Energimyndigheten har haft i uppdrag av regeringen att samordna arbetet med vätgas i Sverige. Syftet med samordningsuppdraget har varit att identifiera och bidra till att undanröja hinder så att användning, produktion, distribution och lagring av vätgas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt kan integreras i energisystemet och bidra till att de energi- och klimatpolitiska målen nås.
Uppdraget har bestått av tre delar
Vi har verkat för en nära och koordinerad samverkan, dialog och kunskapsspridning mellan statliga myndigheter och företag, branschorganisationer och andra offentliga aktörer inklusive regioner och akademin. Samverkan har inkluderat breda frågor kring vätgasens utveckling och pågående processer samt även tillståndsprocesser, standardisering, certifiering, trygg försörjning och säker hantering.
Resultat från uppdraget
Utvecklingen och användningen av vätgas är avgörande för omställningen till ett utsläppsfritt samhälle och påverkar framtida elbehov i Sverige och Europa. Fossilfri vätgas har snabbt blivit central i EU:s och många länders klimat- och energistrategier. I Sverige är vätgas nyckeln till fossilfria industriprocesser, som exempelvis produktion av fossilfritt stål.
För att vätgas ska bli en viktig del av energisystemet krävs tillgång till fossilfri och förnybar el till konkurrenskraftiga priser samt ett väl dimensionerat elnät. Det kräver tydliga mål, långsiktiga förutsättningar, utbyggnad av elproduktion och överföringskapacitet, effektivare tillståndsprocesser och kompetensförsörjning.
Det är viktigt med en tydligt kommunicerad nationell inriktning för arbetet med vätgas. Staten har en central roll i utvecklingen av vätgasmarknaden, och den rollen behöver förtydligas för marknadsaktörerna om de ska våga fortsätta investera i den gröna omställningen. I de dialoger med marknadsaktörer som genomförts inom detta uppdrag har också framgått att något som är ännu viktigare än en tydlig nationell inriktning för vätgas är en långsiktig och stabil politisk riktning i energifrågor. En långsiktig samsyn i energipolitiken skulle skapa trygghet så att aktörer vågar investera i Sverige och bidra till klimatomställningen.
Vätgasens utveckling är nära sammankopplad med Sveriges förmåga att elektrifiera. Utmaningen med att införa vätgas i stor skala är i grunden en elektrifieringsutmaning, där tillgången på konkurrenskraftigt prissatt, fossilfri och förnybar el är helt avgörande.Vätgasproduktion, genom elektrolys, kräver stora mängder el. Om denna el inte kan tillhandahållas till konkurrenskraftiga priser, i tillräckliga volymer och från hållbara källor, kommer inte den planerade vätgasutvecklingen att bli verklighet och processer som idag inte har andra alternativ för att ställa om kommer förbli fossila tills situationen förändras eller andra alternativa vägar hittas.
Slutrapport Vätgas för energi- och klimatomställning (pdf)
Underlagsrapport Vätgasens utveckling nationellt och internationellt (pdf)
Åtgärdsförslag
Staten har en central roll i utvecklingen av vätgasmarknaden, och den rollen behöver förtydligas för marknadsaktörerna. Det är viktigt med en tydligt kommunicerad nationell inriktning för arbetet med vätgas för att företag ska våga investera i den gröna omställningen. Statens roll kan i delar uttolkas och styras av de principer för vätgas som finns uppsatta inom den energipolitiska inriktningspropositionen, men dessa principer är öppna för tolkning och inte tillräckligt tydliga för att ge branschen den vägledning, trygghet och långsiktighet som krävs för att våga fatta stora investeringsbeslut. Det skapar osäkerhet kring vilka projekt som kommer att vara lönsamma i framtiden. Ett exempel på något som behöver kommuniceras tydligare är vilken position Sverige ska ta när det kommer till rollen som framtida exportör eller importör av vätgas.
Genom att myndigheter samarbetar både inbördes och med aktörer på marknaden kan de säkerställa att styrmedel, regler och riktlinjer är relevanta, enhetliga, stödjer innovation och tar hänsyn till ett systemperspektiv. Genom samarbete underlättas arbetet med att undanröja hinder för vätgasens utveckling och för myndigheterna kan det innebära en effektivare användning av resurser och en bättre förståelse för marknadsutvecklingar och trender. Vätgasmarknaden är under utveckling och vätgasen behöver på ett effektivt sätt integreras i energimarknaderna under kommande år vilket kräver långsiktighet och löpande samordning. Energimyndigheten föreslår därför en fortsatt Vätgassamordning i myndighetens regi.
För att säkerställa att statliga medel riktas där de gör mest nytta föreslår Energimyndigheten att analysarbetet inom detta uppdrag följs upp med en bredare systemstudie för att titta på vätgasens samhällsekonomiska potential. Studien skulle innefatta analyser av kostnadseffektiviteten i olika tillämpningsområden och energiframtider för att kunna bedöma var statliga resurser bör tillföras för att uppnå maximal samhällsnytta och bidra till landets omställning.
Utifrån detta skulle de statliga principerna för vätgas från den energipolitiska inriktningspropositionen kunna konkretiseras och levandegöras och därigenom skapa en typ av handlingsplan för den fortsatta utvecklingen. Uppdraget bör ta hänsyn till bland annat potentiella sektorskopplingar, olika framtidsscenarier för svensk elproduktion (med olika energimix) och hur detta påverkar potentialen för vätgasens olika användningsområden. Bedömning av potentialen ska utgå från de statliga principerna för vätgas och konkretisera vilka olika områden som bedöms ha störst potential.
Det finns idag ingen sammanhängande lagstiftning för vätgas och det är brådskande att få denna lagstiftning på plats. Detta skulle kunna genomföras genom att inkludera vätgasen i den nuvarande naturgaslagen. Det är av största vikt att Energimarknadsinspektionens uppdrag att föreslå hur gasmarknadspaketet ska genomföras i svensk lagstiftning drivs framåt i högsta möjliga takt. Optimalt vore om uppdraget levereras innan deadline 27 juni 2025. För de artiklar inom gasmarknadspaketet som ännu inte ingår i Energimarknadsinspektionens uppdrag (artiklar med förlängd genomförandefrist), föreslår Energimyndigheten att de snarast bör inkluderas och analyseras av Energimarknadsinspektionen.
Det är också nödvändigt att regeringen snarast tillsätter en systemansvarig för vätgasrörledningar, en så kallad HTNO (Hydrogen Transmission Network Operator), för att kunna säkerställa en framtida effektiv distribution av vätgas. Energimyndigheten bedömer att det är brådskande att tillsätta en HTNO, bland annat för att Sverige ska kunna delta i utformningen av de nätkoder som Sverige kommer behöva följa i framtiden. För att underlätta för vätgasproducenter och förbättra förutsättningarna för en kostnadseffektiv produktion bedömer Energimyndigheten också att Energimarknadsinspektionens förslag på undantag från koncessionsplikt bör antas omgående för att möjliggöra att elproducenter kan ansluta sin elproduktion direkt till vätgasanläggningar.
Vätgasprojekt är ofta stora och komplexa projekt med långa genomförandetider. För att aktörer ska våga investera behöver de stödsökande vara säkra på att de kommer kunna få ekonomiskt stöd under hela genomförandetiden samt få möjlighet till förlängningar av genomförandetiden för ett projekt. Av dessa anledningar måste Klimatklivet ha en stabil och långsiktig bemyndiganderam. En långsiktig bemyndiganderam som ger Klimatklivet utrymme att löpande kunna bevilja stöd vore att föredra. Klimatklivet kan med nuvarande förutsättningar inte möta de praktiska utmaningarna som företagen står inför. Klimatklivet behöver förlängas och förstärkas för att ge långsiktiga förutsättningar för stora strategiska investeringar att ske i Sverige.
För år 2024 föreslog Energimyndigheten i underlag till budgetproposition en förstärkt bemyndiganderam för Industriklivet avseende åtaganden för budgetåren 2025-2031 och det behovet kvarstår. För att företagen ska våga genomföra investeringar är det avgörande att den statliga finansieringen är klar för hela projekttiden.
