Myndighetsgemensam uppföljning av samhällets elektrifiering

Det hänt mycket inom energiområdet under de år myndigheterna haft i uppdrag att följa samhällets elektrifiering. Vad gäller lagstiftning så har EU fattat beslut om flera lagstiftningsakter inom energiområdet för att nå målet om 55 procents nettominskning av växthusgaserna till 2030 och att unionen ska uppnå klimatneutralitet till 2050. Detta har skapat ett ökat tryck på omställning i Sverige och skapar en möjlighet att stärka konkurrenskraften, då företag kan lockas till etablering i Norden tack vare goda förutsättningar för fossilfri el- och energiproduktion.

Nationellt har två nya mål kopplade till elektrifieringen av samhället beslutats, i form av ett planeringsmål för elsystemet och ett leveranssäkerhetsmål för elsystemet, och målet om 100 procent förnybart elsystem till 2040 har ändrats till 100 procent fossilfritt elsystem till 2040. Flera skatter och regelverk som påverkar kostnaderna för energi i olika sektorer har förändrats. Flera beslut har även fattats för att möjliggöra för nyetablering av kärnkraft.

El- och energisystemet är i snabb förändring, med ökade möjligheter för flexibilitet och lagring och en mer effektiv användning av energi, effekt och resurser. Elkunderna har de senaste åren också blivit mer aktiva. Energikrisen visade att beteendeförändringar verkligen kan spela roll, både för individen och systemet.

Många utredningar, uppdrag och åtgärder för att underlätta elektrifieringen har initierats och genomförts. Myndigheterna har i många olika forum fört dialog med både privata och offentliga aktörer och konstaterar att det finns en stark drivkraft bland aktörerna att bidra till omställningen av energisystemet.

Bedömningen av elbehovet har i de två tidigare rapporterna liksom i denna avslutande rapport presenterats som ett spann med en stor skillnad mellan den högsta och lägsta nivån. Spannet visar att det finns en väsentlig osäkerhet om hur omställningen och ny-industrialisering kommer att utvecklas. Det finns många omvärldsfaktorer som kan bidra till både ett lägre och ett högre elbehov. Detta behöver löpande följas upp och analyseras.

En viktig slutsats i uppdraget är att elmarknadsmodellen i grunden fungerar väl. Även om det finns flera områden som behöver utvecklas för att elmarknadsmodellen ska kunna möjliggöra en kostnadseffektiv och leveranssäker elförsörjning i takt med en kraftfull elektrifiering, så är grundprincipen i systemet med prissignaler som marknaden kan reagera på viktig att värna.

För att möjliggöra en kraftig utbyggnad av elsystemet som möter ett ökat elbehov i enlighet med scenarierna, så behöver omställningen av energisystemets olika delar gå i takt. För att möjliggöra detta vill myndigheterna särskilt lyfta vikten av:

• Att långsiktiga och stabila mål samt konsekvent och förutsägbar styrning underlättar för aktörerna.  Långsiktiga mål från Parisavtalet, via EU till nationella mål för energi och klimat finns på plats. För att målen ska nås behöver de kompletteras med en konsekvent och förutsägbar styrning, till exempel i form av åtgärder och styrmedel som regler och ekonomiska incitament. Styrmedel och åtgärder kommer att behöva anpassas i takt med att marknaden utvecklas och omvärlden förändras, men aktörers beslutsfattande gynnas av att veta i god tid i vilken riktning en utveckling kommer att ske, då det minskar risker och underlättar långsiktiga investeringsbeslut.
• Att prissignaler som når fram är en förutsättning för en effektiv och flexibel användning av energi, effekt och resurser. En välfungerande marknad främjar aktörers investeringar i ny elproduktion, överföring, flexibilitetstjänster, lagringslösningar och nya verksamheter. Tilltron till efterfrågan och utbudet av el i framtiden kommer vara avgörande för hur både produktionen och användningen faktiskt utvecklas.
• Välfungerande och förutsägbara tillståndsprocesser. Genom lokal och regional samplanering av olika samhällsintressen kan utbyggnaden av ny elproduktion, överföringskapacitet och lagring effektiviseras och tillståndsprocesserna bli mer förutsägbara. Samtidigt ger det möjlighet att skapa högre acceptans för omställningen, samt att hitta kompromisser och samexistens mellan olika intressen.
• Att kompetensförsörjning är en grundläggande förutsättning för elektrifieringen. Det finns redan idag finns en brist på personal inom kritiska kompetensområden för elektrifieringen. I takt med nya investeringar behöver åtgärder vidtas för att attrahera kompetens, skapa fler utbildningsplatser och öka attraktiviteten i utbildningar som är viktiga för energibranschen.
  
  Myndigheterna konstaterar att förutsättningarna för omställning ser olika ut i olika sektorer. Transportsektorns omställning präglas till exempel av att många privatpersoner, företag och offentliga aktörer är involverade och att de har olika rådighet. Det är många olika uttagspunkter för el som efterfrågas lokalt i elnäten och effektefterfrågan varierar över dygnet i de enskilda uttagspunkterna. I industrins omställning är aktörerna färre och generellt sett större. Det leder även till större efterfrågan på både el och effekt i de enskilda uttagspunkterna. Detta leder till olika utmaningar och möjligheter för elsystemet att möta denna efterfrågan – och att åtgärder för att möjliggöra att omställningen går i takt måste anpassas efter olika aktörers förutsättningar och behov.

Liksom i 2022 års rapport finns det i årets rapport stora osäkerheter och utmaningar som behöver hanteras för att en storskalig elektrifiering ska kunna genomföras. All fossilfri elproduktion kan och behöver bidra. I Sverige finns potential för utbyggnad av såväl land- som havsbaserad vind-, sol- och kärnkraft.

Det krävs ett antal åtgärder för att göra en storskalig utbyggnad av elproduktionen möjlig, som: 

• vikten av att etablera långsiktiga spelregler,
• välfungerande marknader översyn av regelverk,
• ett förbättrat kunskapsläge och informationsinsatser,
• acceptans och samexistens mellan olika samhällsintressen. 

Flexibilitetstjänster och lagringslösningar är under utveckling. De kan bidra till att göra ett hållbart, konkurrenskraftigt och försörjningstryggt elsystem med en stor andel väderberoende kraftproduktion möjlig.  Idag är det brist på personal inom olika kritiska kompetensområden. Försörjningen av kompetens är en grundläggande förutsättning för elektrifieringen. För att inte fördröja eller hindra elektrifieringen behöver åtgärder vidtas för att attrahera fler till branschen och skapa fler utbildningsplatser. 

Rapporten i några punkter 

• Elbehovet har ett spann på 200 till 340 TWh till år 2045.
• Historiskt hög utbyggnadstakt av produktion krävs. Till år 2045 bedöms 110–250 TWh ytterligare elproduktion inklusive reinvesteringsbehov. 
• Just nu är utbyggnadstakten av produktion 6 TWh per år, och består av sol och vind, fram till år 2027. Det kan bromsa in på 5 till 10 års sikt om inte hinder kopplade till tillståndsprocesser hanteras.
• Ledtiden för produktion är vanligen 5 till 10 år men beror på kraftslagens olika förutsättningar. 
• Ledtid för ny kärnkraft är minst 10 år. 
• Elmarknaden fungerar i grunden väl. Ändringar i marknadsdesignen behöver föregås av genomarbetade analyser.

Till år 2045 förväntas elbehovet ligga i intervallet 200–340 TWh, vilket är lägre än bedömningen som gjordes i förra årets rapportering där spannet var 210–370 TWh. Spannets storlek beskriver osäkerheterna främst om och när i tiden industriprojekt blir genomförda samt i vilken takt deras produktion och elbehov ökar.

På kort sikt är elbehovet från 142 TWh 2021 till mellan 146–152 TWh till 2025 och vidare till 150–158 TWh till 2026. Från 2027 bedöms elektrifieringen av befintlig industri leda till att användningen av fossila bränslen minskar. Till 2030 bedöms efterfrågan på el öka till mellan 160–210 TWh.

Bedömt ökat elbehov i kortsiktiga analyser och långsiktiga scenarier till 2045 (utfallsrummet mellan streckade linjer) jämfört med befintlig elproduktion, prognostiserat tillskott till 2025, elproduktion som når sin livslängd och ytterligare behov av elproduktion för att nå det högre elbehovet, TWh. Källa: Energimyndigheten och Svenska kraftnät 

Anm: Spannet för elbehovet ökar med tiden och beskriver att osäkerheterna är stora för när i tiden främst industriprojekt blir genomförda och i vilken takt deras produktion och elbehov ökar.

För att möta det högre scenariot av elbehovet till 2045 så behövs ungefär 150 TWh ytterligare elproduktion, utöver vad som krävs för att ersätta anläggningar som hinner nå sin livslängd innan 2045. Ungefär 250 TWh tillkommande elproduktion behövs om reinvesteringsbehovet inkluderas. 

Behovet av utbyggd elproduktion skiljer sig markant mellan det högre och lägre scenariot för elbehovet. För scenariot med lägre elbehov bedöms befintlig elproduktion samt bedömd utbyggnad av vind- och solkraft fram till 2025 vara tillräcklig för att möta elbehovet 2035.

För att möta elbehovet till 2045 behövs ungefär 10 TWh ytterligare elproduktion, utöver vad som krävs för att ersätta anläggningar som hinner nå sin livslängd innan 2045. Ungefär 110 TWh tillkommande elproduktion behövs till 2045 om reinvesteringsbehovet inkluderas. 

Utbyggnadstakt för elproduktion 

Vind och sol ger sammantaget en utbyggnadstakt på 6 TWh per år fram till 2026 enligt myndigheternas bedömning. Om osäkerheter och hinder kopplade till tillståndsprocesser inte hanteras riskerar utbyggnadstakten att bromsa in på 5–10 års sikt, när den i stället bedöms behöva öka för att nå behovet i de högre scenarierna.

Elmarknaden 

Myndigheterna anser att elmarknaden i grunden fungerar väl. Det finns ett fortsatt behov av uppföljning och utveckling av marknaden för att handeln med el ska ge fortsatt nytta till EU:s kunder. De långsiktiga möjligheterna att säkra priserna, till exempel, kan behöva utvecklas för att marknadsaktörer bättre ska kunna hantera risker och satsa på investeringar.  

Laddinfrastruktur 

Den publika laddinfrastrukturen byggs ut i snabb takt och i september 2023 fanns över 4 400 laddningspooler med sammanlagt över 30 000 laddningspunkter i Sverige.  Energimyndigheten förbereder för en ny statistikprodukt om laddinfrastruktur inom den officiella statistiken. Den publiceras våren 2025 med statistik för 2024.

På lång sikt väntas elbehovetöka i spannet 210–370 TWh till år 2045. Det stora spannet beror på att det framtida behovet beräknats på olika möjliga scenarios för samhällsutvecklingen och den stora potentiella effekten av ett antal planerade stora industrisatsningar som ännu ligger i framtiden. 

På kort sikt ligger ett ökat elbehov i det övre spannet på 280 TWh till år 2035, vilket är en fördubbling jämfört med dagens användning på 140 TWh. Det innebär behov av en historiskt snabb utbyggnadstakt av elproduktion och elnät för att möta ett snabbt ökande behov.

Fram till 2035 bedöms landbaserad vindkraft stå för den största delen av ny elproduktion, till 2045 är potentialen hög för både havsbaserad vindkraft samt kärnkraft.

Utmaningar som måste lösas för att säkra produktion och distribution i nivå med ett elektrifierat samhälles behov är bland annat acceptansfrågan för både ny produktion och nya elnät.

För att skapa förutsättningar för omställningen behöver ledtiderna i alla processer kortas. Det gäller så väl för elproduktion, som elnät på alla nivåer inklusive förutsättningar för utbyggnaden av laddinfrastruktur.  

Elmarknaden behöver utvecklas för att säkerställa en välfungerande marknad, som ger långsiktiga spelregler och rätt signaler till aktörer och som bidrar till ett effektivt system för att kunna möta samhällets behov på kort och lång sikt.

En historiskt stor omställning och utbyggnad av elnät och produktion ställer mycket stora krav på kompetens och resurser när tillgång på personal, material och råvaror ska säkerställas.