Samverkans- programmet E2B2 – energieffektivt byggande och boende

Samverkansprogrammet E2B2 är en bred satsning för forskning och utveckling inom området energieffektivt byggande och boende. Programmet ska bidra till ökad energieffektivisering i bebyggelsen genom forskning, utveckling, innovation och demonstration.

Omfattning och prioriteringar

Programmets fjärde utlysning omfattar stöd om maximalt 40 miljoner kronor från Energimyndigheten.

Samverkansprogrammets vision, mål och forskningsinnehåll beskrivs närmare i programbeskrivningen. En generell utgångspunkt för alla projekt är att de tydligt ska utgå från ett systemperspektiv i betydelsen att resultaten från varje enskilt projekt ska leda till energieffektivisering även i ett större samhällsperspektiv.

I den här utlysningen tar vi enbart emot ansökningar för projekt med en projekttid kortare än två år eftersom programperioden slutar 31 december 2017.

Vi prioriterar särskilt projekt som:

• Har en hög grad av samfinansiering från näringslivet inom sektorn, helst minst 50 procent eller högre
• Främjar innovation och leder till nya eller väsentligt förbättrade tjänster, metoder, processer eller produkter
• Utformas för att säkerställa god spridning och användning av resultaten genom branschöverenskommelser eller standarder, eller genom att utveckla nya och systematiska implementeringsåtgärder, kunskapsdelning och liknande

Utlysningens inriktning

För att komplettera de redan startade projekt som finns i programmet kommer vissa delområden att prioriteras särskilt, även om vi tar emot och bedömer ansökningar inom hela programbeskrivningen. Särskilt prioriterat i den här utlysningen är projekt som resulterar i:

Tekniska systemlösningar: Ny kunskap om integrerade lösningar där resurs- och energieffektiva system för el, värme, vatten, avfall och transporter planeras i ett sammanhang med ny och befintlig stadsbebyggelse, exempelvis:

• Datacenters integrering i det lokala energisystemet: påverkan på elsystemet (effektproblematik), installationernas robusthet samt potential till samverkan med bebyggelsens energibehov etc.
• Juridiska och affärsmässiga frågor kring laddning av elbilar i områden med flerfamiljshus

Energianvändning: Ny kunskap om människors drivkrafter och incitament kring energianvändning i bebyggelsen, liksom människors olika roller och hur de kan påverka energianvändningen, exempelvis:

• Metoder för förutsägelse av brukarbeteende och energianvändning.
• Kvantitativ och kvalitativ uppföljning av energianvändning i nybyggda och renoverade byggnader, jämförelser mellan beräknad och uppmätt energianvändning.
• Samverkan och aktivering för energi- och resurseffektivisering
• Konsekvenser och lösningar för effektproblem

Samhällsplanering: Ny kunskap om energieffektivisering genom samhällsplanering och arkitektur, från kommunal fysisk planering till byggnadsutformning och bygglov, exempelvis:

• Hur olika professioner inom samhällsplanering kan samverka för ökad energieffektivitet
• Kommunala och regionala myndigheters roll i att driva på energieffektivisering
• Hur ställer man ändamålsenliga krav på energieffektivisering i samhällsplaneringsprocessen
• Riskfördelning mellan köpare och säljare i innovationsupphandlingar
• Analys av energieffektiviseringspotential i tidiga skeden i samhällsplaneringsprocessen

Styrmedel: Ny kunskap om styrmedel för energieffektivisering inom byggande och boende (ekonomiska, administrativa eller informativa), exempelvis:

• Måluppfyllnad och eventuella målkonflikter som kopplar till energi-, miljö- och klimatpolitiska målsättningar
• Styrmedlens effektivitet och legitimitet i ett aktörsperspektiv
• Vad betyder EU:s direktiv på området för konsumenterna?
• Styrmedelskombinationer som kan ge gynnsamma förutsättningar för innovation
• Fördelning av risker i innovationer

Byggprocessen: Ny kunskap om energieffektivisering i bygg- eller ombyggnadsprocessen och förvaltningsskedet, exempelvis:

• Verktyg, system och metoder som möjliggör kravställande på energieffektivisering i byggprocessen.
• Målstyrning för hållbarhet och energieffektivisering i fastighetsorganisationer
• Affärsmodeller för renovering som tar hänsyn till miljö, sociala aspekter och ekonomi och där samverkan mellan offentliga och kommersiella aktörer utvecklas.

Tekniska komponenter: Ny kunskap och teknikutveckling av komponenter, system eller installationer för energieffektiva, driftsäkra och robusta lösningar och byggnader, exempelvis:

• Installations- eller byggnadstekniska komponenter och system som möjliggör förbättrad energiprestanda och innemiljö i ett systemperspektiv
• Förbättrad innemiljö (temperatur, belysning, dagsljus, ljud och luftkvalitet etc.) som utgår från boende och brukares behov och preferenser
• Kompetensuppbyggnad för att säkra god kvalitet på installationer och deras styr- och reglersystem inklusive drift/förvaltning

Byggmaterial: Ny kunskap om hur val av byggmaterial och byggsystem kan bidra till en mer energi- och klimateffektiv bebyggelse i ett livscykelperspektiv, exempelvis:

• Byggtekniska risker i innovativa lösningar i ett livscykelperspektiv

Innan ansökan lämnas in till Energimyndigheten ska sökande läsa igenom:

• Programbeskrivning (innehåller programmets mål och vision samt mer utförliga beskrivningar av forsknings- och innovationsområden)
• Instruktionen för sökande (innehåller nyttiga tips för dig som vill söka, bland annat kring hur bedömningsprocessen går till)
• Förordningen (2008:761) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation inom energiområdet (innehåller de formella ramarna för stöd som söks från Energimyndigheten)

Det är särskilt viktigt att projektens specifika kunskapsbidrag framgår tydligt i ansökan. Det är också viktigt att det framgår hur projektet och de förväntade resultaten förhåller sig till tidigare forskning och befintlig kunskap på området. Ansökningar ska också tydligt redovisa den valda metoden och en konkret plan för vad som ska göras och av vem. Mer information finns i instruktionerna för sökande.

Hantering av ansökningar

Behandling och bedömning av ansökningarna kommer att ske under november 2015 till januari 2016. Energimyndigheten planeras ta beslut i februari 2016 och projekt beräknas därför kunna starta tidigast i mars 2016. Om ansökan inte är fullständig behöver den kompletteras, vilket medför längre handläggningstid.

Inkomna ansökningar utgör allmän handling och kan därmed bli föremål för utlämnande. Ange därför om något i ansökan bör omfattas av sekretess.

För den programhantering i form av kommunikation, service och administration som IQ Samhällsbyggnad utför inom ramen för E2B2 tas en programhanteringsavgift ut från samtliga beviljade projekt. Läs mer om detta på E2B2s webbplats.