför ett ställningstagande till vilka skyddsåtgärder som skulle krävas inte kunde göras. Regeringen delar Svenska kraftnäts uppfattning att vissa villkor inte är tydliga, samtidigt som man instämmer i Ei:s bedömning att det är sökanden som måste vida vilka åtgärder som är nödvändiga och inte orimligt betungande. Då det saknas förutsättningar för regeringen att som första instans bedöma de betydande oklarheter som framkommit under handläggningen bör ärendet lämnas tillbaka till Ei för ny prövning.

Regeringsbeslutet är inte publicerat på nätet.

M 5750-21

Vindparken i Sidensjö (48 vindkraftverk) fick tillstånd 2011, varvid ett utredningsvillkor meddelades för påverkan av rennäringen i området. Tillståndshavaren ansökte 2017 om fastställande av slutliga villkor, då utredningen ansågs färdig.

Miljöprövningsdelegationen fastställde villkor om årliga samråd med berörda samebyar, bidrag till stödutfodring, tekniska hjälpmedel för flytt av renar, hjälp vid splittring av renhjorden samt säkerhetsföreskrifter vid risk för iskast (MPD/Västernorrland 2019-06-13; dnr 551-7480-17).

Bolaget överklagade till mark- och miljödomstolen och yrkade dels att tre av villkoren skulle skrivas om till ekonomisk kompensation, dels ändring av villkoret om avstängning vid iskast.

Mark- och miljödomstolen avslog yrkandena om ekonomisk kompensation, men förtydligade tre av villkoren. Däremot ogillade domstolen yrkandet om begränsning av antalet dagar som tillståndshavaren måste stänga av vindkraftverken vid risk för iskast med hänvisning till att en sådan situation kan uppstå vid flera tillfällen och längre perioder (MMD/Östersund 2021-04-19; M 2113-19).

Bolaget överklagade till MÖD.

MÖD omformulerade villkoren till ett gemensamt villkor om ekonomisk kompensation och tidsbegränsade villkoret om avstängning vid iskast.

Det är i enlighet med bolagets inställning nödvändigt att kunna överblicka vilka kostnader eller andra olägenheter som kan uppstå genom de villkor som fastställs i ett tillstånd.

De meddelade villkoren brister i grundläggande krav på förutsägbarhet och riskerar att bli oskäligt betungande för verksamhetsutövaren, varför ett förtydligande och en begränsning är nödvändig. Det sammanlagda beloppet för stödutfodring, flyttning av renhjordar och tekniska hjälpmedel vid splittring av renarna bör därför fastställas till högst 1,3 Mkr under hela tillståndsperioden.

När det gäller villkoret om avstängning av vindkraftverken vid iskast bör det tidsbegränsas för att vara förutsägbart och inte gå utöver vad som är skäligt enligt de allmänna hänsynsreglerna (jfr. MÖD 2018-04-13; M 3648-17). Här godtar MÖD bolagets förslag om högst tre dygn per tillfälle och två gånger per vinterbetesperiod.

M 14978-21

Miljöprövningsdelegationen avslog en ansökan om tillstånd till 17 vindkraftverk på Kusberget i Bräcke med hänvisning till att kommunen hade avstyrkt exploateringen (MPD/Västernorrland 2021-06-30; dnr 551-11204-2021).

Sökanden överklagade till mark- och miljödomstolen och anförde att delegationen borde ha avvaktat då kommunen inom kort skulle ta ett nytt beslut och att det gamla beslutet inte hade vunnit laga kraft då det var föremål för laglighetsprövning i förvaltningsrätten. Mark- och miljödomstolen menade däremot att inget av detta var skäl för att ändra beslutet om avslag (MMD/Östersund 2021-11-24; M 2091-21). Bolaget överklagade till MÖD.

Med ändring av mark- och miljödomstolens dom upphävde MÖD miljöprövningsdelegationens beslut och återförvisade ärendet dit.

Kommunen har tagit ett nytt beslut om att tillstyrka etableringen av vindkraftsparken, varför det numera saknas skäl att avslå ansökan på den grunden. Handläggningen av ärendet bör alltså fortsätta i miljöprövningsdelegationen.  

M2018/02437

Med ändring av ett tillstånd från 2006 meddelade regeringen tillstånd till en gruppstation för vindkraft om högst 128 turbiner med en totalhöjd på maximalt 280 meter. Tillståndet förenades med en rad villkor, bland annat av hänsyn till totalförsvaret, sjöfarten och fisket samt till fåglar och havslevande däggdjur.

Bakgrund: Vattenfall fick 2006 tillstånd av regeringen enligt LEZ till en gruppstation för vindkraft vid Kriegers flak med 128 turbiner med en maxhöjd på 170 meter (2006-06-29; M2004/4159). Efter förlängning av tillståndet genom regeringsbeslut (2014-12-18; M2012/2276) ansökte Vattenfall 2018 om ändringstillstånd så att vindkraftverkens totalhöjd kan vara högst 280 meter. År 2016 utpekades Sydvästskånes utsjövatten som Natura 2000-område vilket delvis överlappar vindkraftsområdet. Länsstyrelsen lämnade under 2021 tillstånd enligt 7:28a MB för verksamheten med villkor till skydd för fåglar och havslevande arter. I ärendet hos regeringen yttrade sig svenska och tyska myndigheter.

Regeringen: Tillstånden ändras i enlighet med ansökan och villkor föreskrivs av hänsyn till totalförsvaret, sjöfarten och fisket samt till fåglar och havslevande däggdjur. Den närmare placeringen av turbinerna ska bestämmas i samråd med Kustbevakningen och Länsstyrelsen i Skåne.

Beslutsskäl: Havsbaserad vindkraft är en viktig del i att nå målet om 100% förnybar elproduktion till 2040. Verksamheten kan påverka det närliggande Natura 20000-området, men länsstyrelsen har beslutat att verksamheten kan tillåtas med villkor enligt reglerna i 7:28a och 7:28b MB. Natura 2000-tillståndet har vunnit laga kraft. Regeringen ansluter till den tillåtlighetsbedömning som gjordes redan 2006 och anser att med lämpliga villkor om försiktighetsåtgärder, uppföljning och möjligheter för tillsynsmyndigheten att vid behov föreskriva om ytterligare krav till skydd av fladdermöss och fåglar kan verksamheten bedrivas med godtagbar påverkan på känsliga arter och den marina miljön.

HFD: Föreningen Svenskt Landskapsskydd begärde rättsprövning och anförde jäv, att man inte hade bjudits in till samråd och att miljökonsekvensbeskrivningen varit bristfällig. HFD ansåg däremot att regeringen inte varit jävig, att allmänheten haft möjligheter att yttra sig och att utredningen i ärendet hade uppfyllt de krav som ställs i lagstiftningen. Då det inte heller hade framkommit annat som tyder på att regeringen felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som de tillämpliga bestämmelserna ger, ska beslutet stå fast (HFD 2023 not. 23; HFD 2023-06-08; 5235-22).

Sök efter kungörelsen hos Regeringen

Sök efter domen M2018/02437 hos Högsta förvaltningsdomstolen

I ett mål om tillstånd till fem vinkraftverk har MÖD instämt i mark- och miljödomstolens bedömning att ett av verken inte kan tillåtas pga. risken för otillåten påverkan på en närbelägen tjäderspelplats. Därvidlag har de kommande ändringarna i artskyddsförordningen ansetts sakna betydelse, då en sådan placering skulle strida mot artikel 5d i fågeldirektivet om förbud mot avsiktliga störningarav betydelse för arten.

M 610-21

Bakgrund:
MPD/Östergötland meddelade 2017 tillstånd till en gruppstation om fem vindkraftverk. Efter överklaganden från enskilda och en miljöorganisation avslog MMD/Växjö ansökan med hänvisning till otillåten påverkan på arter av fladdermus.MÖD ändrade och återförvisade målet till mark- och miljödomstolen då man ansåg att verksamheten kunde tillåtas med användningen av stoppteknik, så kallad BAT-mode. Därefter meddelade MMD/Växjö tillstånd för fyra av vindkraftverken, men ansåg att ett verk (nr 4) låg för nära en skyddsvärd tjäderspelplats och därför var förbjuden enligt 4 § artskyddsförordningen och den rättspraxis om skyddsavstånd som utvecklats under den bestämmelsen (jfr.MÖD 2019-12-16; M 1845-19).Bolagetoch enskilda överklagade till MÖD, varvid bolaget begärde vilandeförklaring till dess de nya reglerna i artskyddsförordningen hade trätt i kraft den 1 oktober 2022.

MÖD: 
MÖD avslog yrkandet om vilandeförklaring och fastställde underrättens dom med ändring av ett villkor om iskast.

Domskäl:
Verk 4ligger 400 meter från en tjäderspelplatssom är särskilt skyddsvärd för fågelns fortbestånd i området.Den föreslagna placeringen kan därmedmedföra sådana störningar för arten attspelplatsens kontinuerliga ekologiskafunktion som fortplantningsområde skadas eller förstörs. Risken för en sådan störning är såpassförutsebar och sannolik att den får ses som avsiktlig.Störningen riskerar också att påverka den lokala tjäderpopulationen negativt, varför den inte saknarbetydelse för att uppnå syftet med fågeldirektivet. Vid en sådan bedömning skulle etableringen av verk 4komma i konflikt med artikel 5d i fågeldirektivet, varför den kommande ändringen av artskyddsförordningen saknar betydelse.

Kategori:
Fåglar och fladdermöss

Sökord:
Stora Lönhult, Brokafall, artskydd, tjäder, tjäderspelplats, skyddsavstånd, avsiktlig störning, 4 § artskyddsförordningen, 2 kap. 6 § miljöbalken

Fi2019/02872

Ett beslut att neka bygglov för ett befintligt vindkraftverk överklagades till mark- och miljödomstolen som överlämnade ärendet till regeringen efter att Försvarsmakten yttrat sig. Regeringen avslog överklagandet med hänvisning till riksintresset för totalförsvaret.

Bakgrund: Bygglov söktes för vindkraftverket 2009, vilket beviljades av Miljö- och byggnadsnämnden i Ronneby. Verket byggdes men bygglovet överklagades 2015 av enskilda mot vilka beslutet inte vunnit laga kraft. Efter flera prövningar upphävdes bygglovet av Mark- och miljööverdomstolen 2018 med hänvisning till bristfällig utredning av påverkan på skyddsvärda arter (MÖD 2018-06-26; P 5061-17). En förnyad ansökan om bygglov avslogs därefter av nämnden i Ronneby 2019 och sedermera av Länsstyrelsen i Blekinge med hänvisning till närheten till Ronneby flottiljflygplats och riksintresset för totalförsvaret (2019-06-17; 403-2662-2019). Verksamhetsutövaren överklagade till mark- och miljödomstolen i Växjö som efter yttrande av Försvarsmakten överlämnade ärendet till regeringen. Klaganden anförde bl.a. att Försvarsmakten inte hade motsatt sig bygglov för vindkraftverket under tidigare prövning, att verket varit i drift under sex år utan invändningar samt att MÖD klarlagt att risken för skada på fåglar och fladdermöss inte motiverar förbud mot verksamheten (MÖD 2020-10-20; M 10548-19).

Regeringen: Överklagandet avslås.

Beslutsskäl: Även om ansökan om bygglov avser redan uppförda vindkraftverk ska prövningen avse nybyggnad och utifrån de förhållanden som råder idag. Vindkraftverket är beläget i närheten av Ronneby flottiljflygplats som är utpekat som riksintresse för totalförsvaret. Det ligger även inom det så kallade stoppområde för höga objekt som Försvaret utpekade 2010. Lokaliseringen av vindkraftverket utgör därför en flygsäkerhetsrisk och kan påtagligt försvåra användningen av flygplatsen. Verksamheten strider därmed mot riksintresset och kan inte tillåtas.
HFD: Verksamhetsutövaren begärde rättsprövning hos Högsta förvaltningsdomstolen och pekade på – utöver det som anförts tidigare – att det redan finns en vindpark som ligger i stoppområdet och närmare flygplatsen. Högsta förvaltningsdomstolen menade emellertid att Försvarets yttrande inte är bindande och kan ändras i ett senare skede. Man höll även med om att prövningen skulle avse en nybyggnad och att ställningstaganden som gjorts i tidigare ärenden därför inte hade betydelse. Vidare uttalade domstolen att när det gäller riksintresset för totalförsvaret är utrymmet för att visa hänsyn till andra intressen mycket litet (med hänvisning till HFD 2014 not. 42, HFD 2021 not. 51, HFD 2022 not. 37). Regeringen har också hållit sig inom det utrymme som bestämmelserna ger för olika bedömningar, varför beslutet ska stå fast (HFD 2023 not. 7; HFD 2023-03-06; 3516-22).

För de tidigare turerna kring 2009 års bygglov; p-5061-17.pdf

Regeringsbeslutet är inte publicerat på nätet, men ett referat är återgivet i Högsta förvaltningsdomstolens dom:

Läs referat för Fi2019/02872 

I2021/02487

Regeringen avslog överklaganden av Energimarknadsinspektionens beslut att meddela Svenska Kraftnät förlängning av nätkoncession för en luftledning mellan Bysingsberg och Finnslätten i Västmanlands län.

Bakgrund: Energimarknadsinspektionen meddelade förlängd nätkoncession för en luftledning i anslutning till Arosverket i Västerås (Ei 2021-09-06; 2008-101167). Enskilda överklagade beslutet.

Regeringen: Regeringen avslog överklagandena.

Beslutsskäl: Det har inte framkommit några uppgifter i ärendet som ger anledning att upphäva beslutet eller tidsbegränsa nätkoncessionen.

HFD: En enskild begärde rättsprövningen hos Högsta förvaltningsdomstolen och anförde bland annat att hen inte fått tillfälle att yttra sig över Energimarknadsinspektionens och Svenska Kraftnäts yttrande till regeringen. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att även om det hade tett sig naturligt att kommunicera yttrandena med klaganden, saknas grund för att anta att ärendet fått en annan utgång om så hade skett. Regeringens beslut fastställdes därför (HFD 2023-02-13; 1937-22).

Sök efter beslutet I2021/02487 hos Högsta förvaltningsdomstolen

M 9079-20

Skogsstyrelsen beslutade att bilda ett biotopskyddsområde i Lilla Edet (SKS 2019-12-19; dnr SK38/2018).

Affärsverket Svenska kraftnät överklagade beslutet och yrkade att gränsen för området skulle justeras så att det inte berörde en ledningsgata med sidoområden i skogen.

Mark- och miljödomstolen avslog överklagandet med hänvisning till att biotopskyddsområdet inte i sig innebär att utnyttjandet av den aktuella kraftledningen som är av riksintresse påtagligt försvåras (MMD/Växjö 2020-07-22; M 267-20).

Svenska kraftnät gick vidare till MÖD och pekade bl.a. på att det var svårt att få dispens för att trädsäkra ledningar i anslutning till biotopskyddsområden (jfr MÖD 2019-12-12; M 8785-18).

MÖD avslog överklagandet.

Ravinskogen om 4,1 hektar domineras av äldre askar och ekar och har höga bevarandevärden. Skogsstyrelsen har bedömt att området är en av länets mest värdefulla skogliga miljöer och att det är motiverat att besluta om biotopskydd.

MÖD finner inte anledning att ifrågasätta detta, samtidigt som det kan konstateras att skyddet av den befintliga 400 kV-kraftledningen också är ett starkt samhällsintresse.

Biotopskyddet kan försvåra användningen av kraftledningen, men omfattningen av framtida riskträd kommer troligen att vara begränsad. Det bör därför vara möjligt att lösa en konflikt mellan de två intressena genom dispensprövning. En sådan ska visserligen tillämpas strikt, men det är klarlagt att angelägna allmänna intressen kan utgöra särskilda skäl (se t.ex. MÖD 2005:73 som gällde åtgärder för att öka trafiksäkerheten). Det åligger dock sökanden att påvisa risken med det träd som måste fällas för att skydda ledningarna.

Mot den bakgrunden är det motiverat att biotopskyddsområdet får den beslutade omfattningen, varför överklagandet avslås.

P 14634-20

Miljö- och byggnadsnämnden avslog en ansökan om bygglov för tre vindkraftverk i Lomma (MBN/Lomma 2019-12-10; §194).

Beslutet motiverades med att det enligt översiktsplanen inte är lämpligt med sådana etableringar i kommunen av hänsyn till kulturmiljöintressena, landskapsbilden och försvarsintresset. Dessutom är den mark som ska tas i anspråk högklassig åkermark som bör bevaras för jordbruket.

Sökandebolaget överklagade till Länsstyrelsen som emellertid delade kommunens bedömning om skyddet av jordbruksmarken (Lst/Skåne 2020-04-16; dnr 403-1258-2020). Klaganden gick vidare till mark- och miljödomstolen som också avslog ansökan då den ansåg att utredningen inte hade visat att det var nödvändigt att ta den brukningsvärda jordbruksmarken i anspråk för vindkraftsexploateringen (MMD/Växjö 2020-12-04; P 2305-20). Klaganden vände sig då till MÖD.

MÖD upphävde den kommunala nämndens beslut och återförvisade ärendet dit för fortsatt behandling.

Översiktsplanen och vindkraftspolicyn i Lomma är så allmänt hållna att de inte kan tilläggas någon nämnvärd betydelse för prövningen av de tre vindkraftverken. Enligt 3:4 MB får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på tillfredsställande sätt på annan mark.

Det är klart att lokaliseringen ska ske på brukningsvärd jordbruksmark, men också att vindkraft är ett väsentligt samhällsintresse. En exploatör måste därför visa att det inte finns annan mark som är bättre lämpad för ändamålet (jfr MÖD 2018-04-09; P 5481-17, MÖD 2018-11-09; P 8280-17 och MÖD 2021-09-27; P 3488-20). Sökanden har gjort en utredning om lämpliga placeringar av vindkraftverken som omfattar 13 kommuner inom elområde 4, inbegripet några platser på skogsmark.

Trots att flera av dessa områden pekats ut av kommunerna som lämpliga för vindkraft, har de ansetts mindre lämpliga av olika skäl, t.ex. att de varit för små eller redan upptagna av annan exploatering, deras närhet till bostäder eller av hänsyn till artskyddet. Sammantaget visar alltså bolagets lokaliseringsutredning att det inte finns någon annan från allmän synpunkt lämplig mark för den lovsökta åtgärden.

Då MÖD inte heller håller med kommunen om att vindkraftsexploateringen skulle kräva detaljplan har det inte funnits fog för nämnden att avslå ansökan. Mot den bakgrunden ska ärendet återförvisas till kommunen för fortsatt handläggning.    

I2021/00059

Regeringen avslog överklagande av enskilda av beslut om förlängningen av nätkoncesssion i Dalarnas och Örebro län

Bakgrund: Energimarknadsinspektionen (Ei) meddelade förlängning av nätkoncessionen mellan Bäsna och Odensvi genom beslut 2020-10-08 (dnr 2010-102401). Enskilda överklagade och menade bland annat att intrångsersättning borde betalas och att ytterligare magnetfältsreducerande skyddsåtgärder måste vidtas för att skydda de boende från påverkan.

Regeringen: Avvisade yrkandet om intrångsersättning och avslog överklagandena i övrigt.

Beslutsskäl: Yrkanden om ersättning ska avvisas då dessa kan prövas i annat sammanhang, till exempel genom ledningsrättsförfarande. När det gäller krav om försiktighetsåtgärder ska visserligen miljöbalkens försiktighetsprincip tillämpas, men kraven får inte vara orimliga. I det här fallet har i Ei föreskrivit magnetfältsreducerande åtgärder vid ett kluster av särskilt utsatta fastigheter, men inte vid övriga. Regeringen delar myndighetens uppfattning att de sammanvägda kostnaderna och konsekvenserna för sådana åtgärder vid dessa övriga fastigheter inte skulle vara rimliga i förhållande till de olägenheter som kan undanröjas. Överklagandena bör därför avslås.

Regeringsbeslutet är inte publicerat på nätet.